Vi som har eget företag som hela vår försörjning, måste regelmässigt bryta mot lagar och regler och emellanåt begå skattebrott. Vi är sällan medvetna om att vi gör fel, eftersom reglerna är så absurda, men om en paragrafridande byråkrat får korn på oss, så kan vem som helst bli både upptaxerad och dömd.
Anledningen är att lagar och regler är skrivna för en anställd medelklass. Ju längre du befinner dig från normen, desto märkligare blir effekterna. Längst bort finns samhällets utslagna och personer som till fullo försörjer sig på egen F-skattsedel.
De enskilda lagarna och reglerna kan förefalla rimliga. Vansinnet uppstår när flera lagrum och regelverk kombineras.
Ett exempel är inkomstskattelagen. 60 kapitlet reglerar löneuttag för anhöriga till företagaren. Grundregeln är att bara en i familjen räknas som företagsledare och får ta ut lön.
Vem som är företagsledare har inget med ägarförhållanden att göra, utan beror på vilket arbete makarna utför och vilken kompetens de har.
Låt säga att makarna tillsammans äger ett taxiåkeri. Båda har taxikort, kört taxi och delar på de administrativa sysslorna. Då anses båda vara företagsledare. Men om mannen kör taxi och besitter övrig formell kompetens och hustrun sköter administration, städning och liknande, räknas mannen som företagsledare och hustrun som medhjälpande maka.
En medhjälpares löneuttag är strikt reglerat i lag, vägledande domar och i Skatteverkets regler. Lön får bara tas ut om ett arbete bevisligen utförs. Högsta lön som får betalas är 90 kronor per timme. Om du betalar ut högre lön så kan Skatteverket göra en granskning med värdering av medhjälparens kompetens, det lokala marknadspriset för tjänsten osv.
Vad det innebär visar ett exempel ur vårt företag. Vi köper idag redovisning, bokslut och liknande från en redovisningsbyrå. Hustrun klarar bara Skatteverkets kompetenskrav för redovisningen. För den betalar vi idag cirka 3 000 kr i månaden. Därmed finns ett lokalt marknadspris. Det är vad bolaget får betala min hustru, om hon tar över redovisningen. Summan är inklusive arbetsgivaravgift, skatt och övriga lönebikostnader. Efter skatt får hon ta ut 1 500 kr. Om vi betalar mer, läggs överskjutande på toppen av min inkomst. Dessutom tillgodoräknas jag förmåner som pension och sjukpenninggrundande inkomst.
Redan här är det många företagare som bryter mot lagar och regler. Av okunnighet och tack vare att de flesta byråkrater inser det orimliga i att tillämpa reglerna fullt ut. Men det finns i alla organisationer paragrafryttare som gör karriär på att tillämpa orimliga regler.
Andra lagar och regler tar inte hänsyn till inkomstskattelagen, utan utgår från att medhjälpande maka har rätt att ta ut lön. Exempel är reglerna för A-kassa. Finns det ett familjeföretag med i bild, så riskerar anhöriga att åka ur trygghetssystemet. A-kassan ställer hårda krav på att anhöriga inte ska ha minsta vinning av familjeföretaget. Det här förstärks av att flertalet handläggare på arbetsförmedlingar, A-kassor, fackförbund och liknande är totalt ovetande om bestämmelserna i inkomstskattelagen.
Ovanstående är ett exempel bland många. Hur vi företagare än vänder oss, kommer vi att bryta mot lagar och regler. Följer vi den ena lagen så bryter vi mot den andra.
29 januari 2012
Jag pratade just med en företagare, med förflutet inom den näringsfrämjande världen. Vi hade en del att göra med varandra på den tiden. En klok människa som lyssnade på vad jag hade att säga och vad jag ansåg mig behöva för att utveckla företaget. Han försökte på ett konstruktivt sätt hjälpa mig, men det gav inte några resultat.
Nu är han själv företagare och ser världen ur mitt perspektiv. Varför blev det inte ett öre i bidrag, trots att jag hade en vänligt inställd tjänsteman vid min sida? Så här svarar han idag:
"Du kom alltid med genomtänkta affärsidéer och bra affärsplaner. Du presenterade dina tankar och inbjöd oss att vara med på resan. Men du kompromissade aldrig med dina egna idéer för att få bidrag".
Det låter väl hedervärt? Det var uppåt väggarna fel, om man vill ha bidrag.
