Här var det kraftsamling mot fakturaskojarna

Svenska småföretagare luras på 1,2 miljarder av fakturaskojarna. Den uppskattningen gjordes vid ett seminarium, som var en kraftsamling kring problemen med bluffakturor. Läs här om seminariedeltagarnas förslag för att få stopp på skojeriet.

– Vi kallar det för bluff och skoj, men det är kriminalitet. Många politiker tar det inte på allvar.

Det sa Elisabeth Thand-Ringqvist, VD på Företagarna, när hon tillsammans med Dag Klackenberg, VD Svensk Handel, öppnade torsdagens seminarium på Nalen i Stockholm.

Per Geijer, som tagit över som säkerhetschef på Svensk Handel efter Dick Malmlund, berättade hur de arbetar med sin Varningslista, som nu finns som app för både Ipone och Android:

– Det handlar om distansförsäljning med oseriösa metoder. Vi får in klagomål, och när vi fått in tillräckligt mycket bevis på att det är ett bolag som satt metoden i system diskuterar vi om de ska upp på listan eller inte. Det ska inte handla om enskilda säljare, och vi håller rätt hårt i publiceringen för att undvika t ex smutskastning.

Svensk Handel ska nu utvidga samarbetet med övriga organisationer inom Svenskt Näringsliv.

 – Risken att åka fast måste öka för busarna. Idag är det väldigt få som åker fast och lagförs, sa Per Geijer.

Den bilden förstärks av it-experten Peter Forsman. Till vardags är han abuseansvarig på .SE, alltså stiftelsen som har hand om den svenska toppdomänen. På sin fritid kartlägger han skojare på sin blogg Internetsweden.

Till seminariet hade han kartlagt företagen på Varningslistan, och konstaterar att i stort sett alla passar in i fem olika grupperingar:

– Företagsnamn och målvakter byts, men bakom står samma personer både vid telefonskoj och brevskoj. Vissa företag gör massutskick på 100 000 brev åt gången och tjänar grova pengar på att en liten del av dem svarar.
 

POLISEN
Förundersökningsledarna Jan Olsson och Björn Seeth på Citypolisens bedrägerisamordning bekräftar bilden av bluffakturorna som ett samhällsproblem:

– En anmälan skickas till platsen för företagets säte. Vi utreder alltså bara Stockholmsföretag själva. Det finns 21 polismyndigheter, och ingen samordning. Jag kan tex inte se vad som händer i Uppsala, säger Jan Olsson.

– Vi måste belysa att det är ett samhällsproblem, en gigantisk organiserad brottslighet, menar Jan Olsson. Det kanske inte ska utredas på lokala polisstationer, utan på riks- eller åtminstone länsnivå. – Det räcker med den lagstiftning som finns, egentligen. Det måste bara lyftas upp på ett nationellt plan. Det måste finnas en politisk vilja.

– Ge mig 2000 man så ska jag utrota det här. På sex månader är jag klar, säger Jan Olsson tvärsäkert.

JURIDIKEN
Både Anders Thelin, jurist på Svensk Handel, och Lars Nordfors, chef för Företagarnas rådgivning, pratade om bluffakturor ur ett juridiskt perspektiv. Båda bekräftade också bluffaktureproblemets omfattning:

– Ta det som bevis på att det vi säger är sant, kommenterade Anders Thelin med adress åt politikerhållet.

Marknadsföringslagen, Aavtalslagen och brottsbalken kan alla tillämpas på blufföretagen. Men allt är sällan solklart.

– Det är en missuppfattning att man kan hitta en objektiv sanning, menade Thelin. Det är inte fult att göra bra affärer. Behövs det nya lagar? Ofta är det tillämpningen det hänger på.

Anders Thelin konstaterade att systemet är uppbyggt för företag som sköter sig. Man får inte stoppa seriös i telefonförsäljning , menade han.

– Jag tycker man ska titta på ångervecka och ändrad kreditupplysningslag, säger han. Om ändringar är rätt väg att gå är han dock osäker på själv.

Hans råd till drabbade är att vägra betala och att söka juridisk hjälp.

Kolla in

bluffakturor

Blev du lurad i somras? Gör så här!

Lars Nordfors på Företagarna berättade att de uppvaktat justitiedepartementet i frågan, och nu också fått sin kongress uppdrag att presentera vad de gjort i frågorna. 70 000 småföretag är medlemmar, och kan dra nytta av Företagarnas juridiska rådgivning:

– Ta fram en policy i företaget om hur fakturor och telefonsamtal ska hanteras, uppmanade han företagen.

I den avslutande paneldebatten deltog Håkan Meurling på Datainspektionen, Roland Sigbladh på UC, Mikael Necke på Kronofogden och Anders Andersson på Driva Eget.

Både Sigbladh och Necke menade att få blufföretag vänder sig till Kronofogden. Skulle de göra det har man möjlighet att ansöka om rättelse.
– Vi har hittills fått 58 ansökningar om rättelse, berättade Mikael Necke.

Var kreditupplysningsbranschen står i frågan om en ändrad kreditupplysningslag, där ansökningar om betalningsföreläggande döljs, var tydligt:

– Vår roll är att hjälpa svenska företag med bra beslutsunderlag och relevant info för att fatta bra affärsbeslut, sade Roland Sigbladh. Vi registrerar ett par hundra tusen sådana varje år, och kanske 50-100 kan anses vara tveksamma och komma från blufföretagen.

På Datainspektionen övervakar man inkassoföretagen, och de som bryter mot god inkassosed kan bli av med sina tilståndan:

– Vi har 220 tillstånd och  99,9 procent av dem är seriösa. Det finns ett par som lever på gränsen, och de hårdbevakar vi. Ett av dem förlorar tillståndet i morgon, sa Håkan Meuling. 

– Ni som råkar ut för inkassokrav, kolla inkassobolagets namn på vår hemsida under rubriken gällande tillstånd. Finns de där, ta kontakt med oss, uppmanade han.

– Lagen omfattar också egeninkasso som inte kräver tillstånd, men vi har tillsyn även där. De får vi polisanmäla.
 

POLITIKEN
Gustav Gellerbrant, politisk sakkunnig på justitiedepartementet och som jobbar för justitieministern med bland annat dessa frågor, var med under dagen:

– Vi delar synen på att det är ett jätteproblem och är angelägna om att hitta en lösning, sade han. Departementets uppfattning var dock att det samlade intrycket från näringslivet var negativt vad gäller förslag som ångervecka och ändrad kreditupplysningslag.

Istället menade Gustav Gellerbrant att lösningen ligger i att olika samhällsaktörer, både från upplysningsbranschen, poliser, politiker, och organisationer som Svensk handel, jobbar mot problematiken tillsammans. Kunskap är ofta den bästa lösningen.

Han såg ingen direk lösning på problemet:

– Finns det någon som har en universallösning, kom till mig, avslutade han.

– Du vill alltså att alla andra ska ha lösningar, men Justitiedepartementet kan inte ens tillsätta en utredning, kontrade Anders Andersson.

– Man måste ha en idé, en lösning man ska tro på, om man ska tillsätta en utredning, svarade Gellerbrant.

Läs här Anders Anderssons kommentar.

Här är ett inslag från TV4 om seminariet.

Rapportera

• Anleding *
  Copyright relaterat Spam Kränkande eller opassande innehåll
• Namn: *
  
• Email: *
  

• Beskrivning: *
  

Skicka