Näringsfrämjarna vaknar ännu en gång sju år för sent

Ännu en gång är politikerna och deras näringsfrämjande tjänstemän på väg att blåsa upp en bubbla.

Den här gången handlar det om appar.

Sant är att branschen anställer folk och att efterfrågan är stor på allt från skrikande fåglar till hälsoappar. Men det är en vid det här laget etablerad bransch som kommit över stadiet då stöd kan göra nytta.

Steve Jobs presenterade den första smarta telefonen den 9 januari 2007. Samtidigt blev begreppet app känt för en bredare publik. Nokias dåvarande ledning dömde ut telefonen utan tangenter. Och vem skulle betala för att ladda ned program till sin telefon när det finns datorer med stora skärmar?

Själv blev jag hänförd av den eleganta lösningen, teknikdåre som jag är. Och var så övertygad om att appar kunde bli något att jag laddade ned nödvändig programvara för att lära mig tillverka sådana.

De så kallade näringsfrämjarna trodde inte ett smack på appar.

Den 27 januari 2010 var det dags för nästa stora produktlansering från Steve Jobs. Surfplattan. Återigen gjorde viktigpettrarna lustiga miner. En väldigt stor telefon som det inte går att ringa på. Vad ska man ha den till? Och återigen snacket om dessa appar som ingen vet vad man ska ha till.

Själv rekvirerade jag ett styck platta från USA och lärde mig snickra appar. Lyckligtvis har jag bevis för det, lokaltidningen skrev om mig och mina tankar om att det här var framtiden. Näringsfrämjarna skakade på huvudet. Sidledes.

Idag är smarta telefoner och paddor vardagsmat och apptillverkning en växande industri. Nu kommer politikerna och deras tjänstemän och vill åka med på räkmackan.

Samma sak sker gång efter gång efter gång efter gång. Bidragen kommer för sent, blåser upp bubblor, slår ut livskraftiga företag och skapar allmänt kaos.

De som är för fega, lata eller arroganta för att ta risker i tidiga skeden ska inte åka med på några räkmackor. Oavsett hur mycket de betalar med skattebetalarnas pengar.


Nyhetsbrev

ANNONS