Om du har aktiebolag kan du ta utdelning utöver din lön. Hur mycket styrs av de så kallade 3:12-reglerna, som en utredning just nu har i uppdrag att se över. Här får du veta hur du ska tänka för att maxa utdelningen nu – och vad som kan komma att förändras framöver!

De så kallade 3:12-reglerna styr hur stor lågbeskattad utdelning du kan ta ut ur aktiebolag i olika situationer. Regeringen har gett en utredningen direktiv att se över dem. Läs mer om dem här.

De förändringar av 3:12-reglerna som väntas oroar många. Hur ska du tänka?

Här nedan reder skatteexperten Ulf Svensson på Björn Lundén information ut vad som gäller nu och vad som kan komma att ändras:

Ulf kommer även att föreläsa kring detta på Driva Eget-dagen den 11 oktober på Rival i Stockholm – boka din plats här!

Så här skriver Ulf Svensson:

Skattereglerna för utdelning i fåmansbolag, de så kallade 3:12-reglerna, infördes 1991 i och med den stora skattereformen. Sedan ett tiotal år tillbaka är utdelningsreglerna väldigt gynnsamma för så gott som alla fåmansdelägare, oavsett om det är ett litet bolag eller ett större bolag. Och reglerna har i omgångar gjorts allt mer generösa.

Ett krux är möjligen att det är svårt att hänga med i svängarna, reglerna har nämligen förändrats 23 gånger på 25 år, det vill säga i stort sett varje år sedan de infördes …

Många företagare har oroats för vad som ska vara på gång nu. Högst sannolikt förändras utdelningsreglerna igen redan till kommande eller nästkommande år. Men den här gången blir det nog tyvärr inte till det bättre för fåmansdelägarna utan snarare till det sämre.

Fast sämre är kanske ett lite starkt uttryckt. De allra flesta fåmansdelägare kommer inte att märka av någon förändring av reglerna eftersom majoriteten inte har så stora vinster i sina bolag att tala om. Därmed går det ändå inte att nyttja dagens generösa utdelningsregler fullt ut.

Den sittande regeringen har signalerat att man anser att utdelningsreglerna blivit för bra i vissa fall och att förändringar därför kan komma att göras. Senast den 1 november ska utredningen som pågår ha lämnat sitt förslag på förändringar.

Man överväger exempelvis höjd skatt till 25 procent i stället för 20 procent, lägre schablonbelopp enligt förenklingsregeln, sänkt lönebaserad utdelning eller inskränkningar i möjligheten att nyttja sparad utdelning. Man ska också vara beredd på att regeringen kan lägga förslag på förändringar redan under hösten, innan utredningen sagt sitt.

Du som har ett välmående bolag och kanske högt sparat utdelningsutrymme eller bra löneunderlag bör alltså följa utvecklingen nu under hösten. Var beredd att agera om reglerna försämras genom att till exempel ta utdelning från bolaget eller anpassa löneuttaget för att nyttja löne-
baserad utdelning.

LÄS OCKSÅ: Se hur mycket utdelning du kan ta ut – använd vår kalkyl här!

Lön i första hand

För att kunna ta utdelning krävs vinst i bolaget som bolaget betalar bolagsskatt på. Väldigt många får nog vara nöjda om de har inkomster i bolaget som ger en hygglig lön – och lön ska alltid vara förstahandsvalet.

Först när du har lön från bolaget (eller inkomster från annat håll, till exempel pension eller annan anställning) upp till brytpunkten för statlig skatt (443 200 kr under 2016) så blir det intressant att avstå från lön från bolaget.

Då är det smartare att låta bolaget skatta fram en vinst (med 22 procents bolagsskatt) och sedan dela ut pengarna till dig med bara 20 procent i kapitalskatt.

Kolla in

Annons

Bästa avdragen i deklarationen 2022 – privat, enskild firma och aktiebolag

Tack vare jobbskatteavdrag, grundavdrag, nivån på arbetsgivaravgifterna och för att en lön ger pensionsgrundande och sjukpenninggrundande inkomst vinner lönealternativet före utdelningsalternativet så länge du inte kommer över brytpunkten för statlig skatt.

