SkattDet har varit mycket snack om utdelningsregler för aktiebolag den senaste tiden men för dig som driver handelsbolag eller enskild firma finns andra möjligheter att hantera vinsten.

Som ägare till ett aktiebolag gäller väldigt generösa och gynnsamma skatteregler för utdelning. Är du eller någon närstående verksam i ditt bolag får du varje år tillgodoräkna dig ett stort utdelningsutrymme.

Utdelningsutrymmet kan sparas och räknas upp med en ränta, så efter ett antal år kan det bli rejäla belopp. När bolaget beslutar om utdelning beskattas du som ägare med bara 20% kapitalskatt (2/3 x 30 %).

Läs också: Hur mycket krångel står du ut med

Har du lönesummor i aktiebolaget får du tillgodoräkna dig högre utdelningsutrymmen tack vare regeln om lönebaserad utdelning.

Utdelning är intressant att ta ut om du har sammanlagda förvärvsinkomster under året som ligger över brytpunkten för statlig inkomstskatt, se exempel på detta nedan. Detta är kanske inte alltid troligt om du har en nystartad verksamhet.

Därför är det normala rådet att driva verksamheten i handelsbolag eller enskild firma från början och sedan gå över till aktiebolag när verksamheten börjar bli riktigt lönsam.

Läs också: Vilka risker gäller för olika bolagsformer

Men ett råd är att du bör fundera över att driva både handelsbolag eller enskild firma och aktiebolag, detta för att du ska kunna samla på dig sparat utdelningsutrymme för gynnsam utdelningsbeskattning någon gång i framtiden.

Lön eller utdelning från aktiebolag?

Här är en ungefärlig sammanställning av hur mycket du som ägare till ett aktiebolag får kvar i fickan för privat konsumtion efter att en intäkt på 100 kr har beskattats och vid lönealternativet belagts med arbetsgivaravgifter.

Vid skatteberäkningen för lönealternativet har jag räknat med effekten av att arbetsgivaravgifterna är avdragsgilla i aktiebolaget samt att du får jobbskatteavdrag och vanligt grundavdrag.

Läs också: Så hanterar du underskottet

Vid utdelningsalternativet har jag räknat med att aktiebolaget betalat 22% bolagsskatt på 100-lappen och att det därmed finns 62,40 kr kvar att dela ut till aktieägaren (som då beskattas med 20 % kapitalskatt).

Jag har också förutsatt att kommunalskatten är 32 % (vilket är lite över genomsnittet i landet). Marginalskatteeffekten blir därmed som värst 32% vid inkomster under brytpunkten för statlig inkomstskatt (32 % blir det på inkomster strax under brytpunkten).

Men det intressanta är den genomsnittliga skatten som blir 26–27 % på inkomster under brytpunkten. Brytpunkten går vid ca 450 000 kr (ca 480 000 kr om du är +65 år).

På inkomster över brytpunkten är lönealternativet inte förmånligt utan då är det kapitalbeskattad utdelning som ger bästa skatteeffekt. Kapitalbeskattad utdelning beskattas nämligen med bara 20 % skatt.

På löneinkomster över brytpunkten blir ju marginal­skatten 52 % (med 20 % statlig inkomstskatt). Och på riktigt höga inkomster, över brytpunkt 2, blir marginalskatten 57% (med 25% statlig inkomstskatt).

Kvar efter skatt på en intjänad 100-lapp i aktiebolaget (obs, vid löneuttag är beloppen ungefärliga och genomsnittliga):

  • Lön, utdelning eller näringsinkomst
  • Kvar efter skatt på intjänad 100-lapp
  • Skattenivå 32%
  •  Löneuttag 53-58 kr
  • Kapitalbeskattad utdelning 62,40 kr
  • Tjänstebeskattad utdelning 53 kr

För +65-åringar skiljer sig utfallet vid löneuttag kraftigt beroende på lönenivå (utökat jobbskatteavdrag med 20 procentenheter nedsatt skatt upp till 100 000 kr i löneinkomst och 5 procentenheter nedsatt skatt mellan 100 000 och 300 000 kr i löneinkomst).

Dessutom påverkas utfallet av nivån på övriga inkomster, t ex uttagen ålderspension under året. Som bäst kan det bli ca 75 kr kvar för ägaren vid löneuttag (lön upp till 100 000 kr samtidigt som pensionen är låg) och något mindre kvar vid högre löneuttag och högre pension.

Räntefördelning eller vinst?

För handelsbolagsdelägare och enskilda näringsidkare finns regler om räntefördelning, dvs regler om fördelning av årets skattemässiga resultat i en del som anses höra till inkomstslaget kapital och i en del som hör till inkomstslaget näringsverksamhet.

Positiv räntefördelning – när det skattemässiga egna kapitalet (justerade anskaffningsutgiften i handelsbolag) är positivt – är frivillig medan negativ räntefördelning – när det skattemässiga egna kapitalet är negativt – är obligatorisk.

