SkattSkönmålning och glädjekalkyl är oppositionens omdöme om vårbudgeten. Men regeringen vill lyfta fram höjd BNP, sänkt arbetslöshet och sina satsningar på 3,1 miljarder där polisen får störst tillskott.

Det var en märkbart nöjd Magdalena Andersson som presenterade regeringens vårbudget för en samlad presskår tidigare idag.

Finansministern lyfte fram den höga sysselsättningsgraden och överskottet i statens finanser som enligt regeringen medför att man nu kan göra nya satsningar för att stärka samhället. I vårbudgeten presenteras däremot inga ny skatteförslag. De promemorior som regeringen lagt tidigare är ute på remiss och eventuella förslag kommer först i höstens budget.

Enligt regeringens prognos ökar konsumentprisindex, KPI med 1,5 procent i år, 1,8 procent nästa år och 2,1 procent 2019.

Förväntningarna på BNP, som var 3,3 procent 2016, är något lägre ett par år fram över. I år förutspås ökningen landa på 2,6 procent, att jämföra med 1,6 procent för euroområdet. Därefter kommer siffran att sjunka i Sverige för att landa på 2,0 procent 2019.

Hushållens konsumtion väntas öka med 2,8 procent i år och ytterligare 2,7 procent nästa år. Den offentliga konsumtionen kommer inte att följa mönstret. Där ska man i stället öka med 2,0 procent i år för att sedan minska med 0,5 procent nästa år.

Riksbankens reporänta väntas stiga från -0,5 procent i år till -0,3 procent nästa år. Sedan förväntas räntan lägga sig ovanför nollstrecket igen. På 0,2 procent 2019 och 0,9 procent 2020. Detta skulle alltså betyda att den extrema lågräntetiden är över.

Arbetslösheten spås sjunka ytterligare från 6,5 procent i år till 6,4 nästa år och 6,3 procent 2019.

När det gäller de stora satsningarna är inget särskilt överraskande – en halv miljard vardera får försvaret, grundskolor som har allra störst behov, förlossningsvården och klimatinvesteringar (Klimatklivet). Polisen är de som får störst tillskott med 700 miljoner.

Svenskt Näringsliv skriver i en kommentar till vårbudgeten att regeringens borde ta tillfället i akt att förbättra villkoren för företagande.

– Flera av de åtgärder som regeringen föreslår är helt fel väg att gå. De försämrar drivkrafterna och är skadliga både för jobben och för företagandet i Sverige. Dessa negativa effekter bortser regeringen från när de beräknar intäkterna till statskassan, vilket innebär att budgeten är en glädjekalkyl som inte lever inte upp till det finanspolitiska ramverket. I ett starkt konjunkturläge behöver finanspolitiken vara ansvarsfull, samtidigt som regeringen borde ta tillfället i akt och genomföra nödvändiga åtgärder för att förbättra villkoren för företagande och arbete, säger Svenskt Näringslivs chefekonom Bettina Kashefi.

 Viktigaste punkterna i vårbudgeten

  • 700 miljoner kronor till polisen för 2017.
  • 150 miljoner till socialtjänsten.
  • 100 miljoner till vård mot psykisk ohälsa bland barn och unga.
  • 500 miljoner till grundskolor med låg behörighet.
  • 150 miljoner till gymnasieskolans introduktionsprogram.
  • 500 miljoner till Klimatklivet.
  • 500 miljoner till totalförsvaret.
  • 500 miljoner till förlossningsvården