• "PR-skolan i dag: En artikel om dig och ditt företag kan du använda på många sätt. Här är några."

    Anna Fagerström

  • "5 tips för att säljpimpa en ny säsong!"

    Ulla-Lisa Thordén

  • "Tack vare Social Selling har jag mycket mer tid över som jag spenderar på min familj."

    Fredrik Steinholtz

  • "Fem råd för att få kunderna mer nöjda."

    Anders Andersson

  • Anna Fagerström
  • Ulla-Lisa Thordén
  • Fredrik Steinholtz
  • Anders Andersson

8 nummer

545 kr

Prenumerera
Våra experter
  • Anders Andersson

    Anders Andersson

    Grundare och ekonomiexpert

    Anders Andersson, som har grundat tidningen Driva Eget och driva-eget.se, har lärt svenskarna om ekonomi i över 30 år. Här på sajten och i varje nummer av tidningen ger han råd kring allt som rör ditt företags ekonomi.

  • Camilla Björkman

    Camilla Björkman

    f.d. chefredaktör

    Camilla var fram till november 2015 chefredaktör för Driva Eget. Du når henne via hennes hemsida camillabjorkman.com.

  • Anders Nyman

    Anders Nyman

    Expert på bluffakturor

    Anders Nyman är journalist med inriktning på fakturaskojare och bluffakturor. Han driver konsumentsajten Knyt.se och skriver i varje nummer av Driva Eget om skojarna, som han kämpat mot i över tio år.

  • Noshin Kardel

    Noshin Kardel

    Jurist

    Noshin Kardel är jurist på avtal24.se. I varje nummer av Driva Eget har hon en avtalsskola där hon skriver om avtal och juridik. Här på sajten och i tidningen svarar hon också på frågor kring detta.

  • Ulla-Lisa Thordén

    Ulla-Lisa Thordén

    Säljexpert

    Ulla-Lisa Thordén är säljtränaren som hjälper till att avdramatisera säljarbetet – det ska vara enkelt, kul och lönsamt. Hennes bästsäljare är bl a “Sälj dig själv och ta betalt”, “Luspank och idérik” och den senaste “22 sätt att sälja bättre”.

  • Ola Hedén

    Ola Hedén

    HR-konsult

    Ola Hedén är HR-konsult på Wise Group. Här och i tidningen Driva Eget svarar han på frågor kring personal och ledarskap.

  • Susanne Lundgren

    Susanne Lundgren

    Företagsutvecklare

    Susanne Lundgren är företagsutvecklare inom landsbygdsföretagande på LRF. Här på sajten och i Driva Egets specialtidning till de gröna näringarna svarar hon på frågor kring landsbygdsföretagande.

  • Peter Nilsson

    Peter Nilsson

    Redovisningschef, LRF Konsult

    Peter Nilsson är redovisningschef på LRF Konsult. Här på sajten och i tidningen Driva Eget svarar han på frågor kring redovisning och bokföring.

  • Emma Wasberg

    Emma Wasberg

    Jurist

    Emma Wasberg är jurist på avtal24.se. I varje nummer av Driva Eget har hon en avtalsskola där hon skriver om avtal och juridik. Här på sajten och i tidningen svarar hon också på frågor kring detta.

  • Anders Gränsmark

    Anders Gränsmark

    E-handelsexpert

    Anders Gränsmark är affärsutvecklare på Jetshop. Här på sajten och i tidningen svarar han på frågor kring e-handel.

  • Isa Löfvendahl

    Isa Löfvendahl

    Beteendevetare

    Isa Löfvendahl är beteendevetare med grundläggande psykoterapiutbildning. Här på sajten och i Driva Egets specialtidning till de gröna näringarna svarar hon på dina frågor.

  • Björn Galant

    Björn Galant

    Allemansrätt och infrastruktur

    Björn Galant är expert på allemansrätt och infrastruktur på LRF och svarar på frågor kring dessa ämnen i Driva Egets specialtidning till de gröna näringarna, liksom här på sajten.

  • Max Söderpalm

    Max Söderpalm

    Säljcoach och författare

    Max Söderpalm är säljare, säljcoach och författare till en rad böcker om försäljning. Här inspirerar han dig till att göra fler och bättre affärer med konkreta råd kring försäljning.

  • Cecilia Gunne

    Cecilia Gunne

    Skattejurist

    Cecilia Gunne är skattejurist på Lindskog Malmström Advokatbyrå. Här på sajten och i tidningen Driva Eget svarar hon på frågor kring skatter och juridik.

