BluffakturorAtt skicka falska krav på betalning ska i sig vara ett brott, föreslås i en utredning som överlämnats till justitiedepartementet. Även identitetsstöld ska kriminaliseras.

Förslaget i den så kallade Egendomsskyddsutredningen innebär att den som gör systematiska försök att lura en vidare krets av mottagare genom påhittade krav på betalning ska kunna dömas för ”grovt fordringsbedrägeri” till fängelse i upp till sex år. Straffskalan är samma som för grovt bedrägeri.

Till skillnad från i dag behöver ingen ha lurats att betala eller ens ha mottagit ett falskt betalningskrav. Det räcker med att fakturaskojaren haft ett syfte att vilseleda för att kunna fällas.

Förslaget om ”grovt fordringsbedrägeri” ska dock inte gälla i de fall där mottagaren vilseletts att godkänna ett avtal, exempelvis genom en blankett om uppdatering, anser utredaren.

Däremot bör det gälla då offret vilseletts att ingå ett avtal genom att det påståtts att de annars skulle få betala ett högre belopp, och efter det fått ett betalningskrav. Den som skickat kravet måste i sådana fall ha känt till att offret vilseletts.

Både Svensk handel och Företagarna välkomnar förslaget:
– År efter år har bedrägerierna mot Sveriges företagare fortsatt och de ansvariga har kunnat lura till sig miljardbelopp utan någon större risk att åka dit. Nu hoppas vi på ett snabbt riksdagsbeslut så att fler av dessa kriminella kan hamna bakom lås och bom, säger Anders Thelin, jurist på Svensk handel.

Företagarnas chefsjurist Lars Nordfors var expert i utredningen:
– Förslaget att kriminalisera verksamhet kopplad till bluffakturor på ett tidigare skede är något som Företagarna stridit för under många år, säger han.

I utredningen föreslås det också bli olagligt att använda någon annans identitetsuppgifter. I dag är det bara olagligt att begå brott, exempelvis bedrägeri, med uppgifterna.

Utredningen föreslår att straffansvaret endast ska omfatta sådant olovligt användande av annans identitetsuppgifter som innebär att gärningsmannen utger sig för att vara en annan person och därigenom orsakar skada eller olägenhet för honom eller henne.

LÄS MER! Utredningen Stärkt straffrättsligt skydd för egendom, SOU 2013:85, kan läsas i sin helhet HÄR.