Ditt livPsykologen och psykoterapeuten Madeleine Gauffin hjälper läsare med ­företagarlivets mänskliga sidor – känslorna, relationerna och måendet. Denna gång är det Maria som är orolig för att hennes mans alkoholproblem ska ställa till det för ­deras ­företag.

Fråga från Maria:

Min man och jag har ett företag tillsammans, som han driver. Hur det ska gå för företaget hänger helt och hållet på honom – jag har ingen möjlighet att rycka in om det kniper. Jag har ett eget jobb att sköta. Maken är känd på orten där vi bor och mycket uppskattad av sina kunder. Vi har också många vänner och bekanta som bor omkring oss.

Problemet är att min man är ett slags alkoholist. Det är inte så att han ständigt är onykter utan snarare så att han har ett ganska osunt förhållande till alkohol. Några gånger om året faller han igenom och dricker ordentligt. Då inträffar olyckor – en gång cyklade han omkull och hamnade på akuten – eller så somnar han och vaknar inte förrän något dygn senare.

I sådana lägen ligger all verksamhet i företaget nere under en eller två dagar. Hittills har faktiskt inget allvarligt inträffat på grund av det här. Men jag är hela tiden orolig för att saker och ting ska förvärras. Att han ska börja dricka oftare, att han ska göra tokiga saker som skämmer ut honom eller mig, att firman ska köras i botten och att vi ska gå miste om inkomster. Jag målar upp katastrofscenarier.

Min fråga gäller inte honom och vad han bör göra för att ta kontroll över sitt missbruk. Vad jag vill veta är: Vad tycker du som psykolog att jag ska göra i den här situationen? Skälla och bråka? Ställa ultimatum? Skilja mig? Inget av detta har jag gjort. För trots allt har ju allt gått bra. Hittills. /Maria

Madeleine Gauffins råd:

”Ta reda på vad du vill med relationen”

Kära Maria! Än har inga stora katastrofer inträffat, skriver du, men över dig ligger ett ständigt orosmoln för vad som skulle kunna hända om din man började dricka mer. Och om han dricker på ett sätt som gör att han inte kan upprätthålla verksamheten.

Frågan är om oron är realistisk – eller om den mer handlar om dina egna orostendenser och rädslor? Det hänger förstås ihop, men om vi försöker se tydligare på din frågeställning så kan vi bryta ner det så.

Låt oss undersöka de olika möjligheterna:

Är din oro realistisk? Det vill säga, finns det anledning att tro att din mans drickande skulle bli mer omfattande? Hur har det sett ut bakåt i tiden? Visserligen kan man aldrig förutsäga en annan persons beteende – och knappt sitt eget – men du känner din man väl. Kanske har du ändå en aning om huruvida det är troligt att han trappar upp drickandet.

Vet du varför han dricker? Vilken funktion fyller det för honom? Har ni pratat om vad detta väcker i dig? Känner han till din oro? Vad utlöser drickandet hos honom?
Dessa frågor är nog viktiga att få svar på för att kunna förstå hur det kan komma att utvecklas.

Om vi i stället tänker att oron mest handlar om dig själv och dina rädslor så blir frågorna andra. Oro handlar egentligen alltid om en själv men den kan triggas av mer eller mindre verkliga faror utanför en själv.
Vad har du för egna erfarenheter av att inte kunna ha kontroll över saker utanför dig? Har du en historia, kanske från uppväxten, av att stå maktlös inför att saker och ting föll ihop? Fanns det en förälder som var oberäknelig och som gjorde att du kände dig maktlös?

Skälla och bråka har aldrig varit bra vägar för att komma vidare i svåra lägen. Det brukar mest skapa låsningar och konflikter – och problematiken förvärras ytterligare.
Skilsmässa på grund av oro över att din mans drickande ska accelerera och därmed förstöra firman kan vara en utväg. Känner du att det är en tillräcklig grund för separation? Eller känner du också, bortom oron, att kärleken är slut och att du inte längre vill leva med din man?

Ibland kan man försöka hitta sakliga argument för skilsmässa om man är rädd för att tala om de mer känslomässiga orsakerna.
Jag funderar på om det är så att du upplever att makens drickande också har konsekvenser på andra plan i relationen utöver oro för firman. Finns det annat du bekymrar dig för som är kopplat till hans nuvarande och eventuellt framtida drickande? Känner du skam över hans beteende inför andra? Förakt? Får detta konsekvenser för dina känslor av kärlek, närhet och ömhet till din man? Jag tror att du behöver fråga dig vad du egentligen känner för honom.

Älskar du honom? Är han den person du vill leva med?
I så fall bör du bestämma dig för hur du ska handskas med din oro. Kan maken köpa ut dig ur firman och driva den själv? På så sätt skulle du slippa oro för hur det ska gå med verksamheten.

Ultimatum funderar du på. Ibland kan det vara en väg framåt – men bara om man är beredd att på riktigt gå vidare med det.
Börja med att på egen hand först tänka till kring vad som är vad i din rädsla. Ta reda på vad du vill med relationen. Därefter behöver ni prata med varandra och se var var och en av er står.
Kanske kommer det upp saker ni inte visste om varandra och som för relationen vidare och fördjupar den. Eller så blir det precis tvärtom. Oavsett vad som sker är det en utveckling från ett stillastående läge. Och det är mycket bra!

/Madeleine Gauffin, Leg psykolog och leg psyko­terapeut