En liten jävel vill satsa trots att jag inte har råd

Vi är mitt uppe i planeringen inför sommarens trolleriföreställningar. Jag har gjort affärsplan, marknadsplan och marknadsanalys. Ett cirkustält är beställt och anländer från USA framåt våren.

Tills för ett par dagar sedan trodde jag att föreställningen var skriven och färdig att börja repetera i sin helhet. Men då blev jag kontaktad av en kollega som erbjöd oss att köpa ett exklusivt nummer som skulle passa osannolikt bra som final. Ett litet problem bara, det finns inga pengar kvar i budgeten.

I det här läget gäller det att ha is i magen. Säger en del av hjärnan. Medan en annan liten jävel viskar att här är chansen du inte får missa. Ta risken, slå till.

Som tur var finns en utgång. Jag har sökt investeringsstöd för affärsutveckling i landsbygdsföretag från länsstyrelsen och i förlängningen EU.

Jag misstror på goda grunder bidragsgivande myndigheter. Det är lotteri om man får pengar eller inte. Och som allt för många företagare fått erfara, kan man få bifall och sedan besked om att pengarna tagit slut.

Därför måste man alltid budgetera utan bidrag. Och i fallet med vårt trolleri för en totalflopp. Inte en biljett är garanterad på förhand, hela projektet går ur hand i mun. Företaget måste överleva även om vi inte får en enda besökare.

Mina två motstridiga viljor har nått en överenskommelse. Om jag får bidraget så slår jag till och då blir det en final av absolut världsklass. Annars förtränger vi det hela och satsar för en riktigt bra föreställning ändå.

Under de närmaste veckorna ska jag berätta om hur jag tänkt under processen, vilka risker som jag har identifierat och hur jag tror att de kan hanteras.


Nyhetsbrev