Läs också: Så får du koll på de socialavgifterna

Utnyttjar du positiv räntefördelning minskar inkomsten från närings­verksamheten och motsvarande belopp blir en kapital­inkomst med 30 % kapitalskatt.

Omvänt innebär negativ ränteför­delning en ökad inkomst från näringsverksamheten medan motsvar­ande belopp ger en kapitalkostnad som ger en skattereduktion med 30 %.

I och med jobbskatteavdrag och lägre egenavgifter är det i dagsläget inte lämpligt att utnyttja reglerna om positiv räntefördelning på inkomster upp till brytpunkten.

Man kan nästan säga att vid inkomster upp till brytpunkten har positiv räntefördelning nästan blivit negativ, dvs ett straff, medan negativ räntefördelning nästan blivit positiv, dvs en belöning.

Så var ju inte systemet tänkt när det infördes i mitten av 1990-talet men till följd av sänkta egenavgifter och jobbskatteavdrag blir effekten sådan – skatteeffekten av räntefördelning är ju oförändrat 30 %.

Du bör däremot utnyttja möjligheten till positiv räntefördelning om din sammanlagda inkomst under beskattningsåret ligger över brytpunkten för statlig inkomstskatt (ca 450 000 kr för dig upp till 65 år och ca 480 000 kr för dig som är +65 år).

Med sammanlagd inkomst menas t ex löneuttag från aktiebolag plus överskott från handelsbolag eller enskild firma, dvs den taxerade inkomsten.

Här är en sammanställning av hur mycket du som delägare i ett handelsbolag eller ägare till en enskild firma får kvar i fickan för privat konsumtion efter att en intäkt på 100 kr har beskattats och i vinstalternativet belagts med egenavgifter.

Jag räknar med effekten av att egenavgifterna är avdragsgilla samt att du får jobbskatte­avdrag och vanligt grundavdrag.

För dig i den skattemässiga medelåldern räknar jag med 28,97% egenavgifter (7 karensdagar) och nedsättning med 7,5 procentenheter av egenavgifterna på inkomster upp till 200 000 kr.

Av tabellen nedan framgår det att blir mer kvar på den delen av inkomsten och något mindre kvar på inkomster över 200 000 kr.

På inkomster över brytpunkten är vinstalternativet inte förmånligt utan då är det räntefördelning som ger bästa skatteeffekt. Positiv räntefördelning beskattas nämligen med 30% kapitalskatt medan vinster över brytpunkten träffas av en marginalskatt på 52 % (med 20% statlig inkomstskatt).

Och på riktigt höga inkomster, över brytpunkt 2, blir marginalskatten 57 % (med 25 % statlig inkomstskatt).

Kvar efter skatt (obs, ungefärliga belopp vid vinst-alternativet) på en intjänad 100-lapp från ett handelsbolag eller från en enskild firma:

  • Lön, utdelning eller näringsinkomst
  • Kvar efter skatt på intjänad 100-lapp
  • Skattenivå 32 %
  • Vinst (enskild firma) 60–68 kr
  • Positiv räntefördelning 70 kr

Som du ser av tabellen blir det ett ganska stort intervall vid alternativet vinst eftersom egenavgifterna sätts ned med 5 procentenheter på inkomster upp till 200 000 kr.

För +65-åringar skiljer sig utfallet vid löneuttag kraftigt beroende på vinstnivå (utökat jobbskatteavdrag med 20 procentenheter nedsatt skatt upp till 100 000 kr i vinst och 5 procentenheter nedsatt skatt mellan 100 000 och 300 000 kr i vinst).

Dessutom påverkas utfallet av nivån på övriga inkomster, t ex uttagen ålderspension under året. Som bäst kan det bli ca 75 kr kvar för ägaren (vinst upp till 100 000 kr samtidigt som pensionen är låg) och något mindre kvar vid högre vinst och högre pension.

Passiv näringsverksamhet och dödsfall

För dig med handelsbolag eller enskild firma är det särskilt ogynnsamt med passiv näringsverksamhet eftersom överskott då beläggs med särskilt löneskatt 24,26 %.

Denna socialavgiftsnivå är ju till och med högre än de normala egenavgifterna efter nedsättning med 7,5 procentenheter (28,97 – 7,5 = 21,47 %), trots att passiv näringsinkomst varken är sjukpenning- eller pensionsgrundande eller underlag för allmänna avdrag.

Alltså bör du, om du har möjlighet att påverka situationen, se till att ha aktiv näringsverksamhet istället.

Vid dödsfall blir beskattningen normalt likadan som om man levde under hela dödsfallsåret. Detta gäller t ex för ägare till aktiebolag. Men för handelsbolagsdelägare och enskilda näringsidkare räknas dödsfallsåret som passivt, oavsett när under året dödsfallet inträffade.

Det kan tyvärr innebära att den totala beskattningen blir ogynnsammare på grund av att särskild löneskatt med 24,26% läggs på istället för normala egenavgifter. Detta påverkar förstås särskilt om näringsidkaren är över 65 år.