Varför tiger regeringen om bästa beslutet hittills för oss företagare?

Den 18 oktober fattade regeringen det första riktigt bra beslutet på två mandatperioder för oss småföretagare. Men regeringen verkar inte vara särskilt angelägen att slå på stora trumman, Mer om varför senare.

Beslutet gäller lagändringar under rubriken snabbare betalningar. I korthet handlar det om att 30 dagars betalningstid blir lag. Särskilt höga krav på att betala i tid ställs på offentlig sektor. Vidare får borgenären laglig rätt att kräva en avgift på 450 kr plus dröjsmålsränta vid sena betalningar. Avgift och ränta ska inte gå att avtala bort.

Företag ska kunna avtala om längre betalningstider eller avbetalning, men bara om borgenären (den som skickat fakturan) uttryckligen godkänt det.

Myndigheter och andra offentliga organ ska inte kunna avtala om längre betalningstid. De blir dessutom skyldiga att betala minst den lagstadgade dröjsmålsräntan. Vilket är både rätt och rimligt, eftersom staten inte godkänner några förseningar när småföretagare krävs på skatter och avgifter.

Det märkliga är att regeringsbeslutet har passerat obemärkt. Justitiedepartementet publicerade ett pliktskyldigt pressmeddelande, men regeringen har inte slagit på stora trumman som brukligt är när man lanserar förslag och fattar beslut som påstås göra livet bättre för oss småföretagare.

Medierna har knappt berättat om det heller. Jag kan redan höra försvaret: Beslutet bygger på en utredning som presenterades i april och det fick en del uppmärksamhet. Men det har faktiskt hänt viktiga ting sedan dess. Utredaren föreslog 60 dagars betalningstid, men nu blir det 30 dagar. Dubbelt så bra och ännu större skäl för regeringen att slå sig för bröstet.

Det finns en förklaring till varför regeringen är så blygsam. Som bekant har sittande regering inget intresse av att göra livet enklare för småföretagare. Deras fokus är den urbana medelklassen, en grupp som i huvudsak försörjer sig på anställning. I denna grupp finns också de som skyfflar över kostnader på andra genom att dra på betalningar och använda småföretagare som gratis bank. Det är inget bra beslut för kärnväljarna.

Ändå har regeringen beslutat om lagändringar. Varför? Svaret är enkelt. Redan 1995 uppmanade EU-kommisionen medlemsstaterna att vidta åtgärder mot sena betalningar. Sverige var en av dem som struntade i uppmaningen.

För två år sedan började ett EU-direktiv gälla som medlemsstaterna skyndsamt måste införa i nationell lagstiftning. Tidsgränsen går ut 16 mars 2013. Förslaget som nu behandlas av civilutskottet och som ska klubbas av riksdagen är att lagändringarna börjar gälla 1 mars 2013. I sista minuten.


Nyhetsbrev

ANNONS