AllmäntRegeringen fick bakläxa i riksdagen kring den nya lagen om 30 dagars betalning. Regeringsförslaget godtogs, men näringsminister Annie Lööf måste återkomma med förslag om tvingande lagstiftning.

Läs här Janne Näsströms kommentar om varför han inte gillar tvång på 30 dagars betalning mellan företag. Företagarnas organsationer vill heller inte ta bort avtalsfriheten.

Regeringen fick först  igenom sitt förslag om att högst 30 dagars betalningsfrist ska vara obligatoriskt när myndigheter köper varor och tjänster av företag och att detta normalt ska gälla även mellan företag, men gå att förhandla bort. Det börjar gälla redan om två månader.

Men sedan kom bakläxan i riksdagen – en motionen om utredning om tvingande lag mellan företag. Den röstades igen om med röstsiffrorna 160-157 sedan Sverigedemokraterna valt att följa de övriga oppositionspartierna.

Motionen innebär att riksdagen uppmanar regeringen att återkomma med ett förslag där en längsta betalningstid på 30 dagar inte ska kunna förhandlas bort i ett avtal mellan två företag.

De lagar som nu röstats igenom  innebär att företag och myndigheter ska betala en faktura senast trettio dagar efter det att borgenären har lämnat krav på betalning. Myndigheter och offentliga organ får inte avtala om längre betalningstider men mellan företag är det tillåtet om borgenären uttryckligen har godkänt det. Men där kan det alltså införas tvång.

Den  nya lagen, som nu följer EU:s direktiv, innebär också detta:

  • Vid en sen betalning har borgenären rätt till en förseningsersättning på 450 kronor. Denna rätt kan inte avtalas bort om det inte finns särskilda skäl för det. Det går inte att avtala bort borgenärens rätt till dröjsmålsränta.
  • Myndigheter och andra offentliga organ som betalar för sent ska betala minst den lagstadgade dröjsmålsräntan. Lagändringarna innebär också att ersättningsbeloppen för inkassoåtgärder höjs.

 Lagändringarna börjar gälla den 16 mars 2013.