Bluffakturorna stoppas inte av ny lag
2 juni,
2017
•
Uppdaterades 18 december,
2024
•
3 minuters läsning
Foto: Den nya lagen stoppar inte bluffakturorna. Foto: Getty Images
Fyra år efter utredningen ska det nu bli lag av förslaget om ”grovt fordringsbedrägeri”. Men lagen kommer inte hjälpa mot värstingen Bolagsupplysningen och riskerar att bli en papperstiger.
För fyra år sedan presenterade den så kallade Egendomsskyddsutredningen ett förslag att göra det kriminellt att skicka falska betalningskrav. Det tog fyra år, men nu har regeringen äntligen lagt ett lagförslag som kan träda ikraft vid halvårsskiftet.
Enligt förslaget ska det vara straffbart i sig att i vilseledande syfte rikta betalningsuppmaningar till en vidare krets av mottagare. Skillnaden mot idag är att ingen behöver ha lurats att betala eller ens ha mottagit ett falskt betalningskrav, vilket ska göra det enklare för polis och åklagare att komma åt fakturaskojarna.
Lagen ska dock inte gälla för de fall där mottagaren vilseletts att ingå ett avtal, menade utredaren. Den linjen går också regeringen på.
– Det är korrekt att regeringens förslag i denna del överensstämmer med utredningens, säger Gunilla Hjalmarsson, pressekreterare till näringsminister Mikael Damberg.
Det innebär att Bolagsupplysningens och Nummerupplysningens lurigt utformade ”uppdateringsblanketter” kommer att gå fria. Det anser bluffakturebekämparen Förenade Bolag, som låtit analysera lagförslaget.
– Min slutsats är att Bolagsupplysningen och deras metoder kommer att förbli oförändrade när den nya regleringen träder i laga kraft, säger Ludvig Isacsson på Förenade Bolag.
Det Bolagsupplysningen gör är att sända erbjudanden om avtal till företag, vars utformning visserligen kan vilseleda till undertecknande av avtalet.
– Efter det att avtal har ingåtts sänder Bolagsupplysningen en uppmaning att betala i enlighet med det ingångna avtalet. Betalningsuppmaningen i detta fall syftar inte till att vilseleda mottagaren till förmögenhetsöverföring eftersom Bolagsupplysningen nu stödjer sig på att ett avtal har ingåtts mellan parterna och att mottagaren därför har att betala, säger Ludvig Isacsson.
Eftersom Bolagsupplysningen tillhandahåller en tjänst kan den vilseledde inte heller anses ha drabbats av en skada, vilket är ett av rekvisiten i bestämmelsen.
– Drabbade företag får således även i fortsättningen angripa avtalet på civilrättslig väg, säger Ludvig Isacsson.
Lagen om grovt fordringsbedrägeri kan också bli tandlös genom att brottet begås i utlandet, exempelvis genom att falska fakturor postas utanför Sverige.
– Det föreslagna brottet är fullbordat redan genom att gärningsmannen riktat betalningsuppmaningar. Om detta riktande har skett från exempelvis Estland och gärningsmännen inte är svensk och saknar hemvist i Sverige, kommer svensk domstol som regel inte kunna befatta sig med saken, säger Gunilla Hjalmarsson.
De aktörer som sysslar med bluffakturor är skickliga på att anpassa sig till rådande lagstiftning och utnyttja gråzoner, menar Ludvig Isacsson.
– Nya vägar för brottsbekämpande myndigheter att lättare komma åt kriminaliteten är positivt, men lagen om grovt fordringsbedrägeri kommer inte att kväva problemet, säger han.
För fyra år sedan presenterade den så kallade Egendomsskyddsutredningen ett förslag att göra det kriminellt att skicka falska betalningskrav. Det tog fyra år, men nu har regeringen äntligen lagt ett lagförslag som kan träda ikraft vid halvårsskiftet.
Enligt förslaget ska det vara straffbart i sig att i vilseledande syfte rikta betalningsuppmaningar till en vidare krets av mottagare. Skillnaden mot idag är att ingen behöver ha lurats att betala eller ens ha mottagit ett falskt betalningskrav, vilket ska göra det enklare för polis och åklagare att komma åt fakturaskojarna.
Lagen ska dock inte gälla för de fall där mottagaren vilseletts att ingå ett avtal, menade utredaren. Den linjen går också regeringen på.
– Det är korrekt att regeringens förslag i denna del överensstämmer med utredningens, säger Gunilla Hjalmarsson, pressekreterare till näringsminister Mikael Damberg.
Det innebär att Bolagsupplysningens och Nummerupplysningens lurigt utformade ”uppdateringsblanketter” kommer att gå fria. Det anser bluffakturebekämparen Förenade Bolag, som låtit analysera lagförslaget.
– Min slutsats är att Bolagsupplysningen och deras metoder kommer att förbli oförändrade när den nya regleringen träder i laga kraft, säger Ludvig Isacsson på Förenade Bolag.
Det Bolagsupplysningen gör är att sända erbjudanden om avtal till företag, vars utformning visserligen kan vilseleda till undertecknande av avtalet.
– Efter det att avtal har ingåtts sänder Bolagsupplysningen en uppmaning att betala i enlighet med det ingångna avtalet. Betalningsuppmaningen i detta fall syftar inte till att vilseleda mottagaren till förmögenhetsöverföring eftersom Bolagsupplysningen nu stödjer sig på att ett avtal har ingåtts mellan parterna och att mottagaren därför har att betala, säger Ludvig Isacsson.
Eftersom Bolagsupplysningen tillhandahåller en tjänst kan den vilseledde inte heller anses ha drabbats av en skada, vilket är ett av rekvisiten i bestämmelsen.
– Drabbade företag får således även i fortsättningen angripa avtalet på civilrättslig väg, säger Ludvig Isacsson.
Lagen om grovt fordringsbedrägeri kan också bli tandlös genom att brottet begås i utlandet, exempelvis genom att falska fakturor postas utanför Sverige.
– Det föreslagna brottet är fullbordat redan genom att gärningsmannen riktat betalningsuppmaningar. Om detta riktande har skett från exempelvis Estland och gärningsmännen inte är svensk och saknar hemvist i Sverige, kommer svensk domstol som regel inte kunna befatta sig med saken, säger Gunilla Hjalmarsson.
De aktörer som sysslar med bluffakturor är skickliga på att anpassa sig till rådande lagstiftning och utnyttja gråzoner, menar Ludvig Isacsson.
– Nya vägar för brottsbekämpande myndigheter att lättare komma åt kriminaliteten är positivt, men lagen om grovt fordringsbedrägeri kommer inte att kväva problemet, säger han.
Nya på varningslistan
Här är de senaste företagen som lagts till på Svensk Handels varningslista.- Kommundel, Media & Dataförmedlings Gruppen Sverige AB – hänvisar till tidigare avtal för att avsluta tjänst – blir ny order.
- Personalkraften, Urfa AB – skickar ut fakturor trots att man inte beställt tjänst.
- Office DEPOT STORE – (kapat namn) skickar ut erbjudanden som kan uppfattas som fakturor.
- MKI Miljö & kvalitetsindex, Solvalla Biltorg– ringer för att du ska avsluta en tjänst, men resulterar i avtal vid signering.