Hur gör då företagare som får bidrag? Över till den forne näringsfrämjaren:
"De flesta skruvar om sin affärsidé så att den passar pågående program för stöd till företagare. Ofta blir det knappt något kvar av den ursprungliga idén. Det som var unikt har försvunnit".
Nyligen pratade jag även med en konsult som mot provision söker EU-bidrag. Han har försörjt sig på det i 15 år och vet exakt hur slipstenen ska dras. Han var av samma uppfattning, stödsystemen deformerar unika affärsidéer.
Han hade ett tänkvärt råd:
"Bidragen får aldrig bli huvudsaken. Fundera på vad du gör, vad du planerar att göra och skulle vilja göra. Företagandet är din resa och bidragen ska du betrakta som en uppmuntran, inte mer."
Det låter klokt, men här kommer den lilla tvisten som han försörjer sig på. Konsulten letar reda på bidrag och skriver ansökningar som han vet att tjänstemännen vill ha dem. Om ansökan blir helt överensstämmande med sanningen kan diskuteras. Själv kallar han sig för en tolk som skriver så att tjänstemännen förstår, utan att deformera företagarens affärsidé.
Möjligen är jag alldeles för ärlig eller korkad, men jag tycker att det är ett jävla sätt att man måste ljuga för att få stöd, utan att göra våld på det man brinner för.
25 januari 2012
Som framgått av den här bloggen och i pappersutgåvan av Driva Eget, känner jag Håkan Juholt. Som vän har det varit plågsamt att följa den mediala hudflängningen. Som företagare var det plågsamt att få beskedet om hans avgång.
Som vän konstaterar jag att mediabilden av Håkan är falsk. Som företagare undrar jag vem som nu ska företräda oss småföretagare.
För några år sedan uppvaktade jag samtliga borgerliga partier med förslag om förändringar och förbättringar för småföretagare. Jag blev till och med inbjuden till näringsdepartementet, där jag träffade dåvarande statssekreterare Anita du Reitz.
Jag kunde konstatera att intresset från Alliansen var noll. Vi heltidsföretagare, som har hela vår försörjning av verksamheten, är så marginella att man inte vinner några val på att lyssna till oss. Flertalet företag drivs vid sidan om en anställning, t ex för att skattefinansiera en dyr hobby. Därför har Sverige blivit landet med fler hästar än heltidsföretagare.
Håkan Juholt var vid den tiden biträdande partisekreterare. Han var den ende som verkligen lyssnade. Tillsammans med s-politikern Tomas Kronståhl fick jag uppdraget att skriva ett förslag till småföretagarprogram. Tomas presenterade vårt förslag på flera företagarföreningar och fick varje gång applåder.
Mina förhoppningar var därför stora när Håkan blev partiordförande och möjlig framtida statsminister. Men uppenbart maldes företagarfrågan ned till intet under utarbetande av partiets nya strategi. Vi småföretagare var återigen för få, för att komma upp på agendan.
Återigen står vi småföretagare med F-skattsedeln som vår enda försörjning utan försvarare i den politiska toppen.
Nu tar jag väl i? Tyvärr inte. I nästa utgåva av Driva Eget ägnar jag krönikan åt att dissekera den offentliga statistiken över antalet företag och företagare. Hela ökningen av antalet företag är resultatet av statistiska spetsfundigheter.
En liten försmak. Företagarnas andel av Sveriges vuxna befolkning har i princip varit oförändrat sedan 1995. Min källa är SCB och statistiken återges av Svenskt Näringsliv på deras sajt ekonomifakta.se. Klicka här för att komma till uppgiften om utvecklingen av antalet företagare.
Mer kommer i min krönika i nästa nummer av Driva Eget.
21 januari 2012
Varför skäms vi svenskar så oerhört mycket för oss själva och våra närmaste? Och tror att andra, särskilt med högstatusdialekt och storstadsadress, är så mycket duktigare?
Det är inget småstadsfenomen, vilket jag återkommer till. Men först ett exempel ur min egen verksamhet. En del av vad jag gör är att producera utbildningsfilmer. Det har jag hållit på med sedan början av 1990-talet, på uppdrag för en kund.
För några år sedan fick jag för mig att göra det till en fristående produkt under eget varumärke. Om tillkomsten finns mycket att berätta, men hur som helst startade vi 2004. Min kompanjon var utbildad yrkeslärare och en av landets skickligaste svetsare, utbildare av licenssvetsare och "fabriksförare" för ett stort svetsfabrikat.
