Gustaf Brickman är journalist och delägare i produktionsbyrån Big Words Publishing, där Driva Eget är en av favoritkunderna. Han är också en stor börs- och placeringsfantast och kommer i bloggen att skriva om hur du får dina pengar att arbeta för dig. Förutom i bloggen kan du följa Gustaf på twitter under namnet gustafbrickman och på www.facebook.com/bigwordspublishing.
Min aktieportfölj har backat rejält i år, -35 procent lyser det när man loggar in på depån. Det är sämre än index, men i linje med övriga små råvarubolag som min portfölj till stor del består av. För att säkra upp har jag också en del klart tryggare investeringar på annat håll, så på det stora hela har mitt sparande lyckats ungefär lika dåligt som index, -17 procent någonting. Avskyvärda siffror, men det är inte det det här inlägget ska handla om.
I stället ska det handla om varför jag ändå sover gott om natten. Och när jag inte gör det!
Det kan kokas samman till ett enda brå råd - ett självklart råd som många ändå inte följer. VET VAD DU KÖPER, VAD DU ÄGER OCH VAD DU SÄLJER!
För att undvika hjärtattackerna när din portföljutveckling ser ut som ett taskigt EKG finns det tre metoder. Sticka huvudet i sanden och hoppas på det bästa, sälja och ta den eventuella förlusten – eller att känna dig trygg med dina innehav. Det sistnämnda är min rekommendation, och för att kunna känna den tryggheten behöver du kunskap, kunskap och kunskap.
Här är de bästa sätten att få kunskap om dina innehav, helst ska du tillskansa dig den innan du investerar – men hellre sent än aldrig.
Alla dessa fyra punkter har jag täckt när det gäller mina stora innehav. Men som en jobbig kontrast har jag några mindre innehav som jag köpt mer på känsla och impuls. Jag vet inte tillräckligt, för jag vet inte allt. Och där känner jag ofta att jag bara följer med upp och ner i en berg-och-dalbana som körs av någon annan. Någon som vet mer än vad jag gör. Det är ingen rolig känsla.
Gustaf Brickman är journalist och delägare i produktionsbyrån Big Words Publishing, där Driva Eget är en av favoritkunderna. Han är också en stor börs- och placeringsfantast och kommer i bloggen att skriva om hur du får dina pengar att arbeta för dig. Förutom i bloggen kan du följa Gustaf på twitter under namnet gustafbrickman och på www.facebook.com/bigwordspublishing.
Vissa aktiesparare vill göra snabba klipp, andra vill göra en säker långsiktig investering. Trots att de senare med all säkerhet har lyckats bättre så är vi många som inte kan motstå lockelsen i att bli rik över en natt.
När jag började investera i aktier var min plan att följa en börstidning som jag prenumererar på. Där har de en modellportfölj som de hävdar (och jag tror dem, efter att ha sett allehanda diagram och staplar) har gått upp med 52 procent varje år sedan 1990. Det är alltså inget analyshus, utan en tidning som har sitt existensberättigande i att de har rätt.
Härligt tänkte jag och räknade ut att 52 procent varje år skulle göra 100 000 kronor till 117 miljoner på 20 år. Det är så klart ingen glasklar sanning, eftersom det var i snitt 52 procent varje år. Dessutom tar de inte hänsyn till courtage och sådant, men även 60 miljoner vore ju en trevlig avkastning.
Sagt och gjort så kopierade jag deras portfölj och tröttnade efter tre månader. Till vänster och höger sköt aktier iväg, men inte mina. De lunkade på i sakta mak. Så jag sålde dem och började jaga spöken i stället.
Resultatet kan ni gissa. Efter två år låg jag back. 300 000 hade blivit 220 000. Modellportföljen hade gått upp 30 procent år 1 och 40 procent år 2. 300 000 skulle ha varit nästan 600 000.
Då till knäckfrågan: Tog jag då förlusten och bytte över till modellportföljen. Nej, det gjorde jag inte. Varför inte? Var jag korkad, för envis eller trodde jag ändå att jag var bättre på att välja aktier än fem grabbar som inte gör annat? Ja, inte vet jag, troligen alla tre. Jag intalade mig att jag skulle vänta ut mina investeringar och sedan gå över till den trygga portföljen. Det var en dyrköpt läxa.
Men för er som är mer rationella än mig: 10 procent varje år är klart bättre än 1000 procent vartannat år och minus 90 procent de andra åren. Och dessutom – 1000 procent är ganska mycket att hoppas på.
3 april 2012
Får man fråga vilken börstidning? :-)
Svara på kommentar
Börsveckan heter den...
Skriv svar
Låt oss säga att Volvo tror på sämre tider. Vad gör de då? Jo, de avskedar 5 000 anställda. Ett halvår passerar och nu har dessa 5 000 personer inte råd att köpa en ny bil. De har kanske inte ens råd att köpa en mobil – vilken tur då att även Ericsson sparkat 5 000 personer. Men nu är det ju 10 000 människor som inte har råd att köpa varken bil eller telefon.
Och vips, företagen fick rätt. Helt plötsligt är det sämre tider. Företagsledningarna klappar varandra på axeln och berömmet haglar för att man så väl kunde pricka in vart konjunkturen var på väg.
Lite raljerande så klart, men faktum kvarstår. Gissningar om framtiden blir väldigt lätt till självuppfyllande profetior.
