LEI-kod krävs vid handel av värdepapper. Foto: Getty Images

Har du hunnit skaffa LEI-kod än?

Redaktionen

Publicerades: 16 mars, 2018

Flera läsare har hört av sig om LEI-koder. Vad är det och varför måste vi ha det? Här reder vi ut begreppen innan nya kraven träder i kraft. För nu börjar det bli bråttom.

Om ditt företag har och handlar med värdepapper har du kanske fått en uppmaning från banken om att skaffa en så kallad LEI-kod. LEI står för Legal Entity Identifier och är en global identifieringskod som ska göra det lättare att spåra handeln med värdepapper.

Initiativet till identifieringskoderna kommer från G20-länderna. Redan 2014 infördes krav på LEI, men då gällde det bara handel med derivat.

Det som är nytt från 3 januari 2018 är att en EU-förordning (MiFID II) gör att alla typer av värdepapper nu omfattas – och många fler företagare. 100 000 svenska företag beräknas behöva LEI-koder.

Syftet med LEI är att kunna identifiera vilka företag som är köpare och säljare – och även vilka personer som fattar beslut i en värdepappersaffär. Informationen från svenska affärer skickas sedan vidare till bland annat Finansinspektionen.

Jonas Hedlund är en av grundarna till Nordlei, som är den helt dominerande utfärdaren av LEI-koder i Sverige. Han får möta en hel del missnöje från företagare. Men han menar att många lugnar sig när de förstår bakgrunden till koderna.

– Det började med finanskrisen 2008 och när amerikanska centralbanken lät Lehman Brothers falla. Hade man räddat banken hade man sagt att banker inte kan gå i konkurs, vilket hade skickat helt fel signaler. Det var ett rationellt beslut, säger han.

Men det man inte visste då var att försäkringsbolaget AIG hade ställt ut astronomiska försäkringar på andras konkurser (så kallade kreditdefaultswappar), däribland på Lehman Brothers.

Skulle man låtit AIG gå i konkurs skulle det få enorma återverkningar långt ut i samhället, varför centralbanken tvingades rädda AIG.

– Lärdomen som man drog av det var att om centralbanker och finanstillsynsmyndigheter har insyn i vilka bolag som har risk i andra bolag så kan man tidigare upptäcka missförhållanden (finansiell systemrisk). Där föddes idén om den legala transaktionsrapporteringen, säger Jonas.

För att få det att funka krävdes både att man standardiserade rapporternas innehåll och dessutom etablerade en enorm data-kapacitet. LEI-systemet utgör nu det globala bolagsregister som är förutsättningen för en fungerande transaktionsrapportering.

– När man nu utökar det från derivat till att gälla alla värdepapper är syftet att kunna skydda slutinvesteraren genom ökad transparens. Man ska kunna se vem som säljer vad och till vilket pris,
säger Jonas.

– Det finns alltid en bakgrund till nya regler, säger han och konstaterar att när man inför regleringar brukar priserna sjunka.

Priset är något som många småföretagare retar upp sig på. Registreringsavgiften, visst, men varför ska man behöva betala en underhållsavgift varje år?

– Ska registret hålla hög kvalitet måste samtliga uppgifter uppdateras och kontrolleras regelbundet. Därför krävs det årliga underhållet och ytterst avgiften, säger Jonas.

8 frågor om LEI-kod

Hur skaffar jag koden?

Det finns ett antal internationella institut som sköter registreringen: Bloomberg, London Stock Exchange, WM Datenservice och Nordlei till exempel. Den sistnämnda är störst i Sverige, men du kan välja vilken aktör du vill. Du ger sedan koden till din bank.

Vad krävs för att registrera?

Du ska inte skriva in några personliga uppgifter när du
registrerar. Detta behövs:

  • Företagets fullständiga namn
  • Bolagsform (som aktiebolag eller handelsbolag)
  • Företagets status (aktivt eller vilande)
  • Adress till företaget och eventuellt huvudkontor
  • Land där företaget är registrerat
  • Var företaget är registrerat (exempelvis hos Bolagsverket)
  • Organisationsnummer
  • Uppgift om eventuella koncernägarförhållanden

Vad kostar det?

Cirka 1 000–1 100 kronor för registreringen, sedan cirka 900 kronor i årlig underhållsavgift. Det finns skillnader bolagen emellan.

Vad händer om jag inte skaffar koden?

Då kommer du inte att kunna handla med värdepapper. Men har du inte för avsikt att ändra i din portfölj under överskådlig tid behöver du inte skaffa koden än, utan kan vänta tills det blir dags. Dock kan vissa banker vilja att man skaffar en kod ändå, om man har värdepapper i depå.

Hur lång tid tar det att få sin kod?

Ofta 5–7 dagar. Men det kan ta längre tid nu kring nyår.

Omfattas enskilda näringsidkare?

Här florerar det lite olika uppgifter. Senaste informationen från Finansinspektionen säger att man ska ha LEI-kod om man handlar med derivat, men att det inte behövs för andra värdepapper.

Behövs LEI-kod för kapitalförsäkringsdepå?

Även här förekommer olika uppgifter, men enligt Finansinspektionen krävs det inte. Handel med vanliga fonder omfattas inte heller.

Osäker på om du har en kod?

Sök efter ditt företagsnamn på gleif.org.