Tryck inte på panikknappen!

1. Efter en börskrasch stiger börsen. Och efter några goda år på börsen kommer en krasch. 

2. På lång sikt avspeglar ett bolags aktiekurs dess värde. Men detta är långt ifrån sant på kortare sikt.

Det här är två sunda utgångspunkter för ett långsiktigt aktiesparande, även om det inte alltid är enkla deviser att leva efter när diagrammen ser ut som en riktigt obehaglig puckelpist.

Men när man står där livrädd mitt i backen och funderar på att ta av sig skidorna och skamset gå ner, är det ännu viktigare att tänka på historen. Zooma ut från dagens graf och titta på årsgraferna i stället. Vill du lugna dig ytterligare, gå tillbaka och titta på femårsgrafen – då ser till och med finanskrisen 2008 ut som ett mindre väggupp. Förutsatt så klart att du behöll dina aktier! För om du sålde där mitt i krisen, då var finanskrisen troligen inget annat än en ren och skär katastrof. 

Men tillbaka till dagsgraferna, med sina ibland yrselframkallande tvära kast. Härom dagen upplevde vi det elfte värsta börsraset i Stockholmsbörsens historia, och majoriteten av alla stora fall har ägt rum under 2000-talet. Beror det på att världen är en sämre, osäkrare och mer instabil plats idag än för 50 år sedan? Nej, så klart inte. Istället beror det på att hastigheten och komplexiteten i världens finansiella marknader har ökat – markant. Och det ger drastiska effekter på kort sikt. Men spelar klart mindre roll när du zoomar ut. Här är sex orsaker till börshysterin, som i alla fall gör mig lite lugnare.

– Informationen är global och omedelbar. När all information, ner till minsta nya statistikrapport, genast kan få global uppmärksamhet, blir effekten också så mycket större. Och börsen blir på kort sikt inte en plats där man oroar sig för hur det går för företagen, utan i stället en plats där man oroar sig för hur mycket andra kommer att oroa sig.

– Medierna vill sälja lösnummer. Och det gör de ju så klart bäst genom att larma om saker och ting. Vare sig det råkar vara regnkaos eller börskaos. Så länge det är kaos och oordning så trivs våra tidningar och tv-kanaler bra.

– Panikknappen är bara ett klick borta. Innan internet krävdes det i alla fall ett telefonsamtal för att sälja sina aktier. I dag räcker det med att trycka på en knapp, och det är ju väldigt lätt hänt.

– Belåning blir allt vanligare. Numera kan vem som helst, utan någon egentlig kunskap, belåna sitt aktiekapital för att köpa fler aktier. Och när det då faller, tvingas de att sälja. Och då faller det ännu mer, och då tvingas ännu fler att sälja. Jordskredet är igång.

– Warrants, certifikat och andra konstiga lotterier. Visst låter det spännande med hävstång och sjudubblade vinster. När det går upp. Men när det går ner utlöser de på precis på samma sätt som överbelåning ett jordskred av aktier som helt plötsligt måste säljas. 

Och den kanske allra största skillnaden, och i mitt tycke en förändring som gör många småsparare till förlorare på börsen:

– Folk spekulerar i nedgång. För 50 år sedan hade de allra flesta aktörer på börsen det gemensamt att de ville att börsen skulle gå upp. I dag kan man lika gärna tjäna pengar på att börsen faller. Genom blankning och bear-certifikat (som går upp 1-4 procent för varje procent börsen faller) finns detta alternativ nu i var mans ficka. Detta gör att det gemensamma intresset inte längre är att börsen går upp, utan i stället att den bara rör sig. Volaliteten har i sig fått ett värde, och skördar offer på daglig basis.

När jag tittar på dessa argument blir det lätt att se varför börsen på kort sikt ser ut som ett taskigt EKG. Och genom att upprepa dem för mig själv blir det klart lättare att hålla sig borta från säljknappen. I stället zoomar jag ut, och då ter det sig allt mer intressant att till och med snegla lite nyfiket på den där blåa köp-knappen. 

Ps. I nästa inlägg kommer jag att berätta om varför vissa aktier och företag kan lida mer än bara kortsiktig skada av en börskris som denna. Och varför vissa andra aktier börjar framstå som riktigt billiga, när börsen väl tröttnat på paniken. Ds.


Nyhetsbrev