Vår första utbildning handlade om elsvetsning. Den har sålts på DVD med bok till privatkunder över hela Sverige. Den används även som läromedel av några svenska naturbruksgymnasier och en yrkesskola i svenskspråkiga Finland.
Min kompanjon pratade utpräglad dialekt, en blandning av östgötska och småländska. Folket i Västervik skäms kopiöst över hur de låter, särskilt efter att Johan Rheborg använde dialekten för att gestalta landsortstönten i reklamfilmer.
En utbildning producerad i Västervik kan inte vara bra och därför har inte ett enda exemplar blivit sålt här. Men en lokal förmåga såg den ändå och kräktes förolämpningar över dialekten i ett mejl.
Från övriga landet damp det ned kommentarer om att läraren pratade fint och väldigt tydligt.
Över till storstaden. Som alla vet arbetar riktiga reklamare på Madison Avenue i New York. Därför låtsas en del reklamare i Stockholm att de arbetar i the Big Apple, har engelska som internt arbetsspråk och kör presentationer på engelska för svenska kunder.
En tänkvärd historia var när den gamla sparbanksrörelsen bytte logga efter avregleringen i mitten av 1980-talet. Det krävdes en ny grafisk profil för att återspegla den moderna affärsbanken. I hela Sverige, inte ens i Stockholm, fanns en enda reklambyrå kompetent nog för den uppgiften.
Istället flög banken till Kalifornien, där alla kreativa människor som bekant bor. Många miljoner senare återvände de med en psykedelisk ek. Det dröjde inte länge förrän hela banksverige var psykedeliskt.
Med facit i hand var den psykedeliska eken inte värd utflykten. En reklambyrå på närmare håll hade kunnat göra ett väl så bra jobb till lägre kostnad.
Mycket vore vunnet om vi slutade inbilla oss att någon annan någon annanstans alltid är smartare, skickligare och bättre. Vi är rätt bra själva också.
18 januari 2012
Det är attraktivt i vissa kretsar att beskriva sig själv som företagare, inte minst bland börsdirektörer och offentliganställda toppchefer.
Men få av dem är beredd att riskera sin välfärd genom att lyfta telefonen, rekvirera en F-skattsedel och bli företagare på riktigt.
Låt oss titta på börsbolagen. De har större likheter med offentlig sektor än med oss småföretagare.
Vilka är det t ex som äger ett av landets största företag, Volvo med lastbilar och entreprenadmaskiner? Svaret är hela svenska folket genom AP-fonder, privat pensionssparande och liknande samt franska staten genom Renault, med andra ord hela det franska folket. Det finns i likhet med offentlig sektor ingen enskild ägare, ingen att ställa till ansvar, bara en gigantisk ansiktslös massa av vilka många inte ens vet att de äger en pytteliten del av Volvo.
Börsbolagens styrelser är anställda, den verkställande ledningen likaså. Rättsfall visar att de har ett mycket begränsat ansvar. Jag tycker inte att det kan kallas ansvar om man gör bort sig och smiter iväg med svansen mellan benen till orubbad herrgård för att kvittera ut fet fallskärm och ännu fetare pension.
Landets kommuner uppträder allt mer som företag, både organisatoriskt och genom hur chefer tituleras. De flesta kommuner leds idag av en kommundirektör, är organiserade som en koncern och betraktar medborgarna som aktieägare.
För offentliga tjänstemän handlar det om mer än att leka företagare. Med titeln direktör följer även högre lön än vad gamla tiders förvaltningschefer hade.
När den offentliga sektorn blir allt mer lik börsföretagen, så kan man fråga sig om denna sektor längre behövs. De flesta svarar nog ja på den frågan, eftersom offentlighetens uppgift är att sköta sysslar som inte kan utföras på ett rimligt sätt på kommersiella villkor. Vilket betyder att de offentliga tjänstemän som så förtvivlat vill uppfattas som företagare är på god väg att såga av den gren som de själva sitter på.
Det finns säkert många dugliga företagarämnen bland dessa tjänstemän. Men om de vill bli företagare, så får de faktiskt skaffa F-skattsedel och sätta sin egen villa i pant.
15 januari 2012
I senaste pappersutgåvan av Driva Eget föreslog jag certifiering av småföretagsrådgivare. Ett av kriterierna borde vara att man försörjt sig på egen F-skattsedel i minst tre år.
