Så skyddar du ditt varumärke. Foto: Getty Images

Så skyddar du din immaterialrätt från intrång

Yasemin Bayramoglu

Publicerades: 19 januari, 2018

Att skydda sitt varumärke är en del i den så kallade immaterialrättens. Men du kan skydda din affär på fler sätt.

Patent
Om du har en unik teknisk lösning kan du skydda den med patent. Men ansök om patent tidigt i processen. Har du redan visat upp din idé för potentiella kunder kan du inte ansöka om patent. Att skaffa patent är dyrt och blir dyrare ju större geografiska områden du vill täcka in. Patent gäller i 20 år, förutsatt att du betalar årsavgifter till patentmyndigheten. Registreras hos PRV.

Varumärke
Det finns olika typer av varumärkesskydd. Ordmärket består av ett eller flera ord som registreras i ett standardtypsnitt. Figurmärken är en figur eller en figur i kombination med ord. Utstyrselmärken är varans eller förpackningens speciella form. Ljudmärken kan vara exempelvis Hemglassbilens musikslinga.

Dessa registreras hos PRV. Sedan den 1 oktober i år behöver ett varumärke (gäller EU-varumärke) inte längre återges grafiskt, vilket gör det möjligt att registrera nya typer av varumärken såsom hologram eller till exempel en filmsekvens.

I Sverige kan man hävda att ett varumärke är inarbetat och därmed kunna hävda intrång trots att man inte har varumärkesskyddat produkten. Men då gäller det att man vid en eventuell tvist kan bevisa att det faktiskt är inarbetat och den processen kan kosta mycket i både tid och pengar.

Designskydd
Designskyddet skyddar en produkts utseende och hindrar andra från att använda samma design. Det kan gälla linjer, utsmyckningar, färger och ytstrukturer. Här finns krav på att designen ska vara ny och särpräglad.

Men till skillnad från när det gäller patent så kan man ansöka om designskydd ett år efter att designen offentliggjorts. Registreras hos PRV.

Upphovsrätt
Texter, bilder, film, musik – allt detta som skapas av kreatörer täcks in av upphovsrätten. Men även dataprogram och byggnadskonst. Det här skyddet ansöker man inte om, det följer med automatiskt vid skapandet. Men en förutsättning är att det man gör har så kallad verkshöjd, alltså att det är tillräckligt originellt. Rätten gäller till och med 70 år efter upphovspersonens död.

Övriga
Firma: Här blir det lätt förvirring med varumärken. Men ett näringskännetecken registreras hos Bolagsverket. Har man registrerat sitt näringskännetecken där har man även ensamrätt till det som varukännetecken.

Växtförädlarrätt: Den som skapar en ny växtsort kan få ensamrätt den, på samma sätt som med ett patent. Växtförädlarrätten registreras hos Statens Jordbruksverk.

Kretsmönster: Gäller för halvledarprodukter och gäller automatiskt i 10–11 år efter att man börjar använda det kommersiellt. Har man däremot inte utnyttjat det kommersiellt på 15 år är det fritt fram för andra att använda det.

Avtal
Försäkra dig om att företagskritisk information inte kommer på villovägar genom att skriva sekretessavtal med personal och samarbetspartners till exempel.

IDA_14

Ida tog strid om sitt varumärke

När jätten Nikon tog strid med lilla svenska företaget Unikon valde vd Ida Karlbom att inte vika ner sig. Och hon vann!

Nikon gör kameror och fotoprodukter, Unikon Rainwear AB skräddade regnkappor. Ändå hävdade Nikon att Idas företag gjorde intrång på deras varumärke.

I det här läget hade nog många backat. Men Ida bestämde sig för att ta striden mot den globala jätten.

– Många stora företag skyddar sina varumärken i alla tänkbara klasser. Det jag gissar har hänt här är att Unikon har kunnat visa att man inte konkurrerar med Nikon eftersom Nikon inte verkar i klassen kläder, säger advokat Sara Sparring.

Så fungerar det. Och har du registrerat ett varumärke som du sedan inte använt kommersiellt på fem år så har faktiskt andra möjlighet att häva det.

LÄS MER OM IDAS KAMP HÄR!