Kajsa Leander driver dryckestillverkaren Berga Bruk. FOTO: STEFAN ANDERSSON

Från snabba cash till småskaligt

Ingrid Kindahl

Publicerades: 24 januari, 2017

Vad lär man sig av en miljardkonkurs? Kajsa Leander kom att symbolisera IT-kraschen för 15 år sedan när Boo.com kraschade. Nu satsar hon på småländska äpplen och ser värdet i att växa långsamt. Utan riskkapital.

Säga vad man vill om Kajsa Leander men bygga varumärken kan hon. Bokus är det mest positivt laddade, Boo.com det mest negativt laddade. Den konkursen har blivit symbol för hela den IT-bubbla som sprack år 2000 och som skakade om den svenska ekonomin.

Fruktjuicer från Berga Bruk.

Fruktjuicer från Berga Bruk.

Åren med Boo.com har blivit en parentes för Kajsa. Nu är det en helt annan riktning som gäller.

Vi ses på Luzette, en vita duken-krog på Stockholms central. Kajsa kommer med en gammaldags flaskhållare av trä i handen, med sex flaskor äppelmust i olika varianter. De har namn som Ingridfära (smaksatt med ingefära) och Fina Fläderik (ja, ni fattar) efter personer som står henne nära.

Att vi ses just här är ingen slump. Restaurangen är en av dem som säljer produkter från Berga Bruk, Kajsa Leanders nya företag. Vid 45 års ålder och efter många år som serieentreprenör håller hon på att bygga upp en verksamhet kring sitt eget stora intresse: Mat och dryck. Bland de första som köpte in hennes muster var stjärnkocken Malin Söderström på Moderna museets restaurang och matprofilen Sally Voltaire.

– Mina fruktdrycker är premiumprodukter som jag själv har gjort recepten till. Dessutom har kocken Paul Svensson och jag tillsammans tagit fram en dryck med hans recept speciellt för Fotografiska museet, där han driver restaurangen, säger hon.

Det har varit tvära kast i livet för Kajsa och familjen. Hon, maken och barnen är ganska nyss hemkomna från Italien, dit de flyttade efter kraschen.

Någon flykt var det inte tal om. Men konkursen var ett faktum, hon hade förlorat mycket pengar och behövde börja om. Maken Joel Berg är art director och formgivare och hade en rad internationella uppdrag, bland annat för Benetton.

Paret bosatte sig i den medeltida byn Treviso, en av Italiens rikaste platser. Här finns välkända industrier och modeföretag. Kajsa, som alltid sysslat med marknadsföring och kommunikation, startade en produktionsbyrå för reklam där.

– Det gick jättebra. Jag jobbade över hela världen, framför allt med företag inom mode och kosmetika, som Armani, Marc O’Polo och Oriflame, berättar hon.

Efter fem år kändes den lilla byn nästan för pittoresk och luftslottsaktig så flyttlasset gick till Milano där de bodde i ytterligare några år. Men Italiens ekonomi har krisat länge och det blev allt svårare jobbmässigt. Så för tre år sedan fick hon och Joel nog.

– Barnen var i tonåren och om de skulle bli svenska var det dags att resa hem, säger hon.IMG_0931

Men vart då? I början av sitt gemensamma liv ihop, för snart 20 år sedan, förälskade sig Kajsa och Joel i en 1700-talsgård i Småland. Egentligen låg den för avlägset men de köpte den ändå. Sedan dess har gården varit familjens trygga punkt. Här har de firat både midsommar och jul och hit har de alltid återvänt. Den fanns där och tog emot dem efter kraschen i Boo.com.

Hur man än pratar med Kajsa så är det omöjligt att komma förbi Boo.com. Så vi backar bandet. Vad var det egentligen som hände?

För att förstå måste man backar ännu längre. Till framgångssagan Bokus, som i sin tur bottnar i Kajsas uppväxt.

