SkattMånga med enskild firma vill jämna ut sina inkomster över åren och använder sig då av avsättning till periodiseringsfond eller expansionsfond. Här listar vi för- och nackdelar med de olika formerna.

Så funkar expandsionsfond

Om du har enskild näringsverksamhet eller är fysisk person som är delägare i handelsbolag kan du avsätta pengar i expansionsfond. Avsättningen innebär att du får avdrag vid inkomsttaxeringen men expansionsfonden får inte vara större än kapitalet i verksamheten.
På beloppet som du avsätter till expansionsfonden betalar du bara 22 procent i skatt. När du senare minskar expansionsfonden ska du ta upp minskningen som en intäkt som du betalar skatt på. Men då får du också tillgodoräkna dig de 22 procent som du redan tidigare har betalat i skatt.

Fördelar: Expansionsfond

  • En möjlighet att jämna ut ditt resultat och betala mindre skatt. Du betalar alltså motsvarande bolagsskatt.
  • En möjlighet om du vill göra ytterligare och större investeringar än vid avsättning till periodiseringsfond.
  • Du är inte bunden i tid när expansionsfonden ska återbetalas som vid avsättning till periodiseringsfond.

Så funkar periodiseringsfond

När du beräknar ditt resultat av näringsverksamhet får du göra avdrag för avsättning till periodiseringsfond. Många företagare med enskild firma nyttjar detta för att undvika statlig inkomstskatt.

Om du har en enskild näringsverksamhet eller är fysisk person som är delägare i ett handelsbolag får du göra avdrag med högst 30 procent av inkomsten. Juridiska personer, såsom aktiebolag, får göra avdrag med högst 25 procent.
Inom en sexårsperiod bestämmer du själv när du vill återföra fonden till beskattning. Den äldsta periodiseringsfonden ska alltid återföras först.

Juridiska personer som har gjort avsättningar till periodiseringsfonder ska ta upp en schablonintäkt till beskattning. Hur den beräknas ser du på Skatteverkets webbplats.
Sök efter: ”Periodiseringsfond.” Om du inte längre bedriver någon näringsverksamhet ska periodiseringsfonderna återföras till beskattning direkt.

Fördelar: Periodiseringsfond

  • Ett bra sätt att sätta av pengar när det går bra för ditt företag och du återför de år när det går mindre bra – för ett jämnare resultat.
  • Du kan genom avsättning frigöra pengar som du kan investera i maskiner eller andra tillgångar som du behöver i din verksamhet.

Nackdelar: Periodiseringsfond och expansionsfond

  • Om du är enskild näringsidkare eller fysisk person som är delägare i handelsbolag måste du vara väldigt noga med att det är företagets pengar som du avsätter och de ska inte användas för privat konsumtion.
    Pengarna måste finnas där den dag som du måste skatta för återföringen av periodiseringsfond. Om du inte ser pengarna som företagets sitter du i en rävsax den dag som de ska fram. Akta dig för skattefällan!
  • När du återför din periodiseringsfond eller expansionsfond i en enskild firma räknas pengarna inte som sjukpenninggrundande inkomst (SGI). Det problemet har inte aktiebolag – där bestäms din SGI utifrån vilken lön som du tar ut.

Källor: Fredrik Rosén, skattejurist på Skattebyrån, LRF Konsult och Skatteverket.

Räkneexempel

Om ditt skattemässiga resultat före avsättning till periodiseringsfond är 600 000 kr per år kan du sätta av 30% x 600 000 = 180 000 kr till periodiseringsfond. Efter sex år har du därmed 6 x 180 000 = 1 080 000 kr avsatta obeskattade i periodiseringsfonder.

Dessutom har du (förstås) en rejäl latent skatteskuld – som värst på närmare 700 000 kr om dina inkomster ligger över brytpunkt 2 för statlig inkomstskatt de inkomstår du återför fonderna. Normalt kan den latenta skatteskulden beräknas till knappt halva beloppet, i det här fallet alltså ca 500 000 kr. Skulle återföringen göras under ett förlustår blir det ingen skatt alls.

Aktiebolag får endast sätta av 25% av det skattemässiga resultatet till periodiseringsfond. Det skattemässiga resultatet är det resultat bolaget skulle ha skattat för om inte bolaget satt av till periodiser­ingsfond, dvs efter avdrag för ägarens löner och alla andra kostnader. Det innebär att avsättningen blir närmast försvinnande liten i jämförelse med vad avsättningen i motsvarande situation skulle ha blivit i en enskild firma eller i ett handelsbolag.

Resultatet före ägarens lönekostnader är 600 000 kr per år i bolaget. Om ägaren tar ut en lön på 300 000 kr före skatt per år blir lönekostnaderna 400 000 kr. Det innebär att det skattemässiga resultatet som avsättningen till periodiseringsfond beräknas på landar på 200 000 kr. Avsättningen till periodiseringsfond blir därmed 25% x 200 000 = 50 000 kr. Efter sex år har bolaget därmed 6 x 50 000 = 300 000 kr avsatta i periodiseringsfonder.

Schablonbeskattning varje år för aktiebolag

Aktiebolag beskattas för en schablonränta som beräknas på de periodiseringsfonder som fanns avsatta vid beskattningsårets ingång. Schablonintäkten beräknas genom att summan av gjorda avsättningar till periodiseringsfonder som aktiebolaget har vid ingången av beskattningsåret, multipliceras med 72% av statslåneräntan 30 november andra året före taxeringsåret.

Handelsbolagsdelägare och enskilda näringsidkare beskattas inte för någon schablonränta, periodiseringsfonderna ligger alltså helt obeskattade under 6-års­perioden.

Se upp för ­ändrade regler

Har du stora avsättningar i expansionsfond så var på din vakt. En utredning föreslår betydande förändringar i systemet.
Den 1 oktober 2014 lämnade den så kal­lade Skatteförenklingsutredningen (SFU) sitt förslag om förenklad inkomstbeskattning av enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i handelsbolag.

Förslaget är ett system som utgår från begreppet fördelningsbar inkomst. Den fördelningsbara inkomsten ska kunna disponeras på tre sätt:
beskattas som inkomst av näringsverksamhet, räntefördelas eller sättas av till företagsfond.

Redan avsatta medel till periodiseringsfond ska återföras till beskattning enligt de regler som gäller i dag. Detta innebär för periodiseringsfonden senast det sjätte beskattningsåret efter det beskattningsår då avdraget gjordes.

Expansionsfonden upphör automatiskt och ersätts genom en tvingande lagre­glering av en företagsfond som uppgår till 60 procent av expansionsfonden.
Någon återföring till beskattning av expansionsfonden ska inte göras vilket innebär att de 40 procenten inte beskattas. Å andra sidan ska inte den redan inbetalda expansionsfondsskatten återbetalas.

I dagsläget vet vi inte om, när eller hur SFU går igenom men det kan rekommenderas att den som har stora expansionsfondsavsättningar noterar detta,
ser över sin skattemässiga situation för alla eventualiteter och bevakar vad som händer med förslaget.