Konjunkturbedömare världen över använder ofta företags och privatpersoners framtidstro som mått på var konjunkturen är på väg. Men i stället för att vara just ett mått blir det i stället ett verktyg. När tidningarna basunerar ut att företagen tvivlar på framtiden, börjar så klart fler företag att tvivla. Och då nyanställer de inte, vilket återigen innebär att de som skulle ha blivit nyanställda inte har råd att handla.
Philadelphia-indexet är just ett sådant index, och dess resultat sprids över världsmedier och skapar börslaviner till höger och vänster. Vad det bygger på? Jo, man har frågat 150 lokala företag i och runt om Philadelphia vad de tror om framtiden. Lokala företag som ditt eller mitt, och man har bett dem att känna efter.
Det räcker ju med att de som alla andra har läst tidningarna för att bilda sig en uppfattning om den saken. Vare sig det är en positiv eller negativ uppfattning.
Helt sinnessjukt om du frågar mig. Det viktiga är väl hur det FAKTISKT HAR GÅTT de senaste månaderna. Där kan man utläsa något. ”Hur många bilar har du sålt” måste ju vara ett mycket bättre mått än ”hur många bilar tror du att du kommer att sälja?”
5 mars 2012
Mycket kloka insikter Gustaf! Min uppfattning om varför man ändå envisas med dessa horoskopliknande undersökningar är att det skapar underlag för spekulationer, det håller också en betydande skara analytiker och "experter" sysselsatta med att bedöma och uttala sig om dessa mätningar. Du har helt rätt i din konsekvensbeskrivning att de, tyvärr, blir styrinstrument och självuppfyllande profetior och driver på flockbeteenden - ingen vill riskera att sitta med dumstruten på huvudet om/när farhågorna besannas.
Det visar ju också, gång efter annan, att vare sig företagen eller privatperosnerna i dessa undersökningar har nämnvärt mycket bättre förutsättningar att bedöma framtiden än vad du själv har. Den bästa konjunkturindikator jag har är mina kunder, deras planer för framtiden, aktiviteten i deras affärer och mina konkurrenter - hur går det för dem, hur planerar de sin framtid?
Svara på kommentar
Det vänder alltid, det vänder alltid, det vänder alltid. Det var mitt mantra här på bloggen de första månaderna. Mitt faktaunderlag var samtliga börskrascher som någonsin inträffat. Sälj inte Boliden i panik på 66, eller för den del något av alla andra stora etablerade bolag som bara följer med ner i den allmänna trenden.
I dag ligger Boliden på 120 igen, och OMXPI har gått från 270 till 345.
Det enda orosmomentet jag framförde borde jag kanske ha lyssnat på själv. Mindre bolag som behöver finansiering för att komma igång kräver riskaptit, och de riskerar ibland att för evigt fastna i lågkonjunkturens klor när bankerna fegar ur.
Det har till exempel hänt ett av mina större innehav, Northland Resources, som kom ur svackan med blotta förskräckelsen och en onödigt stor nyemission. Potentialen är fortsatt stor, men klart mindre.
En annan sak jag upprepade var att börsen alltid överreagerar, både upp och ner, och att det är handlarna mer än den egentliga konjunkturen som bestämmer börsriktningen.
Men det gäller åt båda hållen!
Den symboliska trappa som jag målade syns nu tydligt om man kollar på en börsgraf över det senaste året. Så långt allt gott, men det finns ett problem. Den är ruggigt brant. Med stormsteg håller vi på att äta upp det fall som skedde i somras.
Då hävdade jag att problemen inte alls befogade en sådan nedgång - nu undrar jag om världens åtgärder motiverar uppgången vi ser.
Förlåt, det är inte meningen att förstöra glädjen i att gå in och titta på portföljen som lyser i återhämtningsblått. Och visst finns det mycket som talar för att världsläget håller på att stabilisera sig. Men återigen, börsens rörelser är inte helt beroende av hur det går för världen, det är snarare tvärtom.
Och min inledningsfras i detta inlägg, "det vänder alltid", gäller tyvärr även när det går bra.
Hur man ska agera låter jag vara upp till var och en, det finns tillräckligt många som hasplar ur sig åsikter om det. För min egen har Northland Resources nu blivit en långsiktig investering och i övrigt ser jag fram emot att Lucara Diamonds snart öppnar sin första diamantgruva.
Då kan det bli kul, det tror både jag och Lukas Lundin.
17 februari 2012
Visst tycker vi att det är skönt att veta att staten går in och ersätter oss om vår bank skulle gå i konkurs. Och visst känns det bra att få tillbaka pengar på skatten varje år, eftersom ränteutgifterna är avdragsgilla med 30 procent!
Men har ni tänkt på vad det egentligen är som sker?
Insättningsgarantin: Om banken skulle gå i konkurs så ersätter staten privatpersoner med upp till 100 000 euro. Tryggt javisst, men också en oerhörd reklam för bankerna. Staten är beredd att betala oss upp till nästan en miljon kronor var, för att vi ska känna oss trygga med att sätta in pengar på bankerna. Pengar som de flesta knappt får någon ränta på, och som i sin tur lånas ut till oförskämt höga räntor.
Bankerna behöver våra insättningar, och vi måste känna oss trygga med banken för att våga göra dessa insättningar. Och eftersom det förtroendet är naggat i kanten så går staten in och garanterar våra pengar. Det vore som att staten hade en restauranggaranti - "Är du inte nöjd med maten på den nya kinakrogen så får du pengar tillbaka från statskassan". Visst, jag raljerar lite, men egentligen inte. Kanske vore en matförgiftning en mer rättvis liknelse, men oavsett det, för mig känns det inte bra att bankerna får tjäna obegränsat med pengar i bra tider samtidigt som statskassan ställs till deras förfogfande så fort det kärvar.