  • Yasemin Bayramoglu

    Yasemin Bayramoglu

    Chefredaktör

Frågor om juridik

I varje nytt nummer av Driva Eget får läsare svar på frågor från våra olika experter. Här är den senaste skörden med frågor. För att se tidigare expertsvar klicka på ett ämne i menyn.


  • Måste jag ha bolagsstämma för bara mig?

    Fråga:

    Jag försöker hitta svar på vad som gäller angående bolagsstämma och kallelse till denna om man bara är en aktieägare. Det känns ju lite löjligt att skicka ett brev till sig själv. Och hur gör jag med till exempel val av justeringsman? Jag har ju alla poster själv så mitt namn kommer ju att stå överallt.

    Jag har försökt att hitta svar på nätet men hittar bara den formella texten kring detta och där framgår inte hur man gör och vad som gäller om man bara är en ledamot i aktiebolaget. Så jag skulle vara ytterst tacksam om ni kunde tydliggöra detta.

    Jenny


    Expertsvar:

    Många regler i aktiebolagslagen är dispositiva (det vill säga man kan förhandla bort delar av lagstiftningen) aoch många av aktieägarskyddsreglerna kan bortses ifrån när det bara finns en aktieägare.
    Styrelsen (vilket är aktieägaren, det vill säga du) sammankallar till bolagsstämma. Du kan skicka en kallelse till sig själv om du vill, men det är inte ett krav, den behöver i alla fall inte postas.
    När det bara är en aktieägare görs bolagsstämman genom en så kallad pappersstämma. Det innebär att du skriver protokollet, men i praktiken kan du sitta hemma och skriva ner det som ska finnas med i protokollet. Gällande kallelsen skrivs exempelvis följande i protokollet: ”Beslutades att stämman var behörigen sammankallad eftersom samtliga ägare var närvarande.”
    Eftersom det bara är en person som kommer att närvara vid stämman kan du helt enkelt godkänna att kallelse etceter har skett i behörig ordning. Du kommer som sagt att vara den enda personen som närvarar och utses då till ordförande etcetera. Men just en justeringsman behövs inte.

  • Vad händer om jag är sen?

    Fråga:

    Jag har ett utbildningsföretag och undrar vad som händer om jag inte levererar en tjänst inom avtalad tid. Vilka regler gäller för mig och vilka krav kan köparen ställa?

    Leif


    Expertsvar:

    Det måste först och främst fastställas om fördröjningen beror på säljaren eller köparen av tjänsten (kunden). Om förseningen inte beror på kunden kan denne kräva att tjänsten slutförs men säljaren måste få en skälig tilläggstid på sig att fullgöra tjänsten. Vad som anses vara skälig tilläggstid bestäms utifrån vad som är normalt för en tjänst av samma art och omfattning. Rätten att få tjänsten slutförd kan dock gå förlorad om kunden väntar orimligt länge med att kräva det.

    Det måste också fastställas om säljaren har möjlighet att färdigställa tjänsten. Det kan till exempel handla om att det finns hinder som gör slutförandet omöjligt eller att färdigställandet skulle innebära orimligt stora olägenheter och kostnader. Dessa ska vägas mot kundens intresse.

    Kunden kan hålla inne betalning på grund av dröjsmålet. Om bara en del av leveransen är sen kan kunden enbart hålla inne så mycket av betalningen som utgör en säkerhet på grund av säljarens dröjsmål.

    Ett ytterligare alternativ (som man försöker undvika) är kundens rätt till hävning. Om dröjsmålet är av väsentlig betydelse för köparen har han rätt att häva avtalet. Säljaren kan också bli skadeståndsskyldig på grund av sitt dröjsmål om det inneburit skada för kunden. Om säljaren kan visa att dröjsmålet beror på hinder utom hans kontroll och han inte kunde ha förväntats räkna med detta ska han dock inte bli skadeståndsskyldig.

    Om båda parter är närings­idkare är det samma påföljder som aktualiseras, dock är skillnaden att det står parterna fritt att avtala om att annat ska gälla.

  • Kan jag säga upp hyresavtalet i förtid?

    Fråga:

    Kan man bryta ett avtal där det står skrivet att hyrestiden är 12 månader med 6 månaders uppsägningstid och då betala hyra i 6 månader? Salongen kräver hyra för ett år.

