Ompröva ordet skatteplanering efter ”Bodströmaffären”

Anders Andersson

Publicerades: 10 oktober, 2010

När Thomas Bodström börjar sin nya fyraårsperiod som förtroendevald riksdagsman med att resa till USA i ett halvår gör Expressen en vällovlig granskning. De duktiga reportrarna hittar 4,5 miljoner i Bodströms två bolag och ringer då mig för att få ett citat om hur sådant kan komma sig. Det lyder så här:

– Om man har en hög lön och ligger över brytpunkten är det bättre att spara pengarna i bolaget för att kunna plocka ut dem när man vill ta ett sabbatsår eller gå i pension. Det är vanligt att göra som han gör och det är inte fel.

Det är ett helt korrekt citat. Reportrarnas slutsats om att detta är skatteplanering kan också vara riktig. Problemet är att detta värdeladdade ord fått en totalt felaktig betydelse.

Det låter som om det skulle vara något fult att planera för lägre skatt. Men det är ju precis vad vi gör när vi anlitar hantverkare och begär rotavdrag eller köper en avdragsgill pensionsförsäkring.

På samma sätt måste det väl ändå alla acceptera att den som äger ett aktiebolag betalar 26,3 procents bolagsskatt på vinsten och väntar några år med att ta ut pengarna som beskattad lön eller utdelning. Det är ju det normala för alla som har aktiebolag, och något annat visar inte de offentliga siffrorna över Bodströms båda bolag.

Detta kallar Expressen för "avancerad skatteplanering som gör att Thomas Bodström inte behöver jobba på ett halvår under sin lyxresa i USA."

Jag har jobbat på Expressen och vet hur man kan skapa rubriker, men när jag läser denna artikel förstår jag att betydelsen av ordet skatteplanering måste omprövas. Tänk på att det är en sammansättning av orden skatt och planering. Så länge den planeringen är laglig finns det inget att uppröras över, och Expressen har inte heller påstått något om olaglig planering.

Men detta har i varje fall inte Bodströms pressekreterare Linda Romanus förstått när hon säger så här i artikeln:

– Den som påstår att han håller på att skatteplanera gör sig skyldig till förtal.

Det kan finnas skäl att uppröras över att Bodström åker till USA innan hans tjänstledighet beviljats och att han sviker dem som valt honom till riksdagsman. Men det är en skymf mot alla hårt arbetande företagare att antyda att det skulle vara något fult eller märkligt att skatta av bolagets vinst och vänta med att använda dem för privat konsumtion.