Ränteavdraget: Jag blev jätteglad när jag härom dagen kom på att jag skulle få tillbaka nästan 25 000 på skatten, eftersom 30 procent av mina ränteutgifter är avdragsgilla. Men så började jag tänka: Vem betalar jag mina lån till? Jo banken. Och vem får jag tillbaka pengar av? Jo, staten, skattebetalarna och mig själv. Så medan jag går och tänker att de 6500 kronor jag varje månad betalar till banken egentligen bara är 4500 ("jag får ju ändå tillbaka 30 procent") så får ju banken likväl 6500 kronor. De 2000 jag får tillbaka har ju jag och vi själva betalat in genom skatten. Detta är en oerhörd subventionering av, och reklam för, bankerna. Jag pratade med Carl B Hamilton, Riksdagsman och professor i ekonomi, härom dagen. Han kallade systemet med räntesubventionering ekonomiskt irrationellt. Minst sagt - det staten säger är egentligen inget annat än att "Kör, låna lite mer pengar på banken - vi kan betala en del av det". Och det gör bankväsendet till den enda branschen i Sverige som kan sägas ha en omvänd momssats. Om jag handlar kläder för 500 kronor får klädbutiken bara behålla 400. Men om jag betalar 4500 i räntekostnader varje månad så får banken 6500 kronor. Det är ju helt sinnessvagt!!
Här debatteras det om krögarna verkligen ska få sin momssats sänkt med 13 procent, men ingen verkar reagara nämnvärt över att bankerna åtnjuter tidernas deal: Staten hjälper oss varje månad att göda bankerna så att vi inte ska tänka på hur dyrt det egentligen är!
Som en avslutning på resonemanget och nästa gång din bankman försvarar den höga räntan med dåliga marginaler. Handelsbanken omsatte drygt 30 miljarder kronor förra året. Vinsten? 14,7 miljarder - en nästan 50-procentig marginal.
25 januari 2012
Rädda gärna banken, men rädda inte ägarna, så länge de känner sig säkra så tutar de och kör som de vill. skattebetalarna står ju för fiolerna. Hur försvarar/förklarar man en anställd tjänstemans lön om 11.500kr/h därtill dolda förmåner. Eller varför inte verka för att få till en ny bank folkets bank!?
Svara på kommentar
Du pekar på ett faktum som INGEN vill ta i eftersom Bankerna styr samhället via ränta på ränta. Och subventionerade "pengar" både vid in och utlåning.
Jag har fördjupat mig en hel del i detta tex genom att se denna video om den ekonomiska historien på mer än 3 tim http://youtu.be/vGQDMK3P6qM
Svara på kommentar
Känns som du, precis som alla andra, kritiserar bankerna för att staten (du) subventionerar? Kan man inte se subventionen som ett bidrag till dig så att du skall ha råd att bo (och mer över till andra produkter/tjänster som håller sysselsättningen uppe)? På samma sätt som läkemedel är subventionerat, eller privata dagis? Ingen som gnäller på dagisarnas jättedeal direkt, snararae gnälls det om det blir dyrare.
Sist men inte minst angående bank-kritik; De är ju banker (vinstdrivande företag), inte direkt lutherhjälpen eller någon statlig hjälporganisation. När Ericsson gör stora vinster på våra telefoner vi köpt, så jublar vi - stolta över vårt svenska bolag. Men om banken tjänar pengar, Gud förbjude, så är det bara dåligt?
Skulle du låna ut pengar till okända utan att ta marginal? Nä bankerna är rationella, problemet är att dessa i princip 4 bolag inte är konkurrentutsatta.
Svara på kommentar
Jag anser att det inte går att jämföra magnituden hur staten subventionerar banker med något annat i samhället.
Vad det gäller banker är det inte bara en fråga om skatteavdrag för räntor utan snarare hur hela systemet är uppsatt.
Om jag ska låna ut en miljon så måste jag först ha en miljon att låna ut, vilket jag rimligen borde få betalt för. Samma krav gäller inte för bankerna, vilket gör att deras marginaler blir orimligt höga!
Jag försvarar absolut inte systemet. Men debatten är så populistisk tycker jag. Man pratar om bankerna som om de vore en statlig myndighet, som om vi har rätt att bestämma hur de skall prissätta sina tjänster. Om systemet är som det är, så skulle jag också försöka vinstmaximera utifrån det regelverket om jag vore bank. Kritiken bör man rikta till de som sätter reglerna - snarare än till de som följer dem.
Vidare anser jag att om du går till en kreditgivare och tar ett lån på 1 miljon, så har du rätt att göra vad du vill för den miljonen, exempelvis låna ut den till en okänd. Du tar en risk givetvis, och den skall du ha betalt för. Det är ju det en bank säljer – risk. (det som är dumt är att det finns så få banker så ingen av dem får gå i konkurs för det hotar det finansiella systemet, vilket riksbanken har som implicit mål att motverka. Därför skulle staten gå in och rädda banken. Klart banken tar för stora risker med den vetskapen; att om allt går åt skogen så blir vi ändå räddade)
Däremot håller jag med om att jag inte kan jämföra subventionerna. Varför subventionera banker undrar jag? Men här bör kritiken gå till staten och inte bankerna. (det var det jag ville belysa). Staten gnäller på riksbanken att de förorsakar bostadsbubbla med penningpolitiken (räntan, dvs håller bostadslånekostnaden för låg), medan de själva också håller upp priserna ( subventionera bostadslånekostnaden) med finanspolitiken. Därför känns det populistiskt att staten gnäller på banker samtidigt som man subventionerar dem. Dessutom införa regler, såsom det här med 85%-regeln vid bostadslån. Alla banker ändrade snabbt till den regeln, förutom statens egna bank SBAB.