    Lotta


    Expertsvar:

    I vanliga fall upphör hyresavtal som ingått på bestämd tid att upphöra automatiskt när hyrestiden löpt ut. Om hyresavtalet är skrivet på längre än nio månader krävs det uppsägning och sägs  inte avtalet upp viss tid före hyrestidens utgång anses det vara förlängt. Parterna kan fritt avtala om annat, men huvudregeln är att avtalet och avtalstiden ska hållas och hyresgästen är bunden av avtalet och av att betala hyra under avtalstiden. Har parterna avtalat om att lokalen ska hyras fram till ett visst datum gäller alltså detta förutsatt att hyresgästen och hyresvärden inte har reglerat att det går att frånträda avtalet i förtid.

  • Vad ska jag inte missa i ett hyresavtal?

    Fråga:

    Min syster äger en frisörsalong och vill hyra ut en stol till en väninna som också är frisör. Jag rekommenderade min syster att skapa ett hyresavtal. Kan ni ge mig tips om hur jag ska gå till väga när jag skriver ett sådant avtal? Vad bör man tänka på och vad ska man ha med i avtalet?

    Emi


    Expertsvar:

    I ett hyresförhållande kan det vara lämpligt att upprätta ett hyresavtal att stödja sig på om det skulle uppstå frågor eller oenigheter. I ett sådant hyresavtal kan parterna avtala om de situationer som behöver regleras. Det kan vara fråga om huruvida den som hyr ska ses som egenföretagare eller anställd, arbetstider, ersättning, kundkrets, hyresavtalets längd, uppsägningstid och liknande. Liksom ett anställningsavtal kan ett hyresavtal i ett sådant här fall fungera som en trygghet eller ett bevis på vad parterna faktiskt kommit överens om.

  • Kan jag få avdrag på hyran?

    Fråga:

    Jag hyr en lokal där värme och el ingår i hyran. Fick meddelande om underhåll, man skulle byta termostat på elementen. Det slutade med att jag inte hade någon värme i lokalen på fem dagar. Det var minusgrader. Jag blev sen med en leverans. Jag har sagt till min hyresvärd att jag vill ha ett skäligt avdrag på hyran men får inget svar. Vad ska jag göra?

     

    Astrid


    Expertsvar:

    När hyresvärden utför underhållsarbeten och det innebär att hyresgästen inte kan använda lokalen i enlighet med kontraktet kan det medföra en rätt till avdrag på hyran. Denna rätt går dock att avtala bort så börja med att kika på vad som står i ert avtal. Om hyresvärden varit vårdslös har du rätt till skadestånd oavsett vad som står i avtalet.

    För det fall hyresvärden ignorerar dig eller vägrar att ge dig ersättning kan du vända dig till tingsrätten med en stämningsansökan avseende beloppet. Det bästa är dock oftast att försöka komma överens då en process i domstol tar både pengar och tid i anspråk.

  • Kan jag skriva ”arbetstagare”?

    Fråga:

    En anställd anser att det låter mer sympatiskt att i anställningsavtalet skriva medarbetare i stället för arbetstagare. Nu är det ju ett vedertaget begrepp i lagar (LAS, Semesterlagen, Arbetsmiljölagen) att använda begreppet arbetsgivare och arbetstagare. Är jag för konventionell om jag vill behålla termen arbetstagare? Om jag går med på att fortsättningsvis använda medarbetare i avtalstext, är det i så fall något som kan få konsekvenser?

     

    Inger


    Expertsvar:

    Det finns egentligen inget hinder mot att använda ”medarbetare”, det vedertagna begreppet i arbetsrättslig lag och praxis är dock som du skriver ”arbetstagare”. Därför är rekommendationen att också använda ”arbetstagare” i avtalssammanhang. I övrigt, till exempel i informationsblad och övrig korrespondens mellan parterna, går det bra att använda ”medarbetare”. Att använda begreppet medarbetare innebär en mindre konsekvent användning av begreppet men får inga juridiska konsekvenser.

  • De bestrider min faktura, vad göra?

    Fråga:

    Jag gjorde ett plåtjobb åt ett företag i augusti. De fick två fakturor. I september månad hade de betalat den ena fakturan och skrev i ett mejl att de skulle betala den andra fakturan inom kort. Jag har inte fått några pengar hittills och har skickat påminnelsefaktura. Den fakturan kom tillbaka där de skriver att de bestrider fakturan och att de inte beställt något jobb från mig. Vad ska jag göra nu?

    Plåtslagaren


    Expertsvar:

    Så länge du kan bevisa att arbetet har utförts har du rätt till betalning. När det gäller beloppets storlek måste du antingen bevisa att detta har avtalats eller i övrigt är skäligt.