Hon beskriver sin barndom som normalsvensk. Mamma var förskolepedagog från Köpenhamn och pappa var lärare. De bodde i Lund och syskonen var många. Dessutom kom fyra halvsyskon efter föräldrarnas skilsmässa.

För Kajsa var kulturen en självklar del av uppväxten, som präglades av kreativitet och musik. Här fanns även barndomsvännen Ernst Malmsten. De lärde känna varandra redan i förskolan och delade ett brinnande intresse för litteratur och kultur.

Tillsammans startade de Leander Malmsten Bokförlag 1993. För att få fart på verksamheten kom de på idén att anordna en nordisk poesifestival i New York med en lång rad nordiska poeter, storheter som Tomas Tranströmer, Katarina Frostenson och Kjell Espmark. Mässan pågick i tre dagar och blev en enorm succé. Initiativtagarna fick beröm för att ha fört ut svensk poesi i världen. Kajsa och Ernst var 23 år. Framtiden låg öppen.

Hemma i Sverige hade de fortsatt flyt. Bokförlaget fick en rad utgivningsframgångar. Men det var inte gratis: Kajsa och Ernst jobbade hårt för att sälja in sina titlar hos bokhandlare och reste runt i Sverige med interrailkort.

– Det var tufft att nå ut som oberoende förlag och svårt att leva på verksamheten men otroligt kul, minns Kajsa.

Så hände något. Det stavas internet. Plötsligt var många människor uppkopplade och idén att börja sälja böcker över nätet kom naturligt. Studentlitteratur var det självklara valet eftersom alla studenter är mer eller mindre tvingade att lägga ner tusentals kronor varje år på böcker.

– När vi startade Bokus fanns ingen internetbokhandel. Men Amazon låg i startgroparna så vi åkte dit för att lära oss.

Nu var året 1995 och för att få Bokus på plats blev Kajsa Leander och Ernst Malmsten tvungna att bygga upp hela den tekniska plattformen från scratch. Det gick bra. Inte nog med det – de lyckades med det som många entreprenörer drömmer om: en exit. 1997 såldes Bokus till KF för ett antal miljoner.

– Då var det häftigt att kolla bankkontot och se alla dessa nollor! minns Kajsa.

Men pengarna fick inte vila för nu hade Kajsa och Ernst ännu större planer. De skulle starta en global e-handelssajt för konsumentvaror med försäljning över hela världen, på massor av språk och med finesser som virtuella tredimensionella provrum. Det var viktigt att satsa högt, annars skulle det inte gå att locka investerare.

Sajten fick namnet Boo.com, alla pengar från Bokusförsäljningen plöjdes ner och ytterligare investerare hakade på. Kajsa och Ernst jobbade dygnet runt och for fram och tillbaka över Atlanten.

Samtidigt fick Kajsa och Joel sitt första barn, som reste med sin mamma till New York sex gånger under sina första nio månader i livet.

I näringslivet rådde total IT-yra. Dåtidens guru Jonas Birgersson pratade om Den nya ekonomin. En av de få som varnade för att kejsaren kanske var naken var riksbankschefen Urban Bäckström men hans varningsrop drunknade i glädjeropen.

Några personer kom att symbolisera hela den nya ekonomin, däribland Kajsa Leander och Ernst Malmsten.

I dag anser många att deras konkurs berodde på att de helt enkelt var före sin tid. Långt före. Internetuppkopplingarna var fortfarande långsamma och konsumenterna hade inte fattat galoppen. Först i dag har det blivit självklart att klicka hem allt från underkläder till kikarsikten.

Men Kajsa Leander håller inte med.

– Vi var ett par år före vår tid, högst. Net-a-porter lyckades snabbt efter vår konkurs.

Så varför överlevde inte Boo.com?

Investerarna svek, är Kajsa Leanders korta svar. Eller rättare sagt: En investerare.