Men min poäng är just det att bankerna INTE behöver låna en miljon någonstans för att låna ut till oss, de skapar pengarna när vi kliver in på banken..
Men du har rätt i att det är systemet i sig själv som är det stora problemet, klart att bankerna ska maximera sin vinst med nuvarande regler.
Hej Lena. Det är ju Just statens agerande jag kritiserar i inlägget ovan! Att bankerna försöker maximera sin vinst under gällande lagar och regler är fullt förståeligt. Men att staten gör sitt till för att kasta skattemiljarder på dem, det är upprörande.
Ytterligare en kommentar: Ja, bankerna subventionerar även läkemedelsföretagen (och boklådor om man räknar den lägre momsen), men skillnaden kvarstår. Ett läkemedelsföretag kan ju gå i konkurs, men staten räddar de banker som ligger illa till. Återigen, inte bankerna som gör fel, utan regelverket runt omkring.
Och jag håller med dig om att konkurrensutsättningen är obefintlig, inte ens statliga SBAB verkar försöka hålla rimliga marginaler....
fast det här med att rädda banker ser jag inte som en felaktighet i systemet. Det är bara rationellt tänk. Kostnaden att låta en bank hamna på obestånd övertiger vida kostnaden att rädda densamma. Men det måste finnas regleringar som gör att bankerna helt enkelt inte hamnar på obestånd. Det här med kapitaltäckningskravet var ju en fin tanke. Men det slutade såklart med att det är vi låntagare som betalade det kalaset. De fyra bankerna är alldeles för stora för ett sådant här litet land (och för få). Oligopol är som bekant inte något bra för prissättning - om man inte är prissättare vill säga.
Ledsen att jag missförstod artikeln lite. Har läst igen och du kritiserar ju helt klart staten, inte banken. Subventionerna är helt orimliga och håller bara bostadspriserna uppe. Tanken var väl, gissar jag, att staten ville att vi skall ha råd med bostad. Men det enda som händer är att bostadspriserna går upp motsvarande och bankerna tjänar pengar.
Tack för en bra blogg.
Skriv svar
Det finns flera exempel på att ditt resonemang stämmer. Bland annat räntesibventionerna på villalån. När de avskaffades, sjönk räntorna. Ett annat är mjöksubventionerna. När de avskaffades steg priset på mjölk. Folk drack annat och efter ett tag var mjölkpriset nere på samma nivå som på subventionernas tid. Det som såg ut att vara subventioner till konsumenterna var subventioner till banker och producenter.
Svara på kommentar
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/arbetslosa-unga-fortidspensioneras_6623504.svd
Svara på kommentar
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/fortidspension-for-allt-fler-unga_5892741.svd
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/arbetslosa-unga-fortidspensioneras_6623504.svd
Svara på kommentar
Hej Gustaf, du har så rätt och det känns även som du bara skrapar på ytan vad det gäller bankväsendets särställning och vinstmarginaler vid utlåning.
Du skriver att de tar våra insatta pengar och lånar ut till höga räntor. Det stämmer men det är ju mycket värre än så! Pga Fractional Bank Reserving systemet är det ju bara en bråkdel av pengarna som lånas ut som är insatta pengar.
Den stora delen har bankerna skapat själva och sen lånat ut till höga räntor. Allt subventionerat av staten....
Där kan man prata om bra vinstmarginal: Skapa pengar ur tomma intet och sen låna ut det! :)
Svara på kommentar
Inte att förglömma att den nya banklagen som säger att handlarna inte får ta ut en avgift på korttransaktion... men bankerna får det... naturligtvis. Som grädde på moset så håller kontanterna att tas bort och det diskuteras redan om det ska vara avgift på uttag... ja då får vi en direkt beskattning av nyttjande av sina egna pengar... som går direkt till bankerna.
Så var är Riksbanken som egentligen är den som har i uppgift att främja ett effektivt betalninssystem... den rollen håller de på att bli bortlurade på, glatt påhejade av diverse politiker som inte vet bättre
Fler bra exempel!
Håller inte med om resonemanget om "toma intet" - bara för att pengar är elektroniska betyder inte att det inte är pengar... Om jag tar ett lån så kan jag ju ta ut pengar i kontanter och då är det inte det ur "toma intet" längre...
Ej heller jämförelsen att banker tar ränta från privatkunder men betalar ingen ränta på pengar vi har hos banken. Banken behöver inte låna av oss - de kan låna av staten eller av varandra. Att ha ett bankkonto är ingen mänsklig rättighet utan en service som banken erbjuder utan kostnad för oss - tycker man att banken är oschysst som inte betalar en ränta så får man ju ha pengarna hemma under kudden...
Hej Nicholas! 1100 miljarder har svenskarna på sina bankkonton, så visst tror jag att bankerna behöver oss privatpersoner.
När det gäller lånen så visst kan du ta ut dem i kontanter. Men in poäng är att om alla skulle ta ut sina lån i kontanter så skulle kontanterna inte räcka till. Och det borde det ju göra med resonemanget att alla pengar är "riktiga" pengar, utgivan av Riksbanken. Det är en ytterst hypotetisk fråga, men dock intressant.
