<![CDATA[]]>

A-skatt eller F-skatt – så väljer du rätt

Maja-Stina Skarstedt

Publicerades: 18 november, 2016

Får du ibland välja om du ska köra på A-skatt eller F-skatt som företagare? Vi reder ut vad skillnaden är – och hur du ska tänka om du själv får välja.

Skillnaden på A-skatt och F-skatt är vem som ska betala den preliminära skatten och stå för sociala avgifter eller egenavgifter.

Är du företagare med enskild firma och innehar F-skattsedel betalar du egenavgifter (med enskild firma) eller arbetsgivaravgifter (om du är företagare med aktiebolag) och dessutom preliminärskatt till Skatteverket.

urban-rydin

Urban Rydin

Är du anställd har du A-skatt och en arbetsgivare som betalar in sociala avgifter och preliminärskatt. Om du kombinerar rollerna, alltså driver företag och samtidigt är anställd eller vikarierar, är FA-skatt alternativet.
– Rent juridiskt handlar inte F-skatt eller A-skatt mer än att det bestämmer vem som ska betala preliminärskatt och sociala avgifter eller egenavgifter. F-skatt fungerar därför i praktiken mer som ett körkort för företagare. Får du inte F-skatt så har du svårt att driva företag som enskild näringsidkare, säger Urban Rydin, skattechef på LRF Konsult.

LÄS OCKSÅ: AB, HB eller enskild firma – välj rätt bolagsform

I vissa branscher kan du som företagare ibland få frågan från din uppdragsgivare om du vill ta dig an uppdraget som F-skattare eller A-skattare.
– Då måste du först och främst ha ett företag, och F-skatt, om du ska välja. Har du åberopat din F-skatt får du själv stå för sociala avgifter i form av egenavgifter och den preliminära skatten. Du kan fundera på om du gör arbetet inom ramen för din näringsverksamhet, då du ska ta det som F-skatt, men går du in under en längre period hos din uppdragsgivare och agerar precis som alla andra arbetstagare på en arbetsplats bör du få betalt enligt A-skatt, säger Urban Rydin.

Han poängterar att som företagare med F-skatt följer en mängd saker, som risker där en arbetstagare är mer tryggad.
– Det är lättare vara arbetstagare. Man tar mycket större risker som företagare och systemet är mer komplicerat. Du ska inte heller gå med på att ta det som F-skatt om du bara har en uppdragsgivare och utför jobb som alla andra anställda i det företaget. Om de bara tar in dig vid arbetstoppar – då är det mer fråga om näringsverksamhet.

Skillnaden är också stor när du fakturerar eller får betalt för ett uppdrag.
– Utför du ett uppdrag inom ramen av din anställning, som A-skattare, får du en lön. Men som företagare med F-skatt ska du med enskild firma betala egenavgifter. Du måste ha mer betalt än om du hade varit A-skattare.

Som A-skattare får du alltså ange ditt kontonummer och får lön precis som om du varit anställd. Som F-skattare sänder du istället en faktura, där du lägger på moms – och tar höjd för att du själv måste betala egenavgifter. Räkna ut rätt moms med vår kalkylator här!

Ponera att en uppdragsgivare säger att du kan få 10 000 kronor som lön eller att du kan fakturera 10 000 kronor ökat med moms. Då tjänar du på det första alternativet. Du måste nämligen själv betala egenavgifter på det som du fakturerar med F-skatt. Cirka 25 procent av de 10 000 kronor i exemplet går bort till det.
– Det är jätteviktigt att inte bli lurad utan att faktiskt ta höjd för att egenavgifter ska betalas, säger Urban Rydin.