Stödet till företagande måste ändras eller läggas ned

Janne Näsström

Publicerades: 15 september, 2013

Stöden till företagande måste i grunden förändras, alternativt avvecklas. Som det fungerar idag gör verksamheten mer skada än nytta.

Problemet är att Tillväxtverket och andra aktörer vaknar alldeles för sent. När de väl drar igång, orsakar de överetableringar och konkurser.

Ett exempel. I början av 1990-talet var jag delägare i en reklambyrå. De grafiska programmen hade etablerat sig hos kunderna och var på väg ut till privatpersoner. Följden blev att byråernas trygga bas, produktion av tryckoriginal, förlorade marknad. Utvecklingen accelererade med den skattesubventionerade hemdatorn. Massor av privatpersoner lekte reklambyrå på fritiden med stulna program och svart betalning.

Vad skulle vår reklambyrå syssla med istället? I mina ögon framstod Internet som lösningen. Året var 1993 och jag var långtifrån ensam om den idén. Jan Stenbeck gjorde vid den tiden om tidningen Z till Internetmagasin efter amerikansk förebild. Alla som hängde med sin tid förstod redan då potentialen.

Utom politikerna och deras tjänstemän. Mina planer på en Internetbyrå sågades på längden och tvären. Jag blev flera gånger idiotförklarad och beskylld för att försöka tillfredsställa mitt eget behov av tekniska leksaker.

Kolla in
Rikast i Sverige – mest förmögna 2024
Driva

Rikast i Sverige – mest förmögna 2024

I efterhand vet vi att tåget gick 1993-94. De så kallade näringsfrämjarna vaknade 2-3 år för sent, när marknaden redan var etablerad och privata aktörer tagit de initiala kostnaderna för att bryta ny mark. Stöden gick till plagiatörer som använde bidragen för att dumpa sig in på marknaden, samtidigt som IT-bubblan blåses upp med skattemiljarder tills den sprack.

Samma sak sker gång efter gång efter gång. När en ny affärsidé har vandrat ända upp till Tillväxtverket och näringsdepartementet och omvandlats till ett program, har tåget lämnat perrongen. Marknaden är etablerad och stöden används för att gynna plagiatörer på pionjärernas bekostnad.

Systemet för näringsfrämjande måste i grunden förändras, så att skattebetalarnas pengar används för att främja nytänkande. Det är pionjärerna som ska ha pengarna, inte härmaporna.

Om det inte är genomförbart borde pengarna flyttas till områden där de är medborgarna till större nytta.