Hej Gustaf - nu säger du emot dig själv - om bankerna kan skapa pengar ur toma intet så behöver de ju inte låna 1100 miljarder av oss eller hur? Det jag försöker säga är att när du säger att banker skapar pengar ur toma intet så låter det som att det inte finns substans bakom det - och visst gör det det - en bank kan inte bara ta och lägga upp några hundra miljarder på sitt balansräkning ur toma intet - pengarna måste komma från nånstans. I ett land med stabil ekonomi är värdet av kontanter och elektroniska pengar vi ett givet tillfälle exakt samma. Därför skulle det i Sverige var ganska lätt att kontanter helt och hållet.
Det var jag som skrev ovan - i alla fall för att fortsätta...
Du säger att att om alla tog ut sina lån skulle inte pengar räcka till - nej självklart inte eftersom banken själv lånar för att låna ut - men däremot om alla skulle ta ut sina tillgångar så skulle pengar visst räcka till - och det är ju det som är intressant... Banken tjänar pengar på skillnaden mellan det banken betalar för att låna upp och det den får för att låna ut - och den kan inte låna ut något som den inte har i sitt förfogande...
Lite korrektur - sista meningen i förförra kommentaren skal lyda "Därför skulle det i Sverige var ganska lätt att eliminera kontanter helt och hållet"
Tro nu inte att jag gillar banker - jag har varit egenföretagare hela mitt liv (är 39 och aldrig varit anställd - har dock själv anställda) och när det gäller banker så anser jag att mer intressant tema att diskutera är att det är så mycket svårare att låna pengar på banken som egen företagare än som en anställd...
Skriv svar
2011 har ju varit ett lagom roligt börsår. På min depå står det minus 103 000 kronor, i elaka röda färger. Men det är ju en risk man får ta när man håller på med aktier, och av de bolagen jag tror på har jag inte sålt ett enda. För kurserna just nu är inte bolagsspecifika, de har att göra med en omvärld som jag inte kan kontrollera. Man kan så klart gräma sig över att man inte köpte aktierna ett halvår senare, men det känns bara onödigt. Man ska inte både lida och betala. Mina riktkurser står kvar, även om jag kanske kommer att få vänta längre på dem än jag från början trodde.
Och som jag skrev i mitt allra första blogginlägg här på Driva Eget, det enda som vi med säkerhet vet är att varje börsras har en botten, sedan vänder skutan. Boliden gick från 144 kronor till 12 kronor till 144 kronor i finanskrisen. Och det är bara ett exempel.
Vad den här börskrisen dock gett mig är en insikt i hur kompetent ledningen i bolagen är. Och då kommer två sanna klyschor till. "Ledningen i småbolag är oerhört viktig för om du bör investera dina pengar eller inte", och "Det är i motgång ledaren kliver fram". I fyra av mina bolag har ledningen agerat starkt under denna kris, i två av dem har det varit tyst. Och det påverkar i allra högsta grad hur jag ser på dem som fortsatt intressanta investeringar. Inte aktiekursen i dag, utan ledningen. Aktiekursen i dag är helt ovidkommande, även om den är jobbig att titta på ibland.
Här är mina innehav, kom på att jag nog aldrig presenterat dem här tidigare, och vad jag tycker om ledningen. Rangordnade i storleksordning:
1. Black Pearl Resources, Kanadensisk olja (oerhört kompetent ledning)
2. Northland Resources, Sveriges nästa LKAB (ingen tvekan här heller)
3. Lucara Diamonds, nu noterat på OMX, men inköpta i Kanada (stark ledning)
4. Zazu metals corp, zink i Alaska (kompetent ledning med bra informationstänk)
Och tyvärr med sämre insikt om aktieägarnas behov
5. Trac Technology, ursprungsmärkning av kött (fantastiskt idé, men hittills en helt hopplös ledning. Dock har jag höga förhoppningar på den nya vd:n)
6. Botnia Exploration, prospekteringsföretag i Sverige (kompetens ledning, men långt ifrån kommunikationsproffs)
Men nu till Roligare nyheter. 2012 kommer börsen att vända upp. Det är jag inte ensam om att tro, men jag har inga makroåsikter i frågan, utan klart mer psykologiska. Här är de främsta skälen, och de är goda nog.
1. Ingen lågkonjunktur håller för alltid. Finanskrisens börsras höll i sig i fem kvartal – från topp till botten. Nu är vi uppe i fyra kvartal.
2. Marknaden är trött på kräftgång. Och det här är det allra tydligaste tecknet. Om du följde börsen för ett halvår sedan, och tittade på en dag helt utan nyheter, så sjönk börsen. På bra nyheter stod den stilla, och på dåliga nyheter störtdök den. Men i dag stiger den på inga nyheter, hoppar på bra nyheter och sjunker inte nämnvärt på dåliga. Marknaden vill inte längre ner.
Börsen är psykologi, det kan man inte komma ifrån. Och det är vi som handlar på börsen som styr den. Vill vi (och mäklarna och robotarna) att den ska ner, så går den ner. Och nu vill vi att den ska upp.
6 januari 2012
Ock du undrar varför du backar med den HÖGRISK portföljen.....
Svara på kommentar
Hej, jag undrar faktiskt inte alls varför jag har backat, men likväl är det ju så klart tråkigare än en stigande börs!
Och för att inte verka alltför riskbenägen kan det ju vara på sin plats att berätta att jag har spritt mina risker genom att inte ha allt på börsen. Allt från bankkontot till lite klart säkrare papper har sett till att balansera risktagandet.
