PengarDet är nu vad som händer i Grekland som verkar avgöra hur det ska gå för aktiekurserna framöver. Pessimisterna är rädda för att flera banker då ska falla och därmed också aktiekurserna. Men optimisterna menar att faran är överdriven.

Men osäkerheten om hur det ska gå med aktiekurserna efter raset i augusti och september är stor.

Här är pessimistargument som talar för nedgång:
- Greklandsproblem som kan sprida sig till andra länder och få banker på fall.

- Risk för minskad konsumtion och långvarig konjunkturnedgång.
- Historisk statistik och psykologi pekar på nedgång.
- Skuldkris och politikerkris i USA.
- Risk för inflation i Kina.

Här är optimistargumenten:

+ Nedpressade kurser kan ge köpläge.
+ Konjunkturnedgången blir kortvarig, och i vissa länder förbättras konjunkturen.
+ Bolagsvinsterna fortfarande bra.
+ Räntorna är rekordlåga.
+ Tillväxtökning i Kina och Indien.

Pessimisten Ragnhild Wiborg, på fonden Consepio, ser mörkt på framtiden:

-Makrosiffrorna ser då inte särskilt lustiga ut, och bolagsvinsterna sjunker med sänkt konsumtion.

Hon, som varit börspessimist sedan 2006 och i sommar fått rätt, tycker att man ska börja med makroekonomin när man ska fundera över hur det ska gå på börsen:

- I land efter land blir det nu åtstramningar. Det betyder att konsumtion och investeringar minskar över hela världen. I sin tur ger det sämre vinster för börsföretagen, särskilt svenska företag som i de flesta fall är beroende av export.

Peter Malmqvist har länge varit börsoptimist. Det är han fortfarande – fast på en lägre nivå. Han brukar mest tala om bolagsvinster och konjunktur, och dessa anser han fortfarande vara bra, även om prognoserna ser något sämre ut än tidigare i år.

Nu talar han mer om den börspsykologi och historisk statistik som han nu ser styra kurserna.

- Den starka ekonomin i Tyskland och Skandinavien väger upp de stora försämringarna i Grekland, Italien, Spanien, Portugal och Irland. Dessutom går ekonomierna i tillväxtländerna bra, även om ökad inflation i Kina kan var oroande, säger han.

Osäkerheten gör att det nu är viktigare än någonsin att sprida riskerna. Driva Eget har därför dragit ned risken i de portföljrekommendationer som finns i varje nummer av Driva Eget.– från 60 till 50 procent i aktier och aktiefonder i medelriskportföljen.

Vårt grundråd är då att dela upp de långsiktiga tillgångarna i fyra lika stora delar – svenska aktier eller aktiefonder, utländska aktiefonder, hedgefonder och ränteplaceringar.

Läs mer om placeringar på Driva Egets sidor Dina Pengar i varje nummer.