– De tekniska problem vi hade var väl kända av oss. Vi hade en omstruktureringsplan klar och en nyemission på gång. Då hoppade en av de befintliga investerarna av eftersom deras innehav skulle bli för utspätt. Tråkigt för oss och för dem som förlorade sina jobb men det är en del av businessen. Jag känner ingen skuld, jag satt ju själv i samma båt som alla andra intressenter, säger Kajsa Leander.

Många egenföretagare undrar nog hur det känns att gå i konkurs. Kajsa Leander hade annat att tänka på när det väl hände. Hon var 30 år och skulle föda sitt andra barn. För henne var inte den ekonomiska förlusten det värsta utan mediedrevet. Att bli uppsökt hemma av skvallerjournalister både från Sverige och andra länder.

I dag kan hon se sambandet mellan det hon utsattes för och det faktum att hon och Ernst Malmsten, i sin iver att hålla hårt i sina och sina investerares pengar, hade valt bort dyr PR och i stället använt sig av massmedierna för att marknadsföra sin sajt. Det fungerade bra i medvind men slog tillbaka oväntat hårt. Långt ifrån allt som skrevs var med sanningen överensstämmande hävdar hon:

– Numera är jag vaccinerad mot förtal.

Mot bakgrund av det kändes flytten till Italien som ett naturligt steg. Det företag hon byggde upp där gick över förväntan och hon älskade det vackra landet med den goda maten.

Och så fanns ju gården hela tiden kvar, med sina pittoreska träfasader och sina äppelodlingar. Eller snarare: före detta äppelodlingar. När familjen beslöt att lämna Italien och flytta till Stockholm började Kajsa resa dit allt oftare och stanna allt längre.

Med sitt läge vid Emån är marken runt huset väl lämpad för äppelodlingar och med hjälp av en pomolog (expert på äpplen) har hon hittat en lång rad ovanliga äppelsorter på de fem hektaren. Alla berättar en historia om hur de har kommit dit, inympade av entusiaster i forna tider.

Kajsa Leander blev biten och började själv gå kurser i pomologi. Äntligen såg hon en möjlighet att bygga ett företag kring sitt eget intresse för mat och dryck. En marknadsundersökning visade att alkoholfritt efterfrågas allt mer, ett tecken på det är inte minst det snabbt växande alkoholfria sortimentet på Systembolaget. Och alla vill ha ekologiskt.

Nu håller Kajsa på att bygga upp sitt eget musteri under varumärket Berga Bruk. Än så länge hyr hon in sig hos tillverkare i närheten för själva mustandet och hon köper även in äpplen från andra odlare.

– Från och med nästa år kommer jag att ha hela produktionen själv på gården. Det känns bra att ta upp en gammal svensk tradition och att blanda dryckerna med våra egna superbär, säger hon.

Är det något hon lärde sig av Boo.com så är det att inte ha för bråttom. Hon vill växa långsamt. Lantbruk är per definition riskfyllt, man vet aldrig hur skörden blir. Men genom att expandera i takt med att efterfrågan ökar har hon kontroll på riskerna. Själv betecknar hon sig som snål och menar att hon väntar med att anställa. Hon vill få upp volymerna först, vilket innebär att hon än så länge gör allt själv.

– Jag har lärt mig att vara försiktig.

Men Kajsa Leander skulle inte vara den hon är om hon inte såg en enorm potential för sina nuvarande produkter och de nya hon tänker utveckla framöver. Några nya IT-miljoner räknar hon inte med men det tycks inte bekomma henne.

Samtidigt gäller det att få ekonomi i sin verksamhet. Efter alla år utomlands försöker Kajsa Leander anpassa sig till den svenska mentaliteten och synen på småföretagare. Inte helt lätt, men redan förra året gick verksamheten på Berga Bruk ihop. I år förväntar hon sig en liten men dock vinst. Nu har hon dessutom lanserat den nya läsken Folksoda som spelar en viktig roll i filmen 101-åringen som smed från notan och försvann.