Skriv svar
Nu har världens börser varit oroliga och tråkiga i över ett halvår. Och för oss som sparar på längre sikt har det gått så långt att man nästan tappat lite geist. Man orkar kanske inte ens hålla sig uppdaterad längre utan går bara och väntar på den där vändningen som förr eller senare kommer.
Men när den kommer är svårt att säga – under finanskrisen kom börsvändningen snabbt. efter att ha fallit mycket och snabbt stod börsen sedan stilla och stampade i cirka tre månader, ungefär som den gjort de sista månaderna här. Och sedan sköt den fart. Och när den väl sköt fart gjorde den så med besked, i alla fall i procent räknat. Och det är ju det som är det viktiga. På ett år gick Boliden från under 20 till 110 kronor - 450 procent på 12 månader.
De som sitter med aktier nu längtar bara efter att proppen ska släppa, ju tidigare desto bättre. Men för de lyckliga som nu sitter med kontanta medel, och väntar på rätt tillfälle att gå in - håll fokus! För när börsen väl börja stiga så kommer det troligen att gå snabbt. Om vi återigen tar Boliden och finanskrisen som exempel, så tog det bara två månader för Boliden att dubbla sin aktiekurs - ett rent lättnadsrally var allt som behövdes.
Om det är svårt att säga när det vänder, så är det minst lika svårt att säga varför. Men jag tror personligen inte att vändningen kommer att ta fart tack vare positiva nyheter. "Lånekrisen är över" kommer inte att vara löpsedeln som gör allt bra igen. I stället är det bristen på negativa nyheter vi ska hålla utkik efter. Den där veckan när det inte står något om Grekland, Italien eller USA, och när ingen tidning citerar Konjunkturinstititet. Och där USA:s statsskuld bara nämns två gånger. När vädret och Lotta Engberg åter hamnar högst upp på Aftonbladet, och man måste scrolla en bit för att nå ekonominyheterna, då börjar vi närma oss köpläge igen. Och det finns ett till tydligt tecken, som jag tycker mig skönja på sina håll redan nu: Börsen är trott på att reagera på dåliga nyheter! En dålig nyhet för ett halvår sedan gav en stor effekt på OMX, men nu börjar markanden bli lite mätt. Och avsaknaden av nyheter leder allt oftare blåa dagar på Stockholmsbörsen. Men viktigt att säga är att köpläget kan ha uppstått redan innan vi ser det tydligt. Börsen är snabb, den ligger före konjunkturen, och före ekonomijournaliterna som glömt bort hur man skriver annat än domedagsprofetior.
Personligen börjar jag bli lite nyfiken nu, min egen portfölj har nämligen legat stilla som en död fisk de senaste veckorna. Lite sprattlande så där, men väldigt stilla. Detsamma gäller de enskilda aktierna i portföljen. När det sker brukar man prata om en konsolidering, aktiens volalitet sjunker och allt känns lite lugnare. Efter en konsolidering sker dock allt som oftast ett utbrott, och ju längre konsolideringen varat, desto större utbrott. Inget av detta är så klart hugget i sten, men det brukar se ut så. Vilket håll utbrottet sker åt, det är dock en klart svårare fråga. Där kan man bara hoppas.
Men min poäng är följande - det må se ut som att det inte händer så mycket på börsen just nu, men det är ett tecken i sig. Så håll fokus nu, och deppa inte ihop. För det vänder alltid när man minst anar det.
19 december 2011
Det kanske låter konstigt att jag själv har en rådgivare, när jag just argumenterade emot dem. Men det finns en förklaring. Jag har i många år vänt mig till ett företag som heter Vecta Fond och Försäkring, och har varit oerhört nöjd med den hjälp jag fått. Därför blev de nog ganska förvånade när jag helt plötsligt var emot rådgivarna – så pass förvånade att jag till och med fick mail från dem. Var jag inte nöjd? Jo, jag är ju jättenöjd - men det finns en tydlig skiljelinje:
Jag har vänt mig till samma rådgivare länge. De vet vad jag vill ha, min riskbenägenhet och så vidare. Min poäng är att de flesta inte har byggt upp den relationen med "sin" rådgivare (som ofta är en hyfsat anonym bankman på någon av storbankerna). Kunskapen om kunden är vanligtvis inte så stor att man fullt ut kan få den hjälp man behöver.
Min rådgivare frågade också skämtsamt hur mina aktieindexobligationer (som jag ju också dissade i förra inlägget, och som jag köpte via honom) har gått sista året i jämförelse med mina aktier (som jag så kärleksfullt förespråkade). Och här måste jag ju ge honom rätt. AIO:erna är en säker sparform i det perspektivet att man är garanterad minst pengarna tillbaka efter löptiden (4-5 år i mina fall). Och i dagsläget är ju pengarna tillbaka ett mycket bättre alternativ än minus 40 procent! Det återstår dock att se hur det ser ut 2013 och 2014 när mina löper ut.
Men mitt argument om att undvika alltför komplicerade produkter håller jag kvar vid. En produkt blir dock mindre komplicerad ju mer du vet om den, så vad som är en komplicerad produkt är en individuell fråga. Subprime-lån var en komplicerad produkt som ställde till det rejält 2008, helt enkelt eftersom ingen visste vad de egentligen köpt. Och vips så hade vi en finanskris på halsen. Aktieindexobligationer är en förhållandevis enkel strukturerad produkt, och det finns många mer komplicerade. Så vet vad du köper, och köp det du förstår.
