SkattFörslaget om ett nytt bolagsskattesystem utan  ränteavdrag underkänns av remissinstanserna. Här är deras tio invändningar.

Företagsskattekommittén kom i juni med ett förslag på en radikal förändring av skattesystemet för aktiebolag. Utredningen vill stoppa ränteavdraget för aktiebolag och samtidigt införa en konstruktion som gynnar skuldfria bolag så att deras bolagsskatt sänks från 22 till 16,5 procent.

Statliga myndigheter och stora organisationer har nu lämnat sina remissvar på utredningen. Alla välkomnar att de snåriga bolagsreglerna ses över. De flesta inser också att dagens avdragsregler för skuldränta måste ändras.

Den senaste tiden har de kommit avslöjanden om att stora svenska koncerner som Investors riskkapitalbolag Eqt minimerar sin svensk skatt genom en serie transaktioner mellan dotterbolag i olika länder, bland annat Luxemburg. Alliansregeringens begränsningar för räntesnurror har inte räckt till och har kringgåtts av många storföretag.

Skatteverket, som är en av de tyngsta remissinstanserna, tillstyrker förslaget. Men de flesta andra remisinstanserna är kritiska och vill ändra eller helt stoppa förslaget.  Tunga remissinstanser som Svenskt Näringsliv, Sveriges Kommuner och Landsting, Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag (SABO), Sveriges Byggindustrier samt en rad storföretag avstyrker förslaget.

Revisionsfirman PwC, som också är kritisk, har sammanställt tio invändningar mot förslaget:

  1. Modellen för ränteavdragsbegränsning finns inte i något annat land i världen. Vore bättre med teknik som andra länder har.
  2. Avvakta till OECD:s utredning om att motverka internationell skatteplanering är klar. Syftet med det arbetet är att få ett harmoniserat system för bland annat ränteavdrag.
  3. Reglerna skapar svåra gränsdragningsproblem om vad som är ränta som inte ska vara avdragsgill och andra finansiella kostnader som ska gå att dra av. Det kan gälla exempelvis leasing.
  4. Företag kan få betala skatt, trots att de går med förlust. Att det inte går att rulla outnyttjade negativa finansnetton vidare till nästa beskattningsår, kritiseras starkt.
  5. Förslaget kan innebära stora avvikelser från företagens redovisningsprinciper. En del företagen kan tvingas ha en särskild sidoordnad redovisning för skatteändamål. Kostnaderna för administration, och tvister med Skatteverket kan öka.
  6. Valutakursförändringar omfattas av förslaget och det kan strida mot EU-rätten. Det kan leda till orimligt stora skillnader i det skattemässiga resultatet mellan åren.
  7. Investeringsklimatet i Sverige kommer att försämras. Internationella investerare kan komma att lägga sina investeringar utomlands istället, eftersom förslaget innebär en rättsosäkerhet.
  8. Förslaget får stora negativa effekter för utbudet av både kommersiella fastigheter och privatbostäder. Särskilt stor påverkan kommer förslaget att få på nyproduktionen av hyresrätter. Möjligheterna att investera i kommersiella lokaler kommer att påverkas negativt. Detta beror på att fastighetsföretag har stora skulder, blir därmed förslagets stora förlorare.
  9. De kommunägda bolagen riskerarar at bli förlorare. bli. De är verksamma i kapitalintensiva och i lågavkastande branscher där möjligheterna att få tillskott från ägarna (kommunerna) begränsas av EU:s statsstödsregler.
  10. Förslaget om att finansiera förslaget bland annat genom att befintliga underskottsavdrag halveras underkänns av många remissinstanser. Dessa menar att detta är retroaktiv lagstiftning som innebär ren konfiskation av tidigare fastställda underskott.

Förslaget ska nu beredas på finansdepartementet. Förmodligen kommer mycket i förslaget att göras om innan det kommer en proposition. Frågan är om ändringarna hinner komma till 2016 eller om det dröjer till 2017.