I Shanghai ryckte Maud in som drottning

Anders Andersson

Publicerades: 26 maj, 2010

Nu vet jag att vi entreprenörer finns med på ett hörn i bilden av Sverige som ska ges till världen. Jag har sett det på andra sidan jorden – på världsutställningen i Shanghai.

Jag har just kommit hem från en resa dit med 16 av Driva Egets läsare. I fem dagar har vi sett hur svenska företag startas i Nordic Industrial Park i Ningbo, hört hur Exportrådet och SEB kan hjälpa svenska företag att etablera sig i Kina och upplevt den enorma tillväxten i denna världsmetropol med 4 000 skyskrapor.

Höjdpunkten var Expo 2010, världen genom tidernas största utställning där värdens alla länder visar sig i paviljonger, som var och en är en egen utställning, den ena mer spektakulär än den andra. Området är så stort att  en halv miljon kineser som tidigare bodde där fick flyttas bort när utställningen skulle byggas. KIna har satsat mer här än på OS i Peking.

Vi var där samma dag som svenske kungen, som i brist på drottning gick in på svenska paviljongen sid vid sida vid Maud Olofsson. Hon vinkade glatt åt folket och blev tagen för drottning av kineserna när passerade förbi säkerhetsvakter och köande kineser.

För 75 miljoner i skattepengar och lika mycket i sponsorpengar från svenska storföretag har det byggts en spektakulär byggnad med en obegriplig karta av Stockholm som fasadmålning (till vänster på bilden nedan). Där finns tre stora rum där man på ett överambitiöst sätt vill ge två bilder av Sverige:

  • * Ett land som haft miljöproblem men som löst dessa i harmoni med Sveriges vackra natur. Ett stort foto på smutsigt vatten förvandlas till en härlig badstrand om man ser samma bild från andra hållet.
  •  
  • * Ett land med kreativa entreprenörer där innovationskraft kan lekas fram. Gamla svenska uppfinningar som kullager, skiftnyckel  och tidningskonceptet Metro tas som exempel. Besökarna ska förstå det genom att gunga i takt och åka rutchbana.

Vi som får en guidning (bilden)kan förstå dessa fina tankar. Men för kineser som skyndar igen paviljongen är det nästan obegripligt. Men det är provokativt att tala om innovation och kreativitet i ett land där barnen sällan får leka och där de hårdpluggar utan att lära sig att tänka själva.

En del av de unga kineserna på utställningen (i kö på bilden) är dock kreativa och innovativa på ett speciellt sätt. De rusar runt mellan alla montrar och får stämplar i ett utställningspass från alla de hundratalet ländernas paviljonger. Passen säljer de sedan på en internetsajt som är Kinas svar på Blocket för 5 000 kr. För i Kina är de yta och status som räknas.

Vi som är på mässan i bara en enda dag hinner bara med en handfull paviljonger. Jag kan då se att paviljonger som den norska och den spanska endast har som syfte att skapa positiva känslor för landet med hjälp av skön musik och modern interaktiv filmteknik - den spanska till en kostnad på 500 miljoner kr.

Men Finland har lyckats med både känsla och information om landet. I en byggnad formad som en jättestor snöboll är det film och till harmonisk musik på ena väggen och exempel på finsk design och industriteknik på den andra.

Diktaturen Kina ska naturligtvis framhäva sig och sin paviljong som störst, bäst och vackrast (bilden). De har som syfte att visa 300 000 beökande kineser per dag att  Kina är bäst på allt.

På kvällen efter denna hektiska dag skyndar en del av Driva Eget-läsarna till baren högst upp i skyskrapan för Hyatt hotell. Där träffar de Maud Olofsson, nu i en annan roll än som kungapartner. Hon lovar Fredrika Holm och Marita Nilsson från gruppen att satsa mer på kvinnliga företag (bilden).

Andreas Erensjö som är svenska representant för Nordic Industrial Park får löfte om att Maud ska läsa information om parken och får en e-postadress direkt till henne.

En bit bort i baren står moderaten Carl Cedershiöld, som också var med i kungadelegationen. Driva Eget-läsarna hör honom säga:

– Maud bedriver valkampanj också i Shanghai.