Räntefördelning – val mellan trygghet och sänkt skatt

Anders Andersson

Publicerades: 26 mars, 2014

Om du har enskild firma med stora tillgångar har du ett svårt val när du ska deklarera räntefördelning – sänkt skatt eller ökad trygghet.

Räntefördelning är ett sätt att sänka skatten för lantbrukare, skogsägare fastighetsägare och andra med stora tillgångar utan stora lån. Men se upp. Du sänker också din pension och din sjukpenning. Läs här när det kan vara bäst att avstå från detta skattesänkarråd.

Räntefördelning kan vara en anledningen till att de som har stora tillgångar har enskild näringsverksamhet och inte aktiebolag. Det beror på att de ofta äger skog, åkermark och fastigheter till stora värden. Ju högre värden desto större del av vinsten kan deklareras enligt regeln om räntefördelning och därmed beskattas till endast 30 procent utan sociala avgifter. Den regeln gäller inte i ett aktiebolag.

Men det finns också en baksida – det som beskattas som räntefördelning ger varken pensionsrätt eller sjukpenning.

– Systemet med räntefördelning är bra, men många tänker inte på att den försämrar den sociala tryggheten. Jag har sett exempel på lantbrukare som efter räntefördelning fått så låg inkomst kvar att de fått stora ekonomiska problem när det blivit sjuka eller ska pensionera sig, säger Urban Rydin, skattechef på LRF Konsult.

När det är dags för deklaration är det frestande att alltid ta mesta möjliga som räntefördelning och få 30 procent i skatt. Men det är inte självklart, utan ofta en svår avvägning:

  1.  Skatt på 30 procent och dålig trygghet?
  2. Högre pension, sjukpenning och föräldrapenning och 40-48 procent i skatt vid inkomst under brytpunkten för statlig skatt?

– Det finns ingen given regel för vad som är bäst. Det beror ofta på familjesituationen och hur viktigt det är med bra sjukpenning och pension, säger Urban Rydin.

För en stor grupp är det dock ofta självklart att maximera räntefördelningen – de som har en anställningsinkomst över brytpunkten för statlig skatt (35 500 kr i månaden för löntagare i årets deklaration) och samtidigt har inkomst av näringsverksamhet. För övriga grupper blir det tumregler. Dessa grupper bör inte låta räntefördelningen dra ned inkomst av näringsverksamhet under brytpunkten:

  •  Den som är under 26 år och därmed har egenavgifter som är lägre jämfört med de normala.
  •  Småbarnsfamiljer, som vill ha bra social trygghet.
  • Pensionärer, som från och med året när de fyller 66 får mycket stort jobbskatteavdrag för de första 100 000 kronorna av aktiv näringsverksamhet och löneinkomst.

Men även för övriga är det bra att se till så att näringsinkomsten dras ned till brytpunkten – i första hand genom räntefördelning. Räcker inte den till kan man göra det med hjälp av periodiseringsfond och expansionsfond. Räntefördelning är dock alltid bättre än dessa två avsättningsformer. Pengar som beskattas enligt reglerna för räntefördelning får dock i princip bara placeras på bankkonto eller som insatser i ekonomiska föreningar.

Den som med hjälp av räntefördelning får en låg näringsinkomst och därmed också allmän pension bör se till att skaffa sig pensionstrygghet genom privat sparande.

Mer om årets deklaration här.