Men åter till rådgivarfrågan: Om man letar efter ett bollplank för sina investeringar och sitt sparande, så visst finns det duktiga människor runt om i vårt land. Men för att du ska få ut det mesta av den rådgivningen, så krävs det också ett engegemang från din sida. I ett långsiktigt samarbete kan en rådgivare utgöra ett jättebra bollplank för dig och ditt sparmedel. Men han/hon/dem måste känna dig och dina behov, och du själv måste ha ett klart mål med ditt sparande.
Så om du ska ut och leta efter den kompetensen nu, leta efter någon som du kan bygga upp en långsiktig och nära relation med. Gärna så nära att de till och med läser din blogg!
1 december 2011
En läsare hörde av sig härom dagen och frågade om jag kunde tipsa om några bra placeringsrådgivare. Det är en mycket bra fråga, och även om citatet ni klickade på är något raljerande så är det också tyvärr sant. Jag betvivlar inte att det finns bra och insatta rådgivare runt om i landet, men du kommer att få svårt att hitta en rådgivare som agerar endast utifrån ditt bästa.
Problemet med rådgivningsbranschen är väl egentligen detsamma som ens gör den möjlig – den bygger på att rådgivarna tjänar på att ge råd. Annars skulle de inte ge några. Har du provision vill du att den ska vara så hög som möjligt, och det får du på två sätt:
Det säger sig självt att de rekommendationer du får i många lägen inte kommer att vara de bästa utefter rådande marknadsläge. Då borde rådgivarna ha rekommenderat ett bankkonto för alla som i början av året bad om hjälp, och utan att ha statistik bakom uttalandet kan jag gissa att de nog inte gjorde det.
Detta gäller inte bara små finansiella rådgivare, utan även storbankerna. En oroväckande stor andel av mina vänner har av sina bankrådgivare blivit rekommenderade att köpa aktieindexobligationer, en komplicerad och i mitt tycke värdelös sparform. Jag har två själv, och har lärt mig en läxa. Men varför har alla banker rekommenderat just dessa, och inte något annat? Kan det månne finnas någon bonus inblandad för banktjänstemännen ifråga?
Nej, det är dags att inse att rådgivare och banktjänstemän är säljare, precis som telefonförsäljarna som ringer på kvällarna och mobilabonnemangskillarna som stoppar dig i tunnelbanan.
Experterna i tidningarna då? Jo, de kan också vara jätteduktiga, men betänk att tidningarna lever på att sälja lösnummer. Tänk också på hur många köprekommendationer de publicerar i jämförelse med antalet säljrekommendationer, så förstår du att det finns anledning att vara vaksam även där. Inte för att journaisterna på något sätt är köpta, men helt enkelt för att det finns inbyggda problem i marknaden.
Så hur ska du placera dina pengar på ett säkert sätt, som dessutom ger avkastning? Just nu borde svaret från alla ärliga rådgivare vara: "Jag har ingen aning", men det är det nog inte.
Jag tänker dock ändå ge ett råd, inte på en konkret placering, men kring hur du ska tänka. Ju mer komplicerad en produkt eller sparform är, desto fler människor måste tjäna pengar på den. Och det kommer att innebära mindre pengar till dig! Aktieindexobligationer, strukturerade produkter, fonder i fonder och till och med vanliga fonder – alla har de mellanhänder som måste få sin del av kakan.
Så minimera antalet mellanhänder, rätt och slätt. Det minimerar även antalet så kallade proffs som står bakom din investering, men i min värld är det ingen nackdel.
Vad som återstår? De rena produkterna, aktierna. Låter det onödigt riskfyllt? Det behöver det verkligen inte vara, om du sprider dina risker. Det kan du göra på flera sätt, beroende på hur inblandad du vill vara
Om börsen kommer att gå upp den närmaste tiden är omöjligt att svara på, men med dessa lösningar är det i alla fall du som får njuta om den gör det. Själv är bäste dräng, så även här!
22 november 2011
Det är egentligen enkel matematik, men en som varken vi småsparare eller börsen som stort har särskilt lätt att hantera - om börsen går ner 50 procent så måste den gå upp 100 procent för att hamna på samma nivå. Och går en aktie ner 75 procent så måste den gå upp 300 procent för att återhämta sig!
Vad vill jag säga med detta? Jo, att man ska utnyttja procenten. Ett företags börsvärde mäts i kronor, men för din avkastning är procenten det viktiga. Och det kan du utnyttja till din favör.
Det finns så klart inga garantier för att aktien ska återhämta sig till samma nivåer som tidigare, men det är inte ovanligt. Framför allt inte när det gäller stora och stabila bolag. Boliden rasade från 144 till 14 i finanskrisen för att sedan toppa på ganska exakt 144 igen i början av detta år. Där var tappet 90 procent och således var uppgången trevliga 1 000 procent! Exemplen är många fler, gå igenom börsens a-lista och titta på bolagens kurvor de senaste fem åren så ser du vad jag menar.
För oss stackare som redan har aktier som har följt med ner i raset kan detta vara en jobbig verklighet. Aktierna har gått ner 50 procent, och som om inte det var jobbigt nog så krävs det nu en 100 procentig uppgång för att vi ens ska vara med i matchen.
Men för dig som ska köpa aktier så ser situationen annorlunda ut. Förutsatt att aktien förr eller senare når upp till sin ursprungskurs så väntar i stället en 100-procentig uppgång.
