Periodiseringsfond nu bra för vissa bolag

Anders Andersson

Publicerades: 15 december, 2009

I en enskild firma är periodiseringsfond alltid ett bra sätt att skjuta på skatten. Men i deklarationen som görs 2010 kan det var en bra skattesänkningsstrategi även för aktiebolag. Men det gäller bara bolag med brutet räkenskapsår.

I alla sorters företag kan man skjuta upp skatten tillfälligt med hjälp av periodiseringsfond – 30 procent av vinsten i enskild firma och handelsbolag, 25 procent i aktiebolag.

Man skjuter då upp skatten i upp i sex år. De pengar som sätts av för 2009 års inkomst, alltså i  deklaration som görs 2010, måste alltså tas upp senast i deklarationen som ska lämnas 2016.

Enskild firma
I enskild firma och handelsbolag blir det ingen ränta på den uppskjutna skatten. Periodiseringsfond är därför en rätt självklar form av skatteplanering för dessa företagsformer.

Exempel:
Om du vid årsskiftet finner att du har ett överskott på 400 000 kr i den enskilda firman kan upp till 120 000 kr avsättas till periodiseringsfond. Du skjuter då upp betalningen av ca 65 000 kr i skatt – pengar som du kan betrakta som ett räntefritt lån från staten.

Det går att använda de avsatta pengarna även för privat konsumtion Men som vi skriver i Driva Eget nr 5/2009 gäller det att ha pengar till reds när skatten ska betalas.

Aktiebolag
I aktiebolag blir det däremot ränta tills skatten betalats, och därmed är detta inte en lika självklar skatteplanering.

Detta gör att avsättningar till periodiseringsfonder är lönsamma endast om du lyckas placera skattekrediten till högre ränta än statslåneräntan vid utgången av november året före inkomståret – 3,2 procent under 2010.

Detta gäller för bolag med kalenderår som räkenskapsår och som första gången i nästa deklaration betalar den nya sänkta procentsatsen på bolagsskatt, som är 26,3 procent.

Kolla in
Bild saknas
Uncategorized

Båda läsarna hade fått felaktiga råd

Bolag med brutna räkenskapsår betalar 28 procent i bolagsskatt under ytterligare ett år. Detta gör att bolag som påbörjat sina brutna räkenskapsår under 2008 och avslutar under 2009, alltid tjänar på att sätta av mesta möjliga till periodiseringsfond. Detta görs i årsredovisningen, så det gäller att denna ännu inte hunnit lämnas in.

Några frivilliga återföringar av gamla avsättningar till periodiseringsfonder ska då heller inte göras.

Exempel:
Ett bolag har satt av 100 000 kr till periodiseringsfond i årsredovisningen för det brutna räkenskapsåret som påbörjats under 2008 och avslutats under 2009. Det sänker bolagsskatten med 28 000 kr.

När periodiseringsfonden tas upp till beskattning ett år senare blir skatten istället 26 300 kr – alltså 1 700 kr (1,7 procentenheter) i sänkt skatt.

I deklarationen samma år måste bolaget även ta upp en ränteinkomst som kallas schablonintäkt. Den blir 2 300 kr och ger en bolagsskatt på ca 650 kr.

Bara skattevinsten på avsättningen till periodiseringsfond blir alltså drygt 1 000 kr och blir alltid ungefär en procent av avsättningen. Till den vinsten kommer den avkastning som går att få på de 28 000 kr som bolaget har i skattekredit under ett år.

Den sänkta bolagsskatten gynnar alla som gjort avsättningar under alla år och som tas upp till beskattning först när bolagsskatten sänkts.