Ditt livDu tar hand om företaget och skulle aldrig missa en leverans. Men bokföring, affärsutveckling och till och med umgänge med familjen får gärna skjutas upp. Känner du igen dig? Dags att sluta prokrastinera och få saker gjort.

Uppskjutarjävulen är bekant för de flesta. Alla har prokrastinerat, det vill säga skjutit upp en uppgift, till en annan liten gång. Det är normalt. Men det finns människor som sitter helt fast i sitt uppskjutande.

– Det är inte fråga om personlighet, snarare om ett beteende som man har lärt in tidigt i livet. Dina föräldrar kanske lärde dig att du fick titta på tv först och göra läxorna sen i stället för tvärtom, förklarar Alexander Rozental, leg psykolog som just har kommit ut med boken Dansa på deadline tillsammans med journalisten Lina Wennersten.

Resultatet av att vilja ha belöningen först kan bli problematisk på längre sikt. En sådan person kan mycket väl skjuta upp allt till senare, även sådant som är roligt – till exempel att planera semestern.

Men det vanligaste är att man prokrastinerar en del av sina uppgifter. I stället för att ringa den där besvärliga kunden, städar man skrivbordet eller ringer en annan kund och går på långlunch med den. Sedan skyller man på att ”skrivbordet måste ju ändå städas” eller ”den kunden måste ju också smörjas”. Vilket kan vara sant – bara inte just nu. Nu är det den besvärliga kunden som väntar att du ska ringa. Dina prioriteringar har hamnat fel.

Eftersom beteendet drabbar alla slags människor, även dem med stora ambitioner, är det inte ovanligt att man trots allt är mycket effektiv på jobbet. Där får inget ligga och vänta, mejl besvaras omedelbart och alla konflikter reds ut direkt.

Bara det att väl hemma… har all energi tagit slut. Det finns ingen ork kvar till normalt familjeliv som att leka med barnen, städa eller renovera hallen. Allt sådant känns som enorma projekt som bara måste vänta till en annan dag.

– Konsekvenserna är att man kan bli stressad, nedstämd och orolig. Givetvis kan relationen med partner eller andra anhöriga ta stor skada, säger Alexander Rozental.

Men det finns lösningar. En är att ge dig själv belöningar. Bryt upp stora uppgifter i mindre och unna dig själv en fikapaus, Facebooksurfande eller ett kul samtal efter att du har gjort en efter en.

Ett annat nyckelord är planering.

– Planera för det värsta och hoppas på det bästa, säger Alexander Rozental.

Om du till exempel ska skriva ett PM och har en deadline, försök bedöma hur lång tid du behöver på dig. Om du kommer fram till att det tar två timmar, schemalägg tre. Skulle jobbet gå fortare, kommer du ju att få en timme över att använda till återhämtning.

– Det vanligaste felet är nämligen att man inte unnar sig några pauser i arbetet, säger Alexander Rozental.

Vad han menar är att många har goda skäl att prokrastinera. Arbetsuppgifterna är helt enkelt för många eller för omfattande, kraven är orimliga. Så ser det ut för många företagare.

– Tyvärr är vi människor dåliga på att lära oss av tidigare misstag. Vi utvärderar inte hur lång tid det tog förra gången att göra en uppgift, utan fortsätter att ta på oss för mycket trots att det blev stressigt då, säger Alexander Rozental.

Då måste man lära sig att dra gränser, både gentemot andra och gentemot sig själv. Det är dags att börja säga nej.

Texten är ett utdrag ur en artikel i nummer 2/2014 av Driva Eget.