Hårdare straff för konkurs än för mord

Janne Näsström

Publicerades: 9 december, 2014

Den grupp som berikar sig allra mest i vårt samhälle är tjänstemän i offentlig sektor.

Min definition av offentlig sektor är när alla äger och ingen har ansvaret. Börsens i särklass största ägare är staten genom AP-fonderna. Alla svenskar är delägare och det finns ingen egentlig ägare att ställa till ansvar.

Direktörerna är anställda tjänstemän utan en gnutta personligt ansvar. Istället har de svindlande löner, abnorma trygghetspaket och svettiga pensioner. Skulle de klanta till det rejält, så löser de ut fallskärmen och hoppar.

Exemplen är många på sådan smitning från personligt ansvar. Det mest uppseendeväckande exemplet är när ledningen för Vattenfall drullade bort 53 miljarder kronor, som den totala förlusten av Nuon-affären är uppe i efter den senaste avskrivningen.

Alla inblandade – ansvarig minister, verkställande direktör och styrelsens ordförande – skyllde på varandra. Ingen behövde ta minsta lilla ansvar. Så är det alltid. Kronofogden säljer aldrig tjänstemännens herrgårdar, oavsett vad de ställer till med.

Men skulle en hårfrisörska med enskild firma klanta till det, även om det är utan egen förskyllan, så rycker samhället ut med hela bestraffningsmaskineriet. Kronofogden säljer familjens hem på exekutiv auktion till skampris och sedan håller fogden hårfrisörskan på existensminimum till livets slut.

Misslyckat småföretagande är det enda brott i Sverige med verklig livstid i straffskalan. Sedan ett år ligger en utredning på förra och nuvarande regerings bord, signerad tidigare socialförsäkringsministern Anna Hedborg. Hon föreslår att konkursade småföretagare ska benådas efter 15 år. Det längsta tidsbestämda straffet för mord är 18 år med villkorlig frigivning efter 12 om mördaren har skött sig.