Så stoppas skatteplanering med skatteflyktsklausulen

Den avgående AMF-ordförande Bertil Villard är en av 100 fåmansbolagsägare som riskerar fällning med skatteflyktsklausulen för att de sänkt skatten med transaktioner via Peru. Läs här om när denna ”gummiparagraf” kan stoppa skatteplanering. 

Bertil Villard och andra delägarna i advokatfirman Vinge har egna aktiebolag där de samlar in både sina advokatarvoden och vinster från advokatfirman. De bildar ofta nya bolag och tar sedan ut vinsterna ur de gamla bolagen på bästa möjliga sätt.

För fem år sedan, långt innan advokat Bertil Villard blev ordförande i AMF, fanns det en paragraf i Sveriges dubbelbeskattningsavtal med Peru som skulle ge låg skatt för att detta fattiga land skulle få investeringar. Den utnyttjade Villard  för sitt vinstbolag detta år. Året efter togs paragrafen bort.

Ytterligare 100 ägare av fåmansbolag misstänks för att tillsammans ha fört ut 1,8 miljarder på detta sätt. I Villards fåmansbolag fanns 23 miljoner. De pengarna skickade han via Luxemburg till Peru och sedan hem till Sverige igen. Resultatet blev en skatt på endast 4 procent.

Det var helt enligt reglerna och transaktionerna redovisades på rätt sätt i Villards deklaration. Men debatten om skatteetiken i vad han gjort har nu slagit mot honom med sådan kraft att  han tvingats avgå som AMF-ordförande.

Med lagens bokstav går det inte att underkänna transaktionerna. Men det finns en skatteregel som kallas skatteflyktsklausulen (generalklausulen) som kan användas för att se på det totala resultatet av en serie transaktioner. Det är en snårig ”gummiparagraf” som sällan kan användas, eftersom samtliga dessa tre krav måste uppfyllas:

1. Att transaktionen ingår i ett förfarande som medför en inte oväsentlig skatteförmån för den skattskyldige.
2. Att skatteförmånen varit det övervägande skälet för affären.
3. Att transaktionen strider mot lagstiftningens grunder.

För Skatteverket är det ofta svårt att visa att alla tre kraven är uppfyllda. Därför finns det nästan inga färska prejudicerande rättsfall.

Men Peru-affärerna kan bli ett sådant fall. Kammarrätten i Jönköping har fällt fem sådana Peru-upplägg, medan kammarrätten i Stockholm har friat två. Högsta förvaltningsdomstolen väntas nu då upp ett fall som är identiskt med fallet Villard, som inte tycker att han gjort något fel:

Kolla in

Guider

9 skatteregler att ha koll på inför årsskiftet

– Det här är ett tillåtet sätt att begränsa sin skatt, jag tycker inte är konstigt. Sedan kan man ju tycka att fyra procent är väldigt lite, vilket det naturligtvis är. Men det är tillåtet, säger Villard till Ekot.

Men Skatteverkets analytiker Göran Haglund menar att skatteflyktsklausulen kan tillämpas för att underkänna transaktionerna:

– Man bildar bolag som inte har någon uppgift förutom att slussa pengar från ett svenskt bolag ner till Peru, och sedan tillbaka till den svenska ägaren. I dessa fall har det aldrig varit fråga om att driva någon slags verksamhet i Peru, säger han till Ekot.

Enligt honom är Peruuppläggen typexempel på när skatteflyktslagen kan tillämpas:

– Personerna gör en kedja av lagliga transaktioner, men resultatet blir att skattelagstiftningens syfte kringgås. Det gamla skatteavtalet med Peru syftade till att gynna svenska investeringar i viktig verksamhet i landet. Meningen var inte att bilda brevlådeföretag i Peru och slussa pengarna tillbaka till Sverige för att undgå skatt, säger Göran Haglund till di.se.

På Skatteverket har man utrett omkring 50 fall med svenska Perubolag som har gått vidare till domstol, och ytterligare 50 fall är under utredning enligt Göran Haglund. Totalt rör det sig om 1,8 miljarder kronor i vinster som inte har beskattats i Sverige.

Men var går gränsen mellan aceptabel och inte acceptabel skatteplanering för Villars och för företagare i allmänhet? Läs om det här i Anders Anderssons blogg.

Rapportera

• Anleding *
  Copyright relaterat Spam Kränkande eller opassande innehåll
• Namn: *
  
• Email: *
  

• Beskrivning: *
  

Skicka