Verklig kompetens finns allt oftare i småföretag

Janne Näsström

Publicerades: 10 mars, 2014

För en tid sedan arrangerade jag ett seminarium om vuxnas lärande på uppdrag av en kund. Bland föreläsarna fanns en senior forskare inom området. Vad han berättade är något som många, i synnerhet politikerna, borde ta del av.

Idag finns en övertro på akademisk utbildning. När Arbetsförmedlingen i Västervik för en tid sedan sökte personal, var kravet 180 högskolepoäng. Ingen specificerad examen, bara poäng.

Sambandet mellan kompetens och erhållna poäng är svagt. Det går att glida igenom utbildningar även på den här nivån med papegojmetoden. Trycka i sig fakta, kräkas upp dem på tentan och lägga till handlingarna.

Utbildning i sig ger ingen kompetens. Utbildningen är en grund för fortsatt träning ute i verkligheten. Den måste byggas på med manuella, intellektuella och sociala färdigheter samt attityder, personlighet och engagemang. När alla bitar finns på plats uppstår kompetens.

Utbildning ger förmågan att på kommando leverera begärda fakta.

Kompetens är förmågan att framgångsrikt kunna utföra sina arbetsuppgifter.

Så långt vad vetenskapen säger. I verkligheten går utvecklingen åt motsatt håll. Fokus hamnar mer och mer på enkelt mätbara ting. I linje med den utvecklingen ligger t ex den internationella PISA-undersökningen. Den premierar råplugg och väger inte in verklig kompetens.

En förklaring kan vara att datorn har blivit metaforen för mänsklig förmåga. Mot den bakgrunden blir det förståeligt att alla arbetsgivare vill ha relativt nyutbildade medarbetare i åldern 30-40 år. Den senaste hårdvaran med den senaste programversionen.

Den mänskliga hårdvaran har varit densamma sedan stenåldern. Och människor programmeras genom hela livet, inte vid ett enskilt utbildningstillfälle. Vår förmåga att lära blir inte heller sämre med åren. Möjligen blir vissa av oss latare, men om vi får vara friska och tränar fettklumpen mellan axlarna så håller hjärnan stilen.

Riktigt förbryllande blir det när man tittar på arbetslivets förändrade krav. Förr låg tyngdpunkten på reproduktiva arbetsuppgifter. Medarbetarna skulle följa order och instruktioner. Idag blir egna initiativ och problemlösande färdigheter allt viktigare på gräsrotsnivå, vilka förr var högnivåuppgifter.

De reproduktiva uppgifterna finns allt oftare högt upp i organisationerna, bland människor som är detaljstyrda av kvalitetssystem och Excelark. Utrymmet för egna initiativ är minimalt. Istället återfinns kreativitet och problemlösande bland t ex hantverkare, i hemtjänsten och andra yrken som med nyspråket kallas white trash.

Excelkulturen pressar ut kompetensen från de stora organisationerna. Men samtidigt behövs verklig kompetens mer än någonsin. Men var finns den? Allt oftare i småföretag.