Guide / Försäljning“Jag som skapar kan inte sälja mig själv”, säger ibland artister, författare, konstnärer, musiker och skådespelare. Dags att tänka om. Här är Driva Egets guide till kulturskapare.

Att vara konstnärligt lagd och ha eget företag kan vara en svår kombination.
– Jag kan ju inte sälja mig själv, låter det.
– Jag har ingen koll på pengar, jag kan bara skriva eller sjunga, säger andra.

Krister Dahlström, klassisk konsertgitarrist som också föreläser om eget företagande och entreprenörskap för kultur och näringsliv har ofta hört det från kollegor:

– Kulturarbetare är vana att tänka fritt och tycker ofta att det är svårt att paketera in sig i ett företag. Jag ser ofta att viljan att våga utveckla och förstärka sitt personliga varumärke naggas av den berömda inneboende Jantelagen.

Han möter dagligen kulturarbetare som tvekar för det egna företagandet. Då råder han dem att skaffa en mentor och börja nätverka med både andra artister och företagare.

– Det gäller för en kulturföretagare att se sig själv som entreprenör och sälja sig själv och sina tjänster, precis som vilka företagare som helst. Han menar att en kulturföretagare ska välja leverantörer och kunder på samma sätt som andra företagare och kunna anpassa sig till kundernas önskemål.

– Om jag ska medverka på en mässa om innovationer så måste jag försöka göra mitt program innovativt och anknyta till mässans tema när jag pratar mellan mina låtar, säger han i webb-tv-filmen som finns här på Driva Egets sajt.

Kontrabasisten Pal Johnsson håller med om att kulturarbetare måste tänka mer marknadsmässigt. Han är kanske inte Sveriges bäste kontrabasist, men förmodligen den kontrabasist som är den bäste företagaren.

Han är en framgångsrik egen företagare tack vare ett nyckelknep – att vara hjälpsam mot kunden.

– Punktlighet och att kunna ställa upp är ett absolut måste i företagarvärlden. Om jag inte kan ta ett jobb själv lovar jag kunden att fixa någon som gör det. Det är mitt bästa tips.

– På så vis vet producenterna att om de ringer mig är deras problem lösta i förväg. Jag har kanske tappat några jobb till den kollega som jag fixat in, men vunnit mycket på vägen, säger Pal Johnsson.

En annan svårighet är att kulturföretagaren kan ha svårt att definiera en klar kund. Ibland kan det vara kyrkan, ibland en organisation eller offentlig sektor. Men det kan också vara ett konstprojekt där kunden kan vara landstinget, regionförbundet eller kulturrådet.

– Man bör därför göra en ordentlig analys på vad man är bra på. I början kan det vara svårt att leva fullt ut på sin kultur, därför är det bra att ha flera ben att stå på, säger Birgitta Blanck på Nyföretagarcentrum.

Det är inte ovanligt att en kulturarbetare är kombinatör, vilket innebär att man både har en anställning och utövar sin konstart som företagare med en F/A-skattsedel.

– Är man exempelvis anställd som skådespelare kan man även hålla föreläsningar, vara med på event eller hjälpa till att illustrera. Man kan också gå samman några företagare inom samma sektor för att bygga nätverk och samverka, kanske ha administration ihop, hyra lokaler och skaffa kunder. Att ha en gemensam marknadsföring blir ofta kostnadseffektivt, säger Birgitta Blanck.

Bra råd till kulturarbetare
Krister Dahlström och Pal Johnson är inte bara duktiga musiker, utan också duktiga företagare. Med dessa råd hjälper de här andra kulturföretagare att se sig som företagare och sälja sig själva och sina tjänster.

  • Skaffa en mentor. Är du kulturarbetare bör du skaffa en mentor som är från företagsbranschen.
  • Välj rätt kunder. Bestäm i vilket eller vilka kundsegment som du bör arbeta och anpassa ”produkten” därefter. Tacka bara ja till de uppdrag som passar den image du vill ha.
  • Se dig som ett varumärke. Tänk på ditt företag som ett varumärke. Hur förstärker, förbättrar och bevarar du ditt varumärke?
  • Anlita proffs. Var lika noga med att anlita proffs för att ta fram ditt företags trycksaker, hemsida etc som du är i din egen konstnärliga utövning.
  • Kontakta kunderna. Återkoppla till kunderna när du sagt att du ska göra det, och informera annars varför du dröjer.
  • Hitta värdeord. De kan du sedan använda när du presenterar dig och ditt företag.
  • Kolla oskrivna regler. Ta reda på vad dina kunder eller din marknad uppskattar, vilka ”spelregler” som gäller. Finns det oskrivna regler som du bör känna till?
  • Ge jobb till andra. Försök inte vända ut och in på dig själv för att få ett uppdrag utan vidarebefordra uppdraget med glädje till någon som passar bättre för uppgiften.
  • Hjälp andra. Dela med dig av dina erfarenheter till andra. Kom ihåg att ju fler som kan samverka desto större blir exponeringen och spridningen på marknaden.
  • Ha bra rådgivare. Skaffa en bra revisor eller annan ekonomisk rådgivare. Det lönar sig.

Hur mycket måste du fakturera som kulturföretagare för att få in den lön du vill ha? Se här i Driva Egets lönekalkyl.

Krister Dahlström, klassisk konsertgitarrist och entreprenör.