Guide / LandsbygdHåkan Samuelsson och fyra grannbönder kring Mariestad dubblade vinsten och sänkte skatten när de bildade aktiebolag tillsammans.
– Men det var stordriftsfördelarna och inte skatten som var huvudorsaken, säger han.

Med sitt gemensamma bolag Vadsbo Växtodling AB var de 1999 först inom de gröna näringarna med att starta bolag som arrenderar mark av delägarna.

– Jag såg hur det skulle kunna gå att tjäna mer pengar på att driva flera gårdar tillsammans och då känns ett gemensamt driftsbolag som det naturliga, säger han.

Det nya bolaget köpte en del av delägarnas maskiner. Men antalet traktorer kunde minskas från tolv till fem och efter sammanslagningen behövdes det två i stället för fem skördetröskor till de 750 hektaren.

– Nu när vi äger all mark tillsammans behöver det aldrig bli diskussion om vem som först ska använda skördetröskan som det kan bli för dem som delar på maskiner och har skilda företag, säger Håkan Samuelsson.

Redan det första året dubblades rörelseresultatet. Arrendeinkomsterna till varje delägare beskattades till största del med 30 procents kapitalskatt som räntefördelning – och på utdelningen från det gemensamma bolaget blev det 20 procents skatt. Håkan Samuelsson är nöjd:

– Jag tycker att skatteklimatet i Sverige är mycket gynnsamt. Men jag tänker inte så mycket på skatten. Jag lägger min kraft på att försöka öka lönsamheten. Får man bara in pengarna så är det inga problem att sänka skatten. Han skäms inte över att han vill tjäna pengar:

– Pengar ger makt och gör att man kan förverkliga drömmar. Avskrivningarna på miljöinvesteringar är fantastiskt bra.

Under årens lopp har både omsättning och vinst ökat ordenligt och Vadsbo Växtodling AB har nu åtta delägare. En stor del av vinsten har Håkan Samuelsson återinvesterat i mark, hyreshus, vindkraftverk och nu senast i en biogasanläggning som ska producera fordonsgas av gödsel från 1 250 kor i dotterbolaget Vadsbo Mjölk AB.

Han rekommenderar gärna dem som driver lantbruk i betydligt mindre skala att starta gemensamma aktiebolag som kombineras med enskild näringsverksamhet:

– Det är märkligt att inte fler gör det. Men det beror på att bönder vill styra sig själva och säger att pengar inte är så viktiga. Men jag sätter faktiskt pengarna först, säger han.

Läs här om varför lantbrukare kan tjäna på att ha både aktiebolag och enskild firma.