Är det verkligen så att sänkt ränteavdrag gynnar småföretagare?

Jubel över förslaget att slopa ränteavdragen för aktiebolag och kompensera det med sänkt bolagsskatt från 22 till 16,5 procent.

Men är det verkligen så bra? Jag ringde min revisor för att stämma av. Svaret blev nja, det beror på.

Så är det för flertalet småföretag, särskilt för oss som har hela vår försörjning av verksamheten. Det betyder att vi ofrånkomligen drabbas av lånekostnader. För checkräkningskredit, för lånefinansierad utrustning, för eventuell fastighet.

De flesta av oss balanserar på linjen. Visst pratar vi som om vi vore framgångsrika, men kolla våra bokslut så visar sig sanningen. De är som trafikljus, ena året svart, andra året rött.

Ekonomichefen i mitt tidigare bolag hade varit redovisningskonsult och hon beskrev situationen så här: Småföretagare låtsas vara framgångsrika i leasad Mercedes, men äter blodpudding när ingen ser.

Vilken effekt har då slopat ränteavdrag för den företagare som jag beskriver? Ett förlustår är det ingen alls, eftersom det inte finns någon vinst att göra avdrag mot. Förlusten inklusive räntor får man idag kvitta mot nästa års vinst.

Ett litet räkneexempel. Ensamföretagare i aktiebolag med en miljon kronor i årsomsättning. Räntekostnader 50 000 kronor.

Med tio procents marginal, en vinst före ränteavdrag på 100 000 kr, blir förslaget om slopat ränteavdrag och sänkt bolagsskatt 5 500 kronor dyrare. För att komma i balans krävs en vinst på över 150 000 kronor, över 15 procents marginal. Har du dessutom ett förlustår bakom dig så krävs ännu högre vinst.

Hur många småföretagare har en vinstmarginal på 15 procent? Inte särskilt många.

Alla företag är olika och därför går det inte att dra några generella slutsatser. Några förlorar medan andra blir vinnare. Allt beror på omsättning, lönsamhet och räntebörda.

Själv misstänker jag att utredarna inte tänkt ett dugg på småföretagarna. Än en gång försöker man lösa ett problem som storföretagen orsakat utan att väga in effekterna på små företag.

Så var det när stora organisationer, i synnerhet offentlig sektor, överutnyttjade sjukförsäkringen och höll på att köra hela försäkringssystemet i konkurs. Följden blev 14 dagars arbetsgivarperiod och att småföretagare med aktiebolag förlorade en sjukförsäkring som vi ändå tvingas betala fulla avgifter till. Och när man efter lång tid försökte rätta till problemet med ett högkostnadsskydd så blev det så krångligt att bara storföretagen utnyttjar det.

Frågan som beslutsfattarna måste ställa sig är: Vilken effekt har vårt förslag på snickaren Kalle och Stina med butiken?


ANNONS

Nyhetsbrev
Smitare
Smitare kommer undan

25 miljoner upp i rök

Det smits för 25 miljoner kronor årligen från landets drivmedelsstationer. Nu vill branschen at...