BluffakturorNu har lagförslaget om “grovt fordringsbedrägere”, som skulle klämma åt fakturaskojarna, klubbats igenom i riksdagen. Men lagen kommer inte hjälpa mot värstingen Bolagsupplysningen utan riskerar att bli en papperstiger.

För fyra år sedan, 2013 presenterade den så kallade Egendomsskyddsutredningen ett förslag att göra det kriminellt att skicka falska betalningskrav. Det tog fyra år, men nu har regeringen äntligen klubbat igenom ett lagförslag som kan träda ikraft vid halvårsskiftet.

Ny lagen gör det straffbart i sig att i vilseledande syfte rikta betalningsuppmaningar till en vidare krets av mottagare. Skillnaden mot idag är att ingen behöver ha lurats att betala eller ens ha mottagit ett falskt betalningskrav, vilket ska göra det enklare för polis och åklagare att komma åt fakturaskojarna.

Lagen ska dock inte gälla för de fall där mottagaren vilseletts att ingå ett avtal, menade utredaren. Den linjen går också regeringen på.
– Det är korrekt att regeringens förslag i denna del överensstämmer med utredningens, sa Gunilla Hjalmarsson, pressekreterare till näringsminister Mikael Damberg, innan lagen antogs i riksdagen.

Det innebär att Bolagsupplysningens och Nummerupplysningens lurigt utformade ”uppdateringsblanketter” kommer att gå fria. Det anser bluffakturebekämparen Förenade Bolag, som låtit analysera lagförslaget.

– Min slutsats är att Bolagsupplysningen och deras metoder kommer att förbli oförändrade när den nya regleringen träder i laga kraft, säger Ludvig Isacsson på Förenade Bolag.

Det Bolagsupplysningen gör är att sända erbjudanden om avtal till företag, vars utformning visserligen kan vilseleda till undertecknande av avtalet.

– Efter det att avtal har ingåtts sänder Bolagsupplysningen en uppmaning att betala i enlighet med det ingångna avtalet. Betalningsuppmaningen i detta fall syftar inte till att vilseleda mottagaren till förmögenhetsöverföring eftersom Bolagsupplysningen nu stödjer sig på att ett avtal har ingåtts mellan parterna och att mottagaren därför har att betala, säger Ludvig Isacsson.

Och eftersom Bolagsupplysningen faktiskt tillhandahåller en tjänst kan den vilseledde inte heller anses ha drabbats av en skada, vilket är ett av rekvisiten i bestämmelsen.

– Drabbade företag får således även i fortsättningen angripa avtalet på civilrättslig väg, säger Ludvig Isacsson.

Lagen om grovt fordringsbedrägeri kan också bli tandlös genom att brottet begås i utlandet, exempelvis genom att falska fakturor postas utanför Sverige.
– Det föreslagna brottet är fullbordat redan genom att gärningsmannen riktat betalningsuppmaningar. Om detta riktande har skett från till exempel Estland och gärningsmannen inte är svensk och saknar hemvist i Sverige, kommer svensk domstol som regel inte kunna befatta sig med saken, säger Gunilla Hjalmarsson.

De aktörer som sysslar med bluffakturor är skickliga på att anpassa sig till rådande lagstiftning och utnyttja gråzoner, menar Ludvig Isacsson.
– Nya vägar för brottsbekämpande myndigheter att lättare komma åt kriminaliteten är positivt, men lagen om grovt fordringsbedrägeri kommer inte att kväva problemet, säger han.

Då gäller lagen

För att gärningsmannen skall dömas för grovt fordringsbedrägeri skall samtliga rekvisit nedan vara uppfyllda:

1. “Betalningsuppmaningar” och liknande meddelanden.
2. “Riktats” till en “vidare krets”.
3. “I syfte” att “vilseleda” till “förmögenhetsöverföring” (skada för mottagaren och vinning för gärningsmannen).
4. Uppmaningarna ska vara av “betydande värde”.