Starta egetHur gör jag för att hyra ut mig själv och hur startar jag ett bemanningsföretag? Att starta behöver inte vara så svårt. Men kom ihåg en sak när du sätter pris på dina timmar: Dig själv!

Ordet bemanningsföretag för kanske tankarna till stora vårdbolag som hyr ut personal till landstingen. Men ett bemanningsföretag kan hyra ut en enda person – dig själv!

Det är egentligen bara när du ska beskriva din verksamhet för att få en så kallad SNI-kod som ordet bemanningsföretag är viktigt. (Alla verksamheter ska beskrivas med en femsiffrig kod enligt Standard för svensk näringslivsindelning. Koden används sedan av Skatteverket och i SCB:s företagarbas.)

Kristina Malm Jansson är ombud på Vårdförbundet och har jobbat som rådgivare åt egenföretagare i många år. Hon menar att intresset för att starta bemanningsföretag fortsätter att öka.

Och alldeles särskilt lukrativt kan det vara för dig som sitter på en specialistutbildning som arbetsmarknaden gapar efter. Då kan du skapa dig ett nytt arbetsliv på helt egna villkor!

Men innan dess gäller det förstås att komma igång. Och då har Kristina några råd som hon ger alla inom vården som vänder sig till henne.

Fundera över målet

– Hur tänker du? För många är målet att få kontroll över sin egen tid. Men för någon annan kanske det är att höja sin lön.

Kolla av marknaden

– Vilka är dina tilltänkta kunder? Det kan vara svårt att ta sig in på den offentliga marknaden eftersom landsting och kommuner omfattas av lagen om upphandling – och där är det svårt för små företag att ta sig in. Då kan det vara enklare att få uppdrag in inom den privata verksamheten.

Lär dig om företagandet

– Sätt dig in i vad det betyder att driva eget företag – med bokföring och så vidare.

Och registrera ditt varumärke hos Bolagsverket även om du kanske inte måste enligt regelboken. Annars syns du inte på allabolag.se till exempel och där kollar många uppdragsgivare.

Prioritera tiden

– Jag försöker få våra medlemmar att förstå att de tjänar mer på att jobba själva och fakturera timmar och sedan köpa till exempel bokföringshjälp.

Kolla avtalen – noga!

– Skriver man avtal med en större aktör så kan de ha med formuleringar som kanske passar bättre om man själv har ett större företag. Men jobbar man själv kan man till exempel inte skriva in ett vite på en halv miljon om du skulle få förhinder för att fullfölja din del av avtalet. Där kan vi som fackförbund hjälpa till att tolka avtalen och tycka till.

Men det finns två frågor som Kristina brinner för lite extra: Konsten att sätta rätt pris på sina tjänster/produkter – och att tänka på sig själv. Det delar hon med Andreas Nyström, ombudsman på fackförbundet Naturvetarna.

Bådas erfarenhet är att många blivande företagare tänker fel när de tänker pris. De kan utgå från sin månadslön som anställd, dela på antalet jobbtimmar per månad och sedan tänka att det är ett bra pris att gå vidare med. Men då missar man det viktigaste man har i sitt företag – nämligen sig själv!

– Säg att du tjänar 35 000 som anställd. Då ska man vara medveten om att arbetsgivaren kanske har ytterligare 60 procent i kostnader för dig, som ska täcka arbetsgivaravgifter, tjänstepension och semester. Sedan får man inte glömma att du kanske kommer att behöva betala för ditt eget kontor, du ska ha en sjyst dator, kanske en bil och bokföringshjälp, säger Kristina.

När du driver eget får du inte heller glömma av att du kommer att behöva försäkra dig på ett helt nytt sätt. Och här finns en hel djungel av företagsförsäkringar, sjukförsäkringar, avbrottsförsäkringar med flera. (Läs mer på driva-eget.se)

Åter igen – du måste tänka på dig själv! För hur går det för dig om du blir sjuk och inte kan dra in intäkter till firman? Eller hur går det för dig när du nått pensionsåldern och inte avsatt pengar till tjänstepension?

Allt det här måste man ta höjd för när man sätter priset på sina varor och tjänster. Ändå kan det vara svårt, för man vill ju samtidigt inte lägga sig för högt och därigenom gå miste om uppdrag. Så vad kan man fakturera per timme?

På Vårdförbundet har man tagit fram ett riktpris på 550 kronor, oavsett var i landet man bor. Men Naturvetarna har medvetet inte valt den linjen.

– Det inte främst en fråga om vad man tar betalt utan hur man tar betalt, tänker jag. Jag tycker att det är bättre att man börjar i andra änden: vad vill jag tjäna för att kunna täcka min lön och mina utgifter? Jag tycker att vi ser att många inte vågar ta betalt för den kompetens de faktiskt har, säger Andreas och menar att då riskerar man att sänka sin egen marknad.

Han vill inte gärna göra prissättning till en genusfråga, men det är svårt att komma runt att det ändå kan vara det ibland.

– När våra medlemmar ringer oss för att fråga om vad man kan ha för löneanspråk vid en jobbintervju, så är trenden att män frågar vad som är en möjlig lön, medan kvinnor frågar efter medianlönen, säger han.

En risk med att sätta ett pris i underkant från början är också att det i efterhand kan vara väldigt svårt att höja priset till befintliga kunder.

– Om man jobbar som underkonsult kan det vara svårt att påverka timpriset för det är i regel redan fastställt i ramavtalet. Då får man fokusera på att förhandla om avgiften för att gå på själva ramavtalet, säger Andreas.