<![CDATA[]]>

Hon underkänner Borgs skattepollitik

Redaktionen

Publicerades: 22 september, 2009

Budgetens trygghetspaket får godkänt av företagsorganisationerna. Men men Camilla Littorin på Företagarförbundet underkänner Anders Borgs skattepolitik.

– Regeringen väljer fel väg för att få fler i arbete, men rätt väg för att stärka företagares trygghet. Därför blir det ett blandat betyg till regeringens budget, ett lagombetyg, kommenterar FöretagarFörbundets Förbundssekreterare Camilla Littorin.

Hon efterlyser sänkta arbetsgivaravgifter och är kritisk mot att bara enskilda firmor fått skattesänkningar genom sänkta egenavgifter:
 

– I skattefrågan väljer regeringen att stimulera utbudet av arbetskraft genom att sänka inkomstskatten. Det är inte rätt prioritering i ett läge när efterfrågan på arbetskraft är det stora problemet.
Istället för utbudsstimulans med sänkt inkomstskatt borde efterfrågan ha stimulerats genom sänkt arbetsgivaravgift för alla företag, menar hon.

Den andra företagarorganisationen, Förtagarna, är något mer positiv och skriver så här i sin kommentar:

”Budgeten får betyget godkänt. Positivt är framför allt sänkningen av egenavgifterna och de bättre trygghetssystem för företagare. Även den fjärde jobbskatteavdraget och infrastruktursatsningen är bra.
 

Däremot är vi tveksamma till satsningen på kommuner och landsting. Effekterna av de pengarna hade sannolikt blivit större och mer strukturellt riktiga om de istället gått till lägre arbetsgivaravgifter riktade mot småföretagen. ”

Svenskt Näringslivs VD Urban Bäckström är också rätt nöjd:

– Regeringen presenterar en väl avvägd krisbudget med satsningar som främjar nyföretagande, sysselsättning och en bättre infrastruktur. Samtidigt hade fler strukturella reformer som långsiktigt främjar tillväxtkraften i näringslivet varit önskvärda. ,

– Sänkta egenavgifter är en bra åtgärd, men den måste kompletteras med andra. Regelverket och kostnaderna för att starta och driva företag är fortfarande en alltför hög tröskel för växande och lönsamma företag. Vidare riskerar det frikostiga bidraget om 10 miljarder till kommuner och landsting att bli kontraproduktivt och försena det nödvändiga effektiviseringsarbetet i denna sektor.