Orsaken är att mycket om företagande bara kan läras genom egen erfarenhet. Genom åren har jag hört åtskilliga rådgivare kläcka ur sig dumheter, beroende på att de inte vet bättre. I vissa fall har de felaktiga råden varit rent förödande för den företagare som följt dem.
Här är ett exempel som varenda heltidsföretagare känner igen. Jag vet inte hur många gånger jag hört rådgivare förklara att man aldrig ska gå i personligt borgen eller sätta villan som säkerhet för lån i företaget. Och jag vet inte hur många gånger jag hört rådgivare idiotförklara konkursade småföretagare som råkat illa ut på grund av personlig borgen.
Alla småföretagare som besökt banken för att låna har upplevt följande: Banker vill alltid ha säkerhet till sista öret. Finns det en skorsten att inteckna, så tar banken även den.
Ofta tvingas småföretagare gå i dubbel borgen, dels står inventarierna som lånet är avsett för som säkerhet, dels tvingas man gå i personlig borgen för samma lån. Jag sitter själv i den sitsen med lån till företagets fastighet. Fastigheten är belånad till under halva värdet. Redan här har banken både svångrem och hängslen. Ovanpå detta har jag personlig borgen på delar av lånet.
Rådgivare utan personlig erfarenhet tycker säkert att jag är en idiot. De har aldrig suttit på banken för att finansiera ett företag. När du försöker slingra dig ur personlig borgen, så lutar sig banktjänstemannen fram och säger följande:
"Hur kan du inbilla dig att vi ska tro på din affärsidé när du själv inte tror på den så mycket att du vågar gå i borgen?".
Jag har diskuterat detta med min bank och fått en rimlig förklaring. Dels får banken enligt lag inte äventyra insättarnas pengar, dels visar all erfarenhet att den som inte är beredd att riskera allt de äger, saknar drivkraften som krävs för att lyckas som företagare. Det är helt enkelt ett test av ditt engagemang. Om du säger nej till borgen så blir det underkänt.
Skriv till mig med andra exempel på sådant man bara kan lära sig med egen F-skattsedel. Mejla janne@driva-eget.se eller skriv en kommentar.
11 januari 2012
Kvinnor blir systematiskt diskriminerade av näringsfrämjare och myndigheter. Om detta kan mången kvinnlig företagare vittna.
Tyvärr är det lagligt att diskriminera företagare för kön, ålder, sexuell läggning eller religiös övertygelse. Det är helt i sin ordning att särbehandla t ex homosexuella – om de driver aktiebolag.
Min fru är hälftenägare i det bolag som jag arbetar genom. Hon får ensam teckna firman och har hela sin inkomst genom bolaget. Hon är företagare fullt ut.
Ändå händer samma sak gång efter gång. När hon presenterar en idé så blir den sågad. Flera affärsidéer har bedömts som undermåliga, värdelösa, utan marknad och under inga förhållanden berättigade till stöd.
Sedan har jag presenterat samma idé, med en liten skillnad. Hustrun har raderats ur handlingarna. Då dansar näringsfrämjarna och kallar affärsplanen för imponerande, en av de mest genomarbetade som de läst. Jag har som konsult skrivit åtskilliga affärs- och marknadsplaner för andra.
Samma affärside, som i hustruns händer ansetts undermålig, har genererat stöd på flera hundra tusen kronor.
Senast hände det i våras. Som jag tidigare berättat är trolleri en del av vår näringsverksamhet. Hustrun är stjärnan i föreställningen. Det är hon som gör jobbet medan jag spelar rollen av trollkarl och viftar med händerna. I somras skulle vi på en veckas workshop för Soma, världsmästare i scenmagi 2009. Det var ett träningsläger där vi skulle få experthjälp att finslipa vår akt.
Var det möjligt att få bidrag för affärsutveckling i landsbygdsföretag? Ja, svarade länsstyrelsen i Kalmar län, eller rättare sagt konsultbolaget som bedömer ansökningarna.
Efter någon månad kom beslutet. Bidrag beviljades bara för mig. Så här motiverades avslaget för hustrun.
"Projektmålen uppfylls inte i tillräcklig utsträckning när det gäller medsökande Carina Näsström".
I ett slag reducerades hon till vidhängande våp, en utbytbar kvinna som bär rekvisita och säger häpp. Vi hade accepterat ett helt avslag, halverat bidrag för oss båda, vad som helst utom det här. Jag tackade nej till bidraget.