    Eftersom kunden nu har bestridit din fordran är denna tvistig och du kan inte använda dig av inkasso utan indrivningen måste ske via domstol.

    Försök få kunden att inse att ni båda har bättre saker att göra än att slösa bort tid och pengar i domstol. Om en lösning kräver att du gör viss nedsättning av fakturabeloppet är det att föredra framför en domstolstvist, även om du anser att det är fel.

  • Kan jag hyra ut mig själv?

    Fråga:

    Jag är undersköterska och skulle vilja hyra ut mig till företag i stället för att vara anställd. Vad behöver jag tänka på juridiskt?

    Tina


    Expertsvar:

    Om du inte vill vara anställd har du två alternativ. Du kan antingen välja att arbeta som konsult via ett bemanningsföretag eller, om du har en bra kundbas, att arbeta som konsult genom ett eget företag.

    I det första fallet betraktas du som anställd och bör undersöka bland annat anställningsvillkor, lönevillkor, kollektivavtal (i det fall bemanningsföretaget är bundet av ett kollektivavtal), skatt, pension och sociala avgifter innan du påbörjar din anställning.

    I det andra fallet är du egenföretagare och innehar en F-skattsedel. Det innebär att du själv är ansvarig för att skatt och sociala avgifter betalas.

    Här är avtalet mellan dig, i egenskap av konsult, och företaget som hyr dig viktigt. I konsultavtalet bör bland annat uppdraget vara tydligt specificerat och även den ersättning som ska betalas. Tänk också på att du som egenföretagare ska ha ett försäkringsskydd anpassat efter din verksamhet.

  • Vad gäller om man inte har kollektivavtal?

    Fråga:

    Jag driver ett bageri med kafé, som enskild firma. Nu behöver jag anställa någon på timmar i mitt kafé. Hur vet jag vilken lön som är rimlig? Vilka regler gäller om man inte har kollektivavtal? 

    Anonym


    Expertsvar:

    När du som arbetsgivare saknar kollektivavtal är det lag och det avtal som ni skriver mellan er som bestämmer på vilka villkor den anställde arbetar hos dig. De arbetsrättsliga lagar som du, i egenskap av arbetsgivare, bör ta hänsyn till är:

    • Lagen om anställningsskydd (LAS).
    • Semesterlagen.
    • Arbetsmiljölagen.

    I Lagen om anställningsskydd finns grundläggande regler kring anställningen och vad som gäller vid uppsägning av den anställde. I Semesterlagen anges vilka regler som finns för semester för den anställde och Arbetsmiljölagen anger hur du ska tänka kring arbetsmiljön och vad den anställde kan kräva enligt denna.

    Det finns däremot inga lagregler angående vilken lön du ska betala, den ska dock inte vara oskälig. För att ha en jämförelsepunkt kan man hitta minimilöner som ges om ett kollektivavtal skulle finnas. I ditt fall kan du läsa om det på Hotell och restaurangfackets hemsida: hrf.net/din-lon.

  • Hur skriver jag bäst hyresavtalet?

    Fråga:

    Jag skall hyra ut en frisörstol i min salong. Vilka klausuler bör ingå i ett avtal med hyresgästen? Bör han ha egen registrerad firma så att det blir ett avtal mellan två företag?

    Vad är skälig uppsägningstid? Vilka rörliga kostnader bör man inkludera förutom hyra av stol (el, vatten, försäkring) – eller ska ”allt” vara inkluderat i hyran?

    Albert


    Expertsvar:

    För att undvika att hyrestagaren anses som anställd i ditt företag är det viktigt att han eller hon har ett eget företag. Avtalet ska sedan tecknas mellan era företag och innehålla ett förtydligande om att det rör just en nyttjanderätt och inget annat.

    Eftersom det i detta fall gäller lös egendom finns ingen direkt tillämplig lag. Därför är det extra viktigt att ha ett bra avtal i grunden. Exakt vilka klausuler som avtalet bör innehålla är svårt att säga utifrån den information du angivit. Generellt sett är det viktigt att ha med klausuler som tydligt redogör för ersättning, vad som ska gälla vid skada, nyttjandets omfattning, försäkring och uppsägningstid.

    Vad gäller uppsägningstid och vilka kostnader som ska vara inräknade i hyran är det upp till dig och din hyresgäst att komma överens om det.

  • Tänk om de snor min idé?

