<![CDATA[]]>

Därför ska lantbrukare ha både aktiebolag och enskild firma

Anders Andersson

Publicerades: 8 november, 2013

Enskild näringsverksamhet är ofta bättre än aktiebolag för en lantbrukare. Men båda företagsformerna har fördelar. Så varför inte ha både och – och göra dubbla skattevinster.

Det är en regel som kallas räntefördelning som gör att enskild näringsverksamhet ofta är bästa företagsformen inom den gröna näringen. Den regeln säger att en del av vinsten beskattas med 30-procentig kapitalskatt. Exempel:

  • Värdet av lantbruksfastigheten, skogen och maskinparken är 12 miljoner. Skulder på 2 miljoner dras av.
  • Underlaget, 10 miljoner, multipliceras med cirka 7 procent. Upp till 700 000 kr beskattas då med 30 procent.

– För många lantbrukare uppväger fördelen med denna regel alla nackdelar. Därför blir enskild näringsverksamhet oftast det bästa för dem som har stora lågt belånade fastighetsvärden, säger skattechef Urban Rydin på LRF Konsult.

Men vad som är bäst är ingen självklarhet och det gäller att noga väga för- och nackdelar mot varandra. För stora lönsamma företag med anställda är aktiebolag ofta bästa företagsformen.

Ofta är det allra bäst om man kan ha båda företagsformerna för att dra nytta av fördelarna med båda.
Sidoverksamheter vid sidan av gårdens kärnverksamhet kan vara lämpliga att driva som aktiebolag. Exempel:

  • Du driver en turistverksamhet som aktiebolag som ger ungefär 150 000 kronor i vinst under ett år. Det tar du ut som utdelning till dig själv med en skatt på 20 procent (ett skatteuttag på 37,6 procent eftersom det också blir bolagsskatt).
  • Kärnverksamheten på gården ger dig ett överskott som till en del beskattas med 30 procentig kapitalskatt och till en del med inkomstskatt och sociala kostnader (egenavgifter) som är ca 2,5 procentenheter lägre än om du tagit ut lön från aktiebolaget.

Denna metod har blivit allt vanligare för bönder som ensamma eller tillsammans med kompanjoner kan starta ett aktiebolag och göra så här:

  • Bolaget arrenderar marken och betalar arrendeavgift till privatpersonerna som äger marken. Avgiften blir då en inkomst hos den enskilde näringsidkaren som oftast beskattas som räntefördelning med 30 procent.
  • Bolaget kan hyra eller köpa maskinerna av näringsidkaren och sedan driva all verksamhet. Bolaget betalar utdelning till ägarna, som får betala 20 procent i skatt.

– Det är viktigt att arrendeavgiften är marknadsmässig. Det kan vara en grundavgift plus en del som är beroende av lönsamheten, säger Urban Rydin.

Läs här om att välja aktiebolag eller enskild firma.

Texten är ett utdrag ur en längre artikel om samma ämne i Driva Eget – gröna näringar som distribueras i Land Lantbruk till LRFs medlemmar.