Beslutet var ett solklart fall av könsdiskriminering. Som enskilt ärende en bagatell, men det senaste i lång rad av liknande beslut. Detta måste få ett slut och därför gjorde vi en anmälan till diskrimineringsombudsmannen (DO).
Dagen innan julafton kom DO:s beslut att lägga ned ärendet. Motivering:
"Av uppgifterna i ärendet framgår att det är din mans företag som har ansökt om och blivit nekad stöd".
Vi svarade med att sända över kopia av aktiebok och registerutdrag från Bolagsverket. Det är inte makens företag, det är vårt gemensamma.
Carina är lika mycket företagare som jag. Svar kom per mejl:
"DO kan endast föra talan för enskilda personer, inte för bolagsägare. Att du äger halva bolaget förändrar inte DO:s beslut".
Lagen mot diskriminering gäller även näringsverksamhet, men bara för enskilda näringsidkare. Driver du aktiebolag så är det fritt fram för myndigheterna att diskriminera dig för att du är kvinna, invandrare, muslim eller homosexuell.
Regeringen försöker styra in nyföretagare på aktiebolag med slopad revisionsplikt och sänkt aktiekapital. Vad är syftet? Att göra det lagligt för politikerna och deras tjänstemän att fortsätta diskriminera kvinnor.
28 december 2011
Fast du har väl inte underlättat tolkningen om gemensamt bolag när bolaget har ditt namn. Har inte du också diskriminerat genom att använda ditt personnamn i det gemensamma bolaget? Ett neutralt namn skulle nog underlättat.
Det förändrar naturligtvis inte den märkliga bedömningen av samma affärsidé med helt olika utfall beroende på vem som presenterat den.
Svara på kommentar
Den del av verksamheten som berör hustrun och som de beslut jag refererar till gäller, drivs under eget namn, Se & Lär Förlag, vilket tidigare var ett dotterbolag och numera har fusionerats in i moderbolaget som bifirma, för att säkra varumärket. Hustruns framställningar har gjorts under företagsnamnet Se & Lär Förlag,
Skriv svar
När DO insåg att hustruns ärende är principiellt viktigt, beslutade man att ompröva det och tillsätta en annan handläggare. Det finns ett EU-direktiv som Sverige har struntat i, som innebär att enskilda personer ska skyddas även om de driver bolag.
Svara på kommentar
Men herregud! Detta är helt jäkla sjukt! Blir så arg att jag skakar.
Svara på kommentar
Några veckor innan jul fick jag blodstörtning när jag läste lokaltidningen. Min hemkommun driver, i likhet med många av landets kommuner, ett projekt med målet att förbättra företagsklimatet.
Jag var med när projektet startade för ett par år sedan. Det som berättades vid första mötet verkade så vettigt att jag glatt accepterade att ingå i en arbetsgrupp.
Jag har arbetat med marknadsföring och reklam i 25 år. I min värld handlar marknadsföring om att erbjuda kunderna rätt varor och tjänster. Om kunderna inte vill ha det jag erbjuder, är det bara att återvända till kammaren och fundera ut vad som blev fel. På kort sikt kan man sälja med massiva reklaminsatser, men den långsiktiga förtjänsten ligger i nöjda kunder och återköp.
Att dölja ett dåligt erbjudande med reklam är ungefär som att jag drar på mig peruk, glassiga solglasögon och paljettkostym. Jag blir ändå inte Elvis.
Min förhoppning var att vi i projektet skulle göra en djupdykning i företagsklimatet för att ändra på det som är dåligt och göra det som är bra ännu bättre. Så att vi företagare ärligt kan ge höga betyg nästa gång Svenskt Näringsliv ringer.
Det visade sig vara en utbildning i positivism, för att vi företagare ska ge höga betyg utan att kommunen behöver ändra någonting. Jag tackade för mig och lämnade projektet.
Härom dagen rapporterade lokaltidningen från projektets senaste möte. Enligt tidningen fick de 120 deltagarna frågan om företagsklimatet var bra eller dåligt. Deltagarna skulle hålla upp en grön eller röd lapp beroende på vad de tyckte. Alla 120 viftade med gröna lappar.