    Fråga:

    Jag har kommit på en produktidé som jag skulle vilja sälja till ett etablerat företag. Hur ska jag gå till väga? Jag vill ju inte presentera min idé som de sedan kanske tar utan att jag blir involverad.

    Måns


    Expertsvar:

    En produktidé skyddar du bäst genom att ingå sekretessavtal med eventuella samarbetspartner och investerare. Det förhindrar motparten från att sprida eller själva utnyttja hemlig information i annat syfte än för det specifika samarbetet.

    Se till att ha ett sekretessavtal med ett förutbestämt skadeståndsbelopp. Skulle motparten trots detta sprida eller använda sig av idén kan denne bli skyldig att betala dig en summa pengar.

    Beroende på vad för typ av produkt det rör sig om bör du också se över andra sätt att skydda din idé. Mer information hittar du på prv.se.

  • Vad gör jag om kunden inte betalar?

    Fråga:

    Hur långt efter förfallodag eller påminnelsedag på en faktura ska man skicka till inkasso om en kund inte betalar? Om jag har en kund som bestrider fakturan, får jag då inte skicka denna till Kronofogden?

    Mia-Lena


    Expertsvar:

    Skulle du inte få betalt bör du skicka en påminnelse till kunden. Det är inte ett måste men hör till god inkassosed. Påminnelsen bör inte skickas alltför nära förfallodagen, men vänta heller inte för länge.

    Skulle du, trots påminnelsen, inte få betalt kan du skicka ett inkassokrav till kunden. Där ska du ange när kunden senast ska betala sin skuld (det bör inte vara en tidsfrist kortare än åtta dagar räknat från den dag som kravet skickas) och informera kunden om att du överväger att inleda rättsliga åtgärder.

    Du måste ha skickat ett inkassokrav innan du kan gå vidare och ansöka om ett betalningsföreläggande hos Kronofogden.

    Varken inkassokrav eller ansökan om betalningsföreläggande får lämnas in om kunden har bestridit fakturan, eftersom den då anses tvistig. Risken är annars att kunden får en betalningsanmärkning, trots att den kanske ha rätt att bestrida kravet.

    Tvistiga fordringar måste i stället hanteras i domstol, vilket innebär att du som fordringsägare måste lämna in en stämningsansökan med ett yrkande (ett belopp) och en rättslig grund (varför du anser dig ha rätt till betalning). Till stöd för kravet ska fakturan bifogas. För en enkel fordran behöver en stämningsansökan inte vara mer omfattande än en A4.

  • Kan jag ta betalt när kunden inte dyker upp?

    Fråga:

    Jag drivet eget som medicinsk fotterapeut och får ibland kunder som bokar av sent eller inte dyker upp.

    Jag informerar kunden när de bokar tid att de måste lämna återbud senast 24 timmar innan annars debiteras hela kostnaden.

    Är mitt förfarande rimligt? Finns det någon lag eller praxis jag kan hänvisa till?

    Hanna


    Expertsvar:

    När det kommer till den här typen av tjänster är det viktigast att titta på vad kunden har fått för information innan och i samband med att tjänsten bokats.

    Det som är viktigt är att avbokningsreglerna finns i skriftlig form. Rekommendationen är därför att de skrivs in i dina allmänna villkor men också att kunden får ytterligare upplysningar om det till exempel genom ett förtydligande i en bokningsbekräftelse eller, om det skrivs ett särskilt avtal med varje kund, att det framkommer där.

    När en tjänst avbeställs nära inpå kan du, om det framgår som tidigare nämnts, ha rätt att kräva full betalning för tjänsten.

    Det finns ingen direkt tillämplig lag för detta utan svar får hämtas genom att titta på närliggande lagstiftning, i detta fall bland annat Konsumenttjänstlagen.

  • Kan jag säga upp min nya anställda?

    Fråga:

    Jag har precis anställt min första medarbetare. Avtalet är skrivet som en provanställning. Vad händer om jag vill säga upp personen?

    Samir


    Expertsvar:

    En tidsbegränsad provanställning ger både dig och din anställda en prövotid på max sex månader. Tanken är att anställningsformen därefter ska övergå i en tillsvidareanställning.

    Skulle din anställda inte vilja fortsätta jobba hos dig ska han eller hon meddela dig det innan prövotiden går ut.

    Skulle du som arbetsgivare vilja avbryta provanställningen i förtid, eller hindra den från att övergå i en tillsvidareanställning, måste du meddela den anställda minst två veckor innan prövotiden går ut. Annars kan du bli skadeståndsskyldig.

