Högtryck i konjunkturen – exporten drar ekonomin

Det går bra för de svenska företagen och det är exporten som eldar på konjunkturen. Det visar en färsk rapport från Konjunksturinsitutet som förutspår att det kommer gå ändå bättre nästa år. 

Den svenska högkonjunkturen förstärks i år och toppar 2018, skriver Konjunkturinstitutet i sin rapport. Det är exporten som driver på utvecklingen tack vare en starkare global efterfrågan. Uppgången i konjunkturen leder också till att fler får jobb och arbetslösheten faller ytterligare lite.

På arbetsmarknaden råder fortsatt brist på många yrkesgrupper men trots det växer inflationen långsamt mot inflationsmålet. Riksbanken avvaktar därför med att höja reporäntan. Finanspolitiken blir neutral nästa år då det finns ett begränsat utrymme för ofinansierade reformer. Det visar Konjunkturinstitutets nya prognos som publiceras i dag.

BNP-tillväxten i Sverige blir inte fullt lika hög i år som de senaste två åren, men högkonjunkturen fortsätter att förstärkas. Tillväxten drivs i stor utsträckning av export och investeringar, medan offentlig konsumtion växer i lägre takt. Efterfrågan på arbetskraft är hög både i näringslivet och i den offentliga sektorn. Samtidigt innebär de stora matchningsproblemen på arbetsmarknaden att arbetslösheten planar ut på 6,4 procent nästa år.

Kolla in

Ekonomi

Så får du bolån som småföretagare – 6 tips (och 3 vanliga frågor och svar)

Det starka arbetsmarknadsläget har inte medfört stigande löneökningar. Istället bedöms låga löneökningar i euroområdet ha haft en återhållande effekt på den svenska lönebildningen. Låga löneökningar bidrar till att inflationen inte når 2 procent förrän 2020. Det innebär en utmaning för Riksbanken som avvaktar med att höja reporäntan till hösten 2018.

Parallellt med de senaste årens konjunkturförstärkning har de offentliga finanserna förbättrats. I Konjunkturinstitutets prognos är utgångspunkten att finanspolitiken anpassas så att det nya överskottsmålet nås 2019. Som ett led i detta antas regeringen bedriva en politik så att det strukturella sparandet ökar 2018 till 0,5 procent av potentiell BNP. I så fall finns det ett utrymme för ofinansierade åtgärder i 2018 års budget på ca 9 miljarder kronor.

Rapportera

• Anleding *
  Copyright relaterat Spam Kränkande eller opassande innehåll
• Namn: *
  
• Email: *
  

• Beskrivning: *
  

Skicka