Detta borde bli droppen för att avskaffa 3:12-reglerna

Anders Andersson

Publicerades: 23 maj, 2011

När de så kallade 3:12-reglerna infördes för 20 år sedan skulle de användas för att höja skatten för företagare. Men reglerna  används nu på motsatt sätt – för att sänka skatten för en särskild grupp företagare

Dessa hårt kritiserade regler har ständigt ändrats och är nu ett obegripligt lapptäcke av paragrafer, som sysselsätter hundratals skattekonsulter med att hitta på finurliga skatteupplägg.

I vårbudgeten kom finansminister Anders Borg med nya ändringsförslag. Det har fått Skatteverket att försöka täppa till nya kryphål och komplicerar lagen ännu mer.

Detta borde bli droppen för att avskaffa 3:12-reglerna. Det är fullständigt orimligt att vi ska ha lagar som är omöjliga att förestå för vanliga småföretagare och som gynnar storföretag men missgynnar de små.

Lagen kom till för att företagare inte skulle ta ut vinsterna ur sina bolag med 30-procentig kapitalskatt i stället för som löneinkomst.

Men samtidigt vill ju staten uppmuntra företagare att investera och anställa, och även i ett fåmansbolag ska det kunna bli utdelning som i ett börsnoterat bolag.

Därför kom det specialregler och detaljregleringar. När dessa regler överutnyttjades kom det nya detaljändringar. För att uppmuntra företagarna ytterligare sänktes utdelningsskatten och en viss del av vinstskatten från 30 till 20 procent. Det blev då ännu fördelaktigare att ta ut utdelning och sälja sin aktier om man gjorde på rätt sätt.

Gynnar dem som har anställda …

Dagens regler är nu så bra för den som har många anställda att skatten nästan alltid blir 20 procent både vid utdelning och aktieförsäljning. Men eftersom det också tas ut bolagsskatt blir den totala skatten 41 procentaktier. Detta tillämpas av flera av de stora revisionsbyråerna som skafffar delägarna jätttelika så kallade löneunderlag och därmed 41 procent i skatt.

De regler som skapades för att höja skatten används nu i stället för att sänka skatten.
Men de slår orättvist:

  • Småföretagare utan anställda missgynnas och när de ska sälja sin aktier blir det inkomstskatt på en del av vinsten, som de först betalat bolagsskatt på. Den totala skatten blir nästan 70 procent för den som har inkomst över brytpunkten för statlig skatt – medan företagare med anställda får 41 procent.

… och de som är passiva

Fast det finns ett sätt att få ned vinstskatten till 45 procent(bolagsskatt plus 25 procents vinstskatt). Men för att få den sänkningen får pengarna i bolaget inte arbeta under fem år, och företagsledaren får inte fortsätta att jobba med den verksamhet som gjort bolaget framgångsrikt. Detta upplägg med så kallade passiva trädabolag strider fullständigt mot regeringens strävan att få igång fler jobb.

Hur kan Anders Borg uppmuntran passivitet på detta sätt år 2011 när Sverige så väl behöver kapital för att sätta igång fler jobb?

Dagens Industri upprörs med rätta över företagaren Mikael Runhem som skulle få kraftig skattehöjning om han använde pengarna från försäljningen av sitt bolag för nya riskkapitalsatsningar. Han avstod av skatteskäl, men försökte förgäves få näringsminister Maud Olofsson att inse att skattereglerna motarbetade flera av regeringens företasgarsyftn.

Jag instämmer nu i Dagens Industris krav på att 3:12-reglerna snarast borde avskaffas.

Varför inte ha en enhetlig skatt på 25 procent på både utdelning och vinster för alla bolag. Inklusive bolagsskatt skulle det blir 45 procent i totalskatt – en liten höjning men rimligt och lättbegripligt för alla.