Då kontaktade jag lokaltidningen och uttryckte min åsikt. Nyheten toppade förstasidan. Efter det ringde telefonen i tre dagar. Alla förklarade att de var av samma uppfattning som jag. Flera av dem hade varit med på mötet och hållit upp en grön lapp. En enda var kritisk och sa så här: "Hur kunde du vara så naiv att tro att projektet skulle bli något annat än teater?"
Den här teaterföreställningen spelas i kommuner över hela landet. Syftet är att den egna kommunen ska hamna på topp-30 i Svensk Näringslivs ranking av företagsklimatet. Utan att behöva ändra på någonting.
Hur många skattemiljarder satsas på teater istället för att förbättra företagsklimatet på riktigt?
27 december 2011
Det är vansinnigt att skattepengarna går till denna typ av lekstugeverksamhet. Det är visserligen mycket teater överallt - även i näringslivet - men det är stor skillnad mellan att spendera offentliga medel och att riskera privata pengar på diverse galna projekt. Landets kommuner verkar agera utifrån föreställningen att skatteintäkter är samma sak som intäkter i ett privat bolag. De har slutat att betrakta sig själva som förvaltare av medborgarnas surt förvärvade pengar. Problemet är att de inte behöver räkna med bakslag i form av försämrad konkurrenskraft och minskade intäkter om de satsar fel.
Svara på kommentar
I senaste pappersutgåvan av Driva Eget gick jag till storms mot näringsfrämjarna. Det jag skriver bygger på egna erfarenheter från elva års verksamhet i mitt nuvarande bolag. En del inträffade under de första åren, annat i närtid.
Dock gick jag för långt genom att peka ut en av aktörerna. Min kritik gäller inte enskilda konsulter eller organisationer. Om det vore så, kunde felen korrigeras och den aktuella organisationen förbättras eller avvecklas.
Problemet är hela systemet för näringsfrämjande i Sverige.
I slutet av 1990-talet gjorde KK-stiftelsen, som förvaltar de gamla löntagarfondspengarna, en analys av den näringsfrämjande industri som de själva är en del av. I korthet utmynnade analysen i att näringsfrämjandet är centralstyrt och inte tar vara på människors idéer och drivkrafter. Ordervägarna går uppifrån och ned, istället för nedifrån och upp.
Jag har själv arbetat i flera näringsfrämjande projekt som konsult. Jag har sett hur det fungerar inifrån, jag är en av dem som fått betalt. Det är nämligen så att företagens vänner får betalt, medan företagarna ska betala.
Samtidigt ska jag inte klandra politikerna och tjänstemännen. De vet inte bättre.
För 20 år sedan blev jag av nödvändighet delägare i en reklambyrå. Reklambyrån där jag var anställd gick i konkurs och några av oss anställda rekonstruerade delar av verksamheten. På den tiden ansåg jag mig vara företagare. Sedan rekryterades jag till ledningen för en av landets vid den tiden största reklambyråer. Jag var anställd chef och tyckte mig fortfarande vara företagare.
Vid millennieskiftet lämnade jag anställningen för att starta mitt nuvarande företag. Det blev en chock. Det visade sig att mitt personliga ansvar varit kraftigt utspätt och riskerna tagits av någon annan. Plötsligt stod jag där med hela ansvaret och hela risken.
Få företagare har förmånen om att uppleva en lugn resa med stabil lönsamhet. Det blir ofta en berg- och dalbana. Vid ett par tillfällen har jag stått på randen till konkurs och stirrat rakt ned i avgrunden. Hade jag inte lyckats ta mig i kragen, så skulle vi ha förlorat vårt hem och jag hade varit skuldsatt tills döden skilde mig från skulderna.
Företagandets mörka sida är omöjlig att sätta sig in i, om man själv inte tagit det fulla ansvaret för sin försörjning.
Därför är mitt förslag om certifiering av småföretagsrådgivare seriöst menat. Ett av kraven borde vara personlig erfarenhet av att försörja sig på egen F-skattsedel. Annars blir rådgivningen som att en blind leder en blind.
11 december 2011
Tack för detta inlägg!! Har samma erfarenhet som du av att ha verkat på båda sidorna. Blir ibland helt förstummad över hur sk rådgivare som inte har en susning om vad det innebär att vara egen företagare delar ut"goda" råd och tar hutlöst betalt. Tex våra stora revisionsbyråer.
Svara på kommentar
30 september 2011
Följ dem här.
| Tweet |
Utskriftsvy
|
Hur skyddar jag mitt varumärke?