Att omsätta detta i praktiken är däremot inte det lättaste. Du ska tajma dina köp och dina försäljningar rätt, vilket kräver både tid, skicklighet och en stor portion tur. Men som tankeexperiment är det bra att bära med sig. Förmögenheter, även på börsen, skapas i lågkonjunkturer. För det är då du kan göra de riktigt stora procentuella klippen.
11 november 2011
Kan du inte ge några tips på bolag som jobbar med rådgivning gällande placeringar som du tycker är bra? Det verkar finnas så många halvskojare där ute.
Svara på kommentar
Det är en jättebra idé, och det ska jag verkligen göra! Med ett antal förbehåll, för det ingår ju i rådgivarnas själva affärsidé att tjäna pengar.
Jag återkommer i ett inlägg snart!
Skriv svar
Följ dem här.
| Tweet |
Utskriftsvy
|
Så lyckas du med ditt café
Drömmer du om att starta café? Caféägaren Christina Pispas berättar hur du lyckas.
Reglerna för statsrådspension måste företagaranpassas
Tack för i tisdags - och välkommen på kurs i juni!
Hur investerar du?
Långt kvar till 10 000
"Uddevallas Fackeltåg kan gå vidare"
En sak i taget
Leve motgången!
Fler bra idéer från småföretagare
Inga stolar till oss - varför vill Företagarna inte ha vår hjälp?
ACT funkar!
Trygghet och variation - som personlig entreprenör
Nu har jag blivit ombedd att lägga ned företaget
Om du inget hör från oss så blir det inget?
Ett kärleksbrev. Till framtiden.
Sen ska jag omfamna varenda liten Snoris!
När silvertejpen löste telefonkrampen
Sociala media sover inte
Bokskolan del 5, lätta upp boken med luft och bilder
Skicka ut ett pressmeddelande
20 bra råd för att nå ut till media.
Gör reklam med gerillataktik
Den nya marknadsföringen är gratis.
Så växer dina pengar
Skriv in vad du sätter in i engångsbelopp eller månadsbelopp - och du ser hur pengarna växer med ränta på ränta.
Hur skyddar jag mitt varumärke?
Anton Blomberg på PRV ger dig svar på denna och andra frågor om patent och varumärken.
Patent
Steg för steg hur du ansöker om patent.
Bluffakturor
Konkreta råd till dig som drabbats av fakturaskojare.
Pressmeddelande
Så här skickar du ut ett gratis pressutskick i fem enkla steg.
E-handel
Välj rätt e-butik i vår lista med 25 företag.
Starta eget
Råd till dig som vill starta företag.
Marknadsföring
Enkla och billiga knep att marknadsföra ditt företag
Utdelning
Se i vår kalkyl hur mycket du kan ta ut.
Starta-eget-bidrag
Så här får du pengar att starta.
Frilansjournalilst
Följ Camilla Björkmans frilansskola - och öka lönsamheten.
Effektivitet
Knepen för att få en effektivare arbetsdag.
Bokföring
Lär dig bokföra på sju minuter.
Pension
Pensionsförsäkring eller nya okända alternativ? Se vad som är bäst för dig.
Camilla reder ut
Camilla Björkman svarar på allt du vill veta om din start.
Skatteflyktsklausulen
Så kan den paragrafen stoppa skatteplanering
Starta företag
Så här registrerar du ditt företag på en kvart.
F-skattsedel
Läs hur du registrerar dig för F-skatt
Tjänstebil
Tjänstebil eller privatbil - vad är bäst för dig?
Lönsamhet
Anders Anderssons bästa råd för att öka din lömnsamhet
Moms
Nätets snabbaste sätt att förändra från inklusive moms till exklusive moms.
Aktiebolag
Bilda aktiebolag med Driva Egets expertråd.
Deklarera
Allt du behöver veta om årets deklaration
Försäljning
Alla råd du behöver för att sälja mer.
Kontor
Här är avdragen som gäller för ditt kontor.
Enskild firma
Allt du behöver veta för att starta en enskild firma.
Sponsring
Läs när du kan dra av för sponsring - t ex till barnens sportklubb.
Fakturaskojare
Lär dig gå till motangrepp mot deras fräcka metoder
Affärsidé
Experternas råd hur du knäcker den bästa idén.
Starta café
Allt du behöver för ett lönsamt café
5 nättrender att ha koll på
Gör bättre affärer genom att ligga i framkant. Här är fem trender att ha i åtanke.
Lär dig av prins Daniels affärer
Ove Rytter berättar varför prins Daniel Westling Bernadotte lyckas med sina företag.
Så får du banklån
Behöver du finansiera ditt nya företag? Här är bra råd för hur du får lån.
Ät dig till en bättre företagare
Kostrådgivaren och företagaren Ulrika Hoffer visar hur du gör.
Blondinbella bakom entreprenörsgymnasium
Stockholms stad startar entreprenörsgymnasium - med Blondinbella som konsult.
Webbutik från 295kr/mån, snygg design!
Läs här tre personalfrågor från företagaren Alex Stendahl – och lär dig svaren du med.
Kontanthandeln hamnar under luppet 2012, när Skatteverket kommer att göra 20 000 kontrollbesök.
Orosmolnen är många när du driver eget. Lär dig här att kartlägga dem, så att du inte oroar dig i onödan.
Skattereduktion för IT-tjänster i hemmet. Det föreslår Centern, och ser RIT-avdraget som ett bra komplement till ROT- och RUT-avdragen.
Fler företag till salu på bolagsplatsen.se
Tack