<![CDATA[]]>

”Krisen ökar skattefusket”

Anders Andersson

Publicerades: 5 mars, 2009

Lågkonjunkturen och finanskrisen kan öka skattefusket bland företagare. Det fruktar Skatteverkets generaldirektör Mats Sjöstrand. Han förändrar därför Skatteverkets kontrollapparat.

Han har sett hur många företag hamnat i pennningknipa och försöker hitta sätt att slippa betala skatt:

- Momsfusk blir vanligare, därför att man på det sättet kan tillskansa sig likviditet, säger han till Ekot.

Han tror att även skatteplaneringen ökar när företagen hamnar i ekonomisk kris. Därför hårdsatsar Skatteverket nu på att granska sådana upplägg och att granska konsulter som sysslar med skatteplanering. Ett led i detta är det finansiella centrum som Skatteverket nu startas.

Finansiellt centrum ska ta ett helhetsgrepp på de finansiella frågorna. Det finansiella området är ett nyckelområde för att komma åt både organiserad ekonomisk brottslighet och det internationella skattefelet, menar Skatteverket.

Skatteparadisen hådkollas

– Vi måste ligga nära pengarna för att kunna förhindra att skatteintäkter försvinner till skatteparadis utomlands eller ner i fickorna på den organiserade ekonomiska brottsligheten, säger Mats Sjöstrand.

Det nya projektet kommer bland annat innebära kontroller av olika finansiella tjänster, värdepappersbolag och en granskning av kupongskatt.

De finansiella aktörernas egen beskattning ska också kontrolleras. Ett viktigt syfte är att bygga upp Skatteverkets egen kompetens och kunskap inom det finansiella området.

Under 2009 ska Skatteverket främst koncentrera sig på dessa kontroller:

  • Internationella transaktioner  i skatteparadis
  • Skatterådgivare
  • Bank- och finanssektorn
  • Taxi, bilreparationer och fiskeribranschen.  
  • Kontanthandeln.

    • Företagsskatterna krymper

    Skatteverket ser att minskade vinster för företagen till följd av finanskrisen gör att underlaget för beskattningen krymper. Och det leder i sin tur att statens skatteinkomster blir mindre. Den preliminära skatt som företagarna räknar med att betala den minskar med ungefär 32 miljarder kronor i år.

    – I förhållande till de ungefär 1 350 miljarder som vi totalt får in är dettta mer än dubbelt mot vad man brukar sänka i debiteringar ett normalår. Jag har varit i den här branschen ända sedan 1972 och detta är första gången får uppleva att de nominella skatteintäkterna blir lägre än året innan, säger Mats Sjöstrand.

    Så ska kontanthandeln granskas.