Ditt livÄgare till aktiebolag tror ofta att de slipper betala skulder om företaget hamnar på obestånd. Men det är en chimär. Här är tre viktiga saker du ska göra för att slippa råka illa ut. 

Allt kan se ljust ut, konjunkturen är god och försäljningen ökar. Men i ett litet företag kan det vända fort. Ibland kan det räcka med att en enda storkund inte betalar, så kan företaget hamna på obestånd.

Den som har valt aktiebolag som bolagsform tror ofta att aktiebolaget skyddar ägaren från att personligen bli betalningsansvarig för skulder. ”Utan personligt ansvar” brukar man ju tänka.

Men det är en chimär. Gör du inte exakt rätt sak i rätt tid, kan du mycket väl bli betalningsansvarig – personligen – framför allt för företagets skatter och avgifter (arbetsgivaravgifter etcetera), men också för leverantörsskulder. Trots att aktiebolag egentligen ska ansvara för sina skulder självt.

Skälet är att det så kallade företrädaransvaret kan träda in enligt skattebetalningslagen in (SBL). Som företrädare räknas styrelsen och vd. Om inte skatter och avgifter kommer till Skatteverket på rätt dag, kan verket vända sig till vem som helst av företrädarna och då begära in hela summan.

Men det finns alltså åtgärder man kan vidta som företagare. Det viktiga är tids-
aspekten. Märker du att du håller på att få problem, vänta inte.

Agera direkt

  • Ansök om konkurs hos tingsrätten eller företagsrekonstruktion senast på skattens förfallodag.
  • Gör en betalningsinställelse senast på skattens förfallodag. Det innebär att du måste skicka ett brev till alla borgenärer om att betalningarna är inställda, alltså även Skatteverket. Då kan du slippa det personliga ansvaret för skatter och avgifter.

Normalt klarar man sig då, men det kanske inte räcker. I höstas föll en dom i Högsta Förvaltningsdomstolen där ett företag hade ansökt om rekonstruktion i tid, men rekonstruktionen misslyckades. Företagaren borde då omedelbart ha lämnat in en konkursansökan till tingsrätten. Men i det här fallet dröjde det en vecka och det räckte för att vd och styrelse skulle bli personligen betalningsansvariga, säger Hans Ödén, jurist på Ackordscentralen.

  • Upprätta en kontrollbalansräkning när det finns skäl att anta att det egna kapitalet understiger hälften av aktiekapitalet. Styrelsen ska upprätta kontrollbalansräkningen och den ska granskas av revisorn – om det finns någon. Om företaget hamnar på obestånd riskerar företrädarna att bli personligt betalningsansvariga för alla slags skulder som har uppstått efter det att kontrollbalansräkningen borde ha upprättats – alltså efter det datum då det egna kapitalet hamnat under hälften av aktiekapitalet.

I praktiken borde då ett litet nystartat 50 000 kronorsbolag upprätta kontrollbalansräkningar mest hela tiden. Det räcker ju med en förlust första månaden på 30 000 kronor för att regeln ska börja gälla. Men är företaget livskraftigt återställs då aktiekapitalet så fort verksamheten kommer igång eller en större betalning kommit in.
– Det är ju ingen fara i normalfallet. Men det blir skarpt läge inför en eventuell konkurs. Först då blir frågan om kontrollbalansräkningen har upprättats relevant, säger Hans Ödén.

Kontrollbalansräkningen ska inte skickas in till någon myndighet, utan finnas i företagets dokumentation. Man räknar ut skillnaden mellan tillgångar och skulder för att se om differensen når upp till häften av aktiekapitalet. I annat fall får bolaget åtta månader på sig att återställa aktiekapitalet.

Finns en revisor, ska hon eller han granska kontrollbalansräkningen. Men sedan revisorsplikten avskaffades saknas revisor i många småföretag.
– I så fall är det ingen som kollar om kontrollbalansräkningen exempelvis är antedaterad eller om tillgångarna värderats för högt, säger Hans Ödén.