Förenklingsregeln eller huvudregeln

Går bolaget så bra att du kan ta ut lön upp till brytpunkten och det ändå finns vinst kvar i bolaget blir det aktuellt med utdelning. Ja, systemet är dessutom så vettigt att du kan beräkna en potentiell skattemässig utdelning varje kalenderår och spara detta beräknade ackumulerade belopp inför framtiden.

Antingen för att senare år ta utdelning om bolaget börjat generera bra vinster eller för att få en lågbeskattad kapitalvinst när bolaget säljs eller läggs ned. Skulle det inte uppkomma någon möjlighet att nyttja den sparade utdelningen faller den helt enkelt bort utan konsekvenser.

För varje kalenderår beräknar du som fåmansdelägare ditt utdelningsutrymme på deklarationsblanketten K10 enligt förenklingsregeln utifrån ett schablonbelopp eller enligt huvudregeln utifrån din anskaffningsutgift på aktierna plus det eventuella löneunderlag som finns i bolaget.

Schablonbeloppet är faktiskt i sig väldigt förmånligt och ligger för närvarande på cirka 160 000 kronor per år. Kan du ta utdelning från bolaget motsvarande schablonbeloppet betalar du bara 20 procent kapitalskatt på denna utdelning. Inte någon dålig årlig avkastning på kanske satsade 50 000 kronor i aktiekapital.

De stora beloppen får man dock från bolag med anställda, detta eftersom 50 procent av lönerna är underlag för beräkning av lönebaserad utdelning.

I ett bolag med en miljon kronor i löner under ett år blir utdelningsutrymmet därmed 500 000 kronor per år bara genom den lönebaserade utdelningen. Och har bolaget 10 miljoner i årliga löner blir utdelningsutrymmet 5 miljoner per år och så vidare.

Det blir snabbt väldigt höga belopp och för de allra flesta fåmansdelägare ouppnåeliga belopp – så bra går sällan bolagen att det går att nyttja dessa höga utdelningsutrymmen.

Men så långt det nu går att nyttja utdelningsutrymmet blir det alltså bara 20 procent kapitalskatt.

För att kunna använda lönebaserad utdelning krävs att ägaren själv eller någon närstående uppfyller ett lönekrav, det vill säga  ett krav på en viss lönenivå (spärrlönen). Gör man inte det faller det eventuella löneunderlaget bort för det året.

Så det är viktigt att göra en kontroll i slutet av året för att se om den egna lönenivån uppfyller lönekravet om du siktar på den lönebaserade utdelningen.

Gränsen går vid sex inkomstbasbelopp plus fem procent av bolagets totala löneunderlag, vilket motsvarar knappt 400 000 kronor. Mer än 9,6 inkomstbasbelopp, knappt 600 000 kronor, behöver man dock aldrig ta ut för att uppfylla lönekravet.

Även i ett enmansbolag blir lönebaserad utdelning snabbt det bästa alternativet. Tar fåmansdelägaren ut 400 000 kronor i lön blir utdelningsutrymmet 200 000 kronor, det vill säga betydligt högre än schablonbeloppet enligt förenklingsregeln.

Framtiden då?

Vi förväntar oss alltså något ”sämre” utdelningsregler det närmaste året eller åren. För dig som har möjlighet att maximera lönebaserad utdelning eller utnyttja sparat utdelningsutrymme är det viktigt att följa utvecklingen och inte missa eventuella regeländringar.

Fortsatt gäller att lön går före utdelning – se till att ta ut lön upp till brytpunkten för statlig skatt innan du väljer bort lön till förmån för utdelning.

Av Ulf Svensson i samarbete med Björn Lundén information

Ulf kommer även att föreläsa på Driva Eget-dagen den 11 oktober på Rival i Stockholm – boka din plats här!

Rapportera

• Anleding *
  Copyright relaterat Spam Kränkande eller opassande innehåll
• Namn: *
  
• Email: *
  

• Beskrivning: *
  

Skicka