Konsultkooperativet

Konsultkooperativet samverkar.

Konsultkooperativet

”Vi vill inte tjäna pengar på andras arbete”

Det här kommer vi aldrig kunna tjäna pengar på, konstaterade Johan Isaksson och Markus Berglund. 
– Men så kom vi på att det är ju precis så här vi vill ha det! säger grundarna till Konsult-
kooperativet.

När intervjun görs har det bara gått tre månader sedan den ekonomiska föreningen Konsultkooperativet bildades i Göteborg. Landets kanske första kooperativ för konsulter med inriktning på teknik och management.

Markus och Johan lärde känna varandra när de jobbade på ett annat medarbetarägt konsultföretag. Men ingen av dem gillade upplägget. Båda har drivit egna företag såväl som jobbat som anställda och frilansande konsulter.

– För mig var ägandet en viktig del. Men problemet där vi jobbade, som jag såg det, var att det fanns några jättestora ägare och att ju större bolaget blev, desto dyrare blev det att köpa in sig. Det kan sluta med att vissa tjänar mer på sitt ägande än på sitt eget konsultarbete, säger Markus.

Johans ingång var lite annorlunda.

– Jag har alltid varit emot de stora mellanskären, att någon tar stora andelar av en underkonsult, så funkar det i hela mäklar- och konsultbranschen. Vi insåg snabbt att vi inte skulle kunna tjäna några stora pengar på vår modell, men vi vill ju inte tjäna på andras arbete, säger han.

Poängen med att samverka under gemensamt tak är att kunna ta in större uppdrag och att kunna fördela jobb inom gruppen. Nu har även Linda Vitell blivit delägare i kooperativet och förhoppningen är att vara 20–30 personer inom något år.

– När Johan och Markus förklarade konceptet kändes det klockrent. Jag tror på transparensen och att man blir mer demokratiska, säger hon.

Bollat olika alternativ

När hon kom in som delägare var Konsultkooperativets modell redan klar. Efter att ha bollat fram och tillbaka mellan ett gemensamt aktiebolag och en ekonomisk förening hade Markus och Johan landat på det sistnämnda alternativet.

– Har man ett aktiebolag skriver man hemliga aktieägaravtal mellan delägarna. Då får man ingen transparens, säger Markus.

Och det är en av grundbultarna för dem, tillsammans med lika villkor för alla – oavsett om man varit med från start eller anslutit senare.

De rådgjorde med Coompanion när de skulle skriva föreningsstadgarna, men beslutade sig sedan för att göra annorlunda.

– Coompanion tyckte att vi inte skulle vara så detaljerade i våra stadgar. Då skulle det bli lättare för styrelsen att göra ändringar efterhand. Men det är precis så vi vill ha det. Det ska vara svårt att ändra stadgarna, säger Markus.

Driver man en ekonomisk förening måste ändringar göras genom Bolagsverket. Då minskar risken för att en styrelse på eget bevåg ändrar i grundprinciperna.

I början funderade de på om de skulle vara tydliga med att företaget verkligen är ett kooperativ eller inte. För en del människor signalerar ordet kooperativ inte självklart positiva bilder. Men för Markus och Johan blev den tanken så stark att de till och med bemödade sig om att bli godkända av Internationella Kooperativa Alliansen, som bland annat ger rätten att använda coop-loggan och köpa domännamn under toppdomänen .coop.

Kooperativet ett modernt arbetssätt

För Linda finns ingen tveksamhet. För henne handlar kooperativet om ett modernt sätt att jobba.

– Arbetsmarknaden går mot att anställda blir egenföretagare. Men många som vill vara sina egna vill inte vara ensamma. Genom kooperativet kan man hjälpas åt med utbildningar, marknadsföring och säljinsatser till exempel, säger hon.

Nu hoppas de att fler vill ansluta sig och att det ska dyka upp systerkooperativ på andra orter. Intresset hittills är stort.

– Vi hjälper gärna till och berättar om hur vi gjort, säger Markus. ι


Nyhetsbrev

ANNONS