Anton Blomberg på PRV ger dig svar på denna och andra frågo rom patent och varumärken.
Har Sverige samma problem som Kodak?
Frilansskolan del 35: Så bokar du in möten med framtida uppdragsgivare
Statens dolda banksubventioner
Fann den rätte - på nätverksträff
"Uddevallas Fackeltåg kan gå vidare"
Leve motgången!
Gästerna i Nyhetsmorgon fick mig att bli egenföretagaree
Entreprenörslöner?
Det är värdet du skapar som avgör
Hur värdera ett företag!?
Regeringens skatterabatt för investeringar är värdelös
Om vi företagare följer en lag så bryter vi mot en annan
Gammalt material blir nytt
Ny kund, nytt universum
Snorisen ville inte vara instängd!
Allt går!
7 steg för att integrera sociala media i företagets externa kommunikation
Bokskolan del 5, lätta upp boken med luft och bilder
Gratis reseräkning
Beräknar snabbt traktamente och milersättning för tjänsteresor i Sverige och utomlands.
Starta eget på en kvart
Lathund om hur du gör steg för steg för att snabbt komma igång som egenföretagare.
Så växer dina pengar
Skriv in vad du sätter in i engångsbelopp eller månadsbelopp - och du ser hur pengarna växer med ränta på ränta.
Lär dig hinna sälja!
Max Söderpalms råd hjälper dig att hitta säljtid.
Bluffakturor
Konkreta råd till dig som drabbats av fakturaskojare.
Pressmeddelande
Så här skickar du ut ett gratis pressutskick i fem enkla steg.
E-handel
Välj rätt e-butik i vår lista med 25 företag.
Starta eget
Råd till dig som vill starta företag.
Marknadsföring
Enkla och billiga knep att marknadsföra ditt företag
Utdelning
Se i vår kalkyl hur mycket du kan ta ut.
Starta-eget-bidrag
Så här får du pengar att starta.
Frilansjournalilst
Följ Camilla Björkmans frilansskola - och öka lönsamheten.
Effektivitet
Knepen för att få en effektivare arbetsdag.
Bokföring
Lär dig bokföra på sju minuter.
Pension
Pensionsförsäkring eller nya okända alternativ? Se vad som är bäst för dig.
Camilla reder ut
Camilla Björkman svarar på allt du vill veta om din start.
Skatteflyktsklausulen
Så kan den paragrafen stoppa skatteplanering
Starta företag
Så här registrerar du ditt företag på en kvart.
F-skattsedel
Läs hur du registrerar dig för F-skatt
Tjänstebil
Tjänstebil eller privatbil - vad är bäst för dig?
Lönsamhet
Anders Anderssons bästa råd för att öka din lömnsamhet
Moms
Nätets snabbaste sätt att förändra från inklusive moms till exklusive moms.
Aktiebolag
Bilda aktiebolag med Driva Egets expertråd.
Deklarera
Allt du behöver veta om årets deklaration
Försäljning
Alla råd du behöver för att sälja mer.
Kontor
Här är avdragen som gäller för ditt kontor.
Enskild firma
Allt du behöver veta för att starta en enskild firma.
Fakturaskojare
Lär dig gå till motangrepp mot deras fräcka metoder
Affärsidé
Experternas råd hur du knäcker den bästa idén.
Starta café
Allt du behöver för ett lönsamt café
Ta tempen på din affärsidé
Vill du starta eget? Börja med att testa din affärsidé.
20 steg för en rivstart i firman
Här är råden du behöver för att snabbt komma igång med nya firman.
Marknadsför dig med Google och Facebook
Se vår guide till de sajter som du som småföretagare bör vara med på.
Aktiebolag eller firma - vad är bäst för dig?
Se här vilken företagsform som passar dig bäst.
Tre sätt att marknadsföra ditt företag
Tänk som en smart reklambyrå och inte som en småföretagare. Så här gör du.
Webbutik från 295kr/mån, snygg design!
Ideella föreningar slipper inte momsen, enligt EU-kommissionens förslag.
Tvillingarna Mikael och Peter Lindström driver över tio sajter. Här är deras bästa råd.
Här är råden du behöver för att sluta skjuta upp saker.
Fler företag till salu på bolagsplatsen.se
Ytterligare en absurditet på grund av det progressiva skattesystemet. När kopmmer politikerna inse att det är en återvändsgränd, platt skatt nu!