”Kryphålet” i radioinslaget har redan täppts till

Anders Andersson

Publicerades: 5 februari, 2013

Radions ekoredaktion och oppositionens ledamöter i skatteutskottet anklagar Sveriges småföretagare för att utnyttja ”kryphål” i skattelagarna kring aktieutdelning. Men det största kryphållet i dessa komplicerade 3:12-regler har redan täppts igen.

Ekot påstår att en fjärdedel av alla bolag startats för att skapa ”laglig skatteplanering” (läs mer här) Men det har inte med dagens regler att göra. De flesta av dessa bolag startades för flera år sedan för att utnyttja en nu borttagen regel om att varje fåmansbolag kunde ge utdelning på upp till ett schablonbelopp på ca 140 000 kr.

En del satte då i system på att registrera 10-20 bolag på sig själva för att få enorma belopp i lågbeskattad utdelning. Det var ett kryphål, men det har  täppts till så att schablonregeln nu endast får användas av ett bolag per person.

 Hårt arbetande små företag  som mest jobbar ensam i sina bolag har inga möjlighgeter att överutnyttja 3:12-reglerna. De får nöja sig med utdelning enligt schablonregeln, i år 150 150 kronor.

Däremot finns det storföretag, främst stora revisionsbyråer och advokatbyråer, som överutnyttjar reglerna. Storföretag med 100-tals anställda låtsar att de är små och deras många delägare kan då få gigantiska utdelningsbelopp, enligt en specialregel som säger att utdelningen ökar i takt med företagets totala lönesumma.

Därmed bygger slutsatsen att dagens 3:12-regler är för generösa på felaktiga grunder. De oppositionspolitiker som nu försöker skaffa sig politiska poänger borde först lära sig hur reglerna fungera.

Visst kan det finnas befogade förändringar att göra av dessa urkrångliga regler, men då gäller det att visa hur detta konkreta ska göras. Det är heller inte som utredaren påstår att reglerna förenklades 2006 – de komplicerades ytterligare just då. De är nu så krångliga att det är dags att skrota dem.

Så nog har politikerna rätt när de vill göra en översyn av reglerna. Men utgångspunkten att de används mest för skatteplanering är fel. I inslaget verkar det nästan som om det är skattefusk att ta ut utdelning i stället för lön ur sitt bolag.

Gunnar Wetterberg, som företräder löntagarna, hänger på den utgångspunkten när han målar upp en motsatsställning mellan löntagare och småföretagare.

Eftersom utdelningsskatten är 20 procent är det lätt att jämföra den siffran med inkomstskatten som är drygt 30 procent under brytpunkten och drygt 50 procent över brytpunkten. Men det är en felaktig jämförelse. Eftersom utdelningspengar först beskattas med bolagsskatt är utdelningsskaten i praktiken 37,6 procent – en välkommen sänkning från 41 procent jämfört med 2012 när bolagsskatten var högre.