Vem har hällt sirap i utvecklingsprocessen?

Som boende i Västervik är jag berörd av den planerade höghastighetsjärnvägen Ostlänken. Det är 15 mil dubbelspårig järnväg mellan Järna och Linköping. I vanlig ordning har tidplanen redan spruckit. Byggstart var planerad till 2017 men har skjutits upp med 2-3 år till 2019/2020.

I mitten av december invigs ett annat stort projekt, tunneln genom Hallandsåsen. Den första utredningen gjordes 1985, för 30 år sedan. Bygget startade sju år senare, 1992, och efter sju sorger och åtta bedrövelser är tunneln klar 23 år senare.

Den så omdiskuterade Bottniabanan var också ett segt bygge. Byggstart 1999, hela sträckan på 18,5 mil trafikerad 2012.

Varför går det så extremt långsamt? Låt oss titta på tre av världshistoriens mest omvälvande projekt.

• Jumbojeten Boeing 747. Från beställning till leverans av ett av myndigheterna certifierat flygplan tog det 28 månader. Inom den tidsramen hann man även bygga en fabrik, fortfarande världens största byggnad i volym räknat. På SVT Play finns ett program om projektet, ”Världens fakta: Revolution Jumbojet”.

• Atombomben. Lise Meitner, forskare på flykt till Sverige, presenterade den vetenskapliga grunden 1938. 1942 startade utvecklingen i Manhattanprojektet. 1945 sprängdes de tre första bomberna.

• 1961 lovade John F Kennedy att placera en människa på månen innan årtiondets slut. 1969, åtta år senare, satte Neil Armstrong ned foten på vår närmaste himlakropp.

I Sverige finns liknande exempel. Upprustningen av försvaret på 1950-talet, bygget av en miljon bostäder på tio år för att nämna några.

Vad är det som har hänt? Har någon hällt sirap i utvecklingsprocessen? Och vart tog den moderna teknikens alla produktivitetsförbättringar vägen?

Men egentligen borde jag inte klaga. Vi småföretagare är numera ensamma om att förväntas leverera enligt offert och tidplan. Vilket vi också går, annars överlever vi inte.


Nyhetsbrev