SkattPassivitet kan bli en lönsam affär om du har ett bolag som gått riktigt bra. Om bolaget är passivt i fem år kan du sälja aktierna med endast 25 procent i skatt – men reglerna har hårdnat.

Största fördelen med aktiebolag jämfört med enskild firma är att en del av vinsten kan tas ut med lägre skatt än vad det blir för lön. Den som har ett aktiebolag med anställda kan då använda sig av en löneregel som säger att utdelningen, som ,beskattas med 20 procent, blir större desto högre bolagets totala löner är.

Om utdelningen inte tas ut får man i stället denna låga skatt på en del av vinsten när aktierna säljs. Men för resten av vinsten blir skatten betydligt högre, särskilt för bolag med stora vinster som inte har några anställda och därmed inte kan använda sig av löneregeln.

Om du har ett sådant vinstrikt bolag finns det en annan skattefiness som kan ge dig rätt låg skatt. Du kan se till så att 3:12-reglerna inte längre tillämpas.
Så länge den regeln gäller kallas bolagets aktier för kvalificerade. Men om det inte funnits någon verksamhet i bolaget i fem år räknas aktierna inte längre som kvalificerade. När de säljs blir skatten på vinsten då 25 procent.

Genom denna märkliga regler uppmuntras småföretagare att vara passiva. Detta kritiserar Anders Andersson i ett blogginlägg här.

Men så länge reglerna finns kvar kan man använda denna taktik:

  1. När bolaget efter flera år har ett stort kapital som skattats av med bolagsskatt bildar du ett nytt bolag som tar över all verksamhet från det gamla och köper alla inventarier.
  2. Verksamheten fortsätter i det nya bolaget och i det gamla finns endast en kassa med pengar.
  3. Det enda som händer i det gamla bolaget under de närmaste fem åren är att avkastningen på pengarna tas in som intäkt och blir vinst i bolaget efter kostnader för främst revisorsarvode. Varje år kan utdelning tas ut, nu drygt 150 000 kr.
  4.  Om bolaget är passivt från den 1 januari 2014 är aktierna i bolaget inte längre kvalificerade den 1 januari 2019, eftersom det då gått fem år. Bolaget kan då likvideras eller kan aktierna säljas. Skatten på vinsten blir då 25 procent.

Om man tar hänsyn till att pengarna tidigare beskattas med 22 procentig bolagsskatt  blir totalskatten 41,5 procent. En nackdel är att det blir denna högre totalskatt också på ränta och vinster på marknadsnoterade aktier som finns i bolaget – och denna skatt är ju lägre än den 30-procentiga kapitalskatten för privatpersoner.

Men i rättsfall som kommit den senaste tiden har praxis skärpts. Om den som på detta sätt lagt bolag i träda fortsätter med liknande verksamhet i ett annat aktiebolag blir det inte 25 procents skatt. Men det går då att fortsätta med samma verksamheten i enskild firma, enligt artikel i Driva Eget nr 4/2011.

Många experter har ansett att aktierna riskerar att räknas som kvalificerade så fort bolagsägaren själv gjort några omplaceringar. Därför har de rekommenderat att pengarna förvaltas diskretinärt av någon utomstående. Men Skatteverkets skatterättsnämnd har gjort en annan bedömning och godtar att bolagets ägare är aktiv vid förvaltningen:

I detta fall (2008-10-16, dnr 29-08/D), gjorde en bolagsägaren mellan 17 och 52 transaktioner under varje räkenskapsår. I bolaget fanns ett kapital på 7,5 miljoner som ägaren själv placerade i noterade värdepapper. Han köpte varje år för mellan 300 000 och 1,4 miljoner och sålde för ungefär lika mycket.

Förvaltningen ansågs vara av en ”icke obetydlig omfattning”. Ändå räknades bolaget som passivt, och det på att ägarens arbetsinsatser inte haft ”påtaglig betydelse för vinstgeneringen”.