BluffakturorKan man sabotera för blufföretag genom att låta dem betala dyrt returporto för svarskuverten? Driva Eget reder ut vad som gäller.

Just nu sprids en video som visar hur man kan ge igen på blufföretag som försöker luras. Det är företagaren Marcus Nilsson som visar hur han skickar tillbaka skor och andra tunga saker till Nummerupplysningen.se genom att utnyttja det förbetalda svarskuvertet.

Om tiotusen gör samma sak så får de betala en miljon kronor i porto och får sannolikt lägga ner, säger han i videon, och tejpar fast svarskuvertet med porto betalt-stämpeln på paketet.

Men kan och får man verkligen göra så, och har det någon effekt? Anne Källgren Jiremar är kommunikatör på Postnord.
– Vi har egentligen inga synpunkter på vad man skickar i brev så länge det är väl inslaget så att det inte läcker ut och skadar någon. I övrigt kan inte vi ha synpunkter på vad folk skickar, säger hon.

Hon förklarar också att det går bra att göra som Marcus Nilsson gör, att klistra på svarskuvertet på ett paket.
– Men svarsportot gäller brev, som bland annat har maxvikten två kilo. Överstiger försändelsen mått och vikt för brev så kommer vi inte att befordra det, säger Anne Källgren Jiremar.

Mottagaren får en faktura på svarspostförsändelserna utifrån storlek och vikt.

Så man kan göra som Marcus Nilsson rekommenderar. Men är det en särskilt bra idé? Nej, menar Ludvig Isacsson på Förenade Bolag, som hjälper företagare mot fakturaskojare. Särskilt inte om det inbegriper saker som kan skada.
– Att returnera allt från plåtbitar till ”misstänkt pulver” och avföring sägs i diverse internetkommentarer vara den perfekta hämnden mot Nummerupplysningen. Snarare är det otroligt vettlöst och bör inte uppmuntras – posthanteringen blir lidande och du riskerar att skada andra på vägen, säger han till Driva Eget.

Inte heller ekonomiskt spelar det någon roll – det går inte att stoppa dem genom att ge dem höga kostnader för returporto, menar han.
– De estniska katalogerna omsätter otaliga miljoner kronor och har använt den här metoden i flera år. Gör istället nytta genom att varna andra för utskicket – och låt returerna minska på grund av stärkt kunskap, uppmanar han.

Ett enkelt räkneexempel ger honom rätt. För varje kund som betalar får Nummerupplysningen och systerbolaget Bolagsupplysningen runt 10 000 kronor. Det innebär att en miljon kronor bara motsvarar hundra lurade företagare. Samtidigt blir sannolikt flera tiotusen företagare lurade av Nummerupplysningen allena varje år.

Slutsatsen blir alltså att det är onödigt att lägga ner tid på returportohämnd. Istället är det mycket bättre att lära sig själv och andra hur man undviker att falla för vilseledande utskick, och ge stöd till dem som fått en faktura och vägrar betala.