    Är den anställda fackligt organiserad ska du också meddela den lokala fackliga organisationen att du avslutar provanställningen.

    Har ni kollektivavtal bör du se över att det inte finns avvikelser från dessa regler.

    Lycka till!

  • Kan jag patentera min idé?

    Fråga:

    Min idé går ut på att kombinera två äldre uppfinningar så att det blir en ny produkt som ännu inte finns. Patent på dessa två uppfinningar finns inte längre.

    Kan jag patentera min idé? Hur skyddar jag den så att jag kan presentera den för andra utan att bli lurad?

    Blivande patentmiljonär


    Expertsvar:

    Eftersom produkterna inte längre är skyddade av patent så är det inte ett hinder här. Det är möjligt att söka patent på en kombination av två sedan tidigare kända produkter – det krävs dock att kraven för att få patent är uppfyllda. Det vill säga att produkten är ny, har uppfinningshöjd och kan tillgodogöras industriellt. Detta kan du läsa mer om på prv.se.

    Om kraven inte uppfylls och produkten har en begränsad livslängd är det bättre att försöka lansera produkten utan patent. Det gäller särskilt om försäljningen kan komma i gång snabbt.

    Om du behöver partner och vill presentera din idé bör du först skydda idén genom att ingå ett sekretessavtal. För att vara på den säkra sidan kan du dela upp sekretessavtalet i flera delar där den andra parten får signera de olika delarna löpande, eftersom informationen ges.

    För att ett sekretessavtal ska ha någon udd är det viktigt att noggrant specificera vilken information som överlämnas, varför den behöver skyddas och vilken skada som kan uppstå för dig om informationen sprids. Du bör även avtala om ett förbestämt skadestånd (vite) om informationen sprids i strid med avtalet

  • Kan jag friskriva mig från ansvar?

    Fråga:

    Jag har ett aktiebolag som utför uppdrag för ett annat aktiebolag. Nu undrar jag om det går att skriva en överenskommelse om att jag är befriad från ansvar om något skulle inträffa.
    Både jag och den jag arbetar för är överens om att jag ska befrias från ansvar eftersom företaget jag utför uppdrag åt har en försäkring som omfattar just den typ av tjänst som jag utför.
    Finns det något juridiskt som råder över en dylik överenskommelse? Hur skall en sådan överenskommelse skrivas?

    Räcker det med att vi skriver att det utförande bolaget inte påtar sig något ansvar, utan vid eventuell skada går det på försäkringen hos företaget som köper uppdraget?Gerhard

    Gerhard


    Expertsvar:

    Avtalsfrihet gäller i stora drag på området.

    Det finns ingen lag som gäller specifikt för just konsulttjänster. Däremot finns det en grundläggande princip inom svensk rätt som innebär att man inte kan begränsa sitt ansvar om man vållat en skada genom uppsåtligt eller grovt oaktsamt agerande.

    Eftersom båda parter är överens, bör det i avtalet under rubriken Ansvarsbegränsning framgå att ditt bolag inte ansvarar för några skador oavsett om oaktsamhet skulle anses föreligga.

  • Vem bär ansvaret?

    Fråga:

    Jag beställde en ny kortmaskin till min kassa genom min bank men det blev något fel och jag blev utan maskin i 16 dagar och förlorade ungefär 75 000 kronor i utebliven försäljning. Jag blev muntligen lovad ersättning från banken men de har ändrat sig och tar inget ansvar överhuvudtaget. De skyller på leverantören av kortmaskinen trots att beställningen gick genom banken. Vad ska jag göra?

    Patrick K


    Expertsvar:

    Jag utgår från att det rör sig om ett avtalsförhållande mellan banken och ditt bolag och att installationen ingått. Så länge inget särskilt finns skrivet i parternas avtal avseende ansvaret för varan och installationen av denna är det Köplagen som reglerar vad som gäller.

    Olika skadeståndsansvar gäller för olika typer av förluster. Man skiljer på direkta och indirekta förluster. I en sådan här situation har man generellt sett rätt till ersättning för direkta förluster, det vill säga kostnader man haft med anledning av den felaktiga varan, till exempel onödig administration och utlägg man tvingats göra.

    Vad gäller utebliven försäljning kan man endast få ersättning för den del som utgör förlorad vinst. Detta är dock en så kallad indirekt förlust. För att få rätt till ersättning för en indirekt förlust måste man kunna bevisa att den andra parten varit oaktsam på något vis. Du måste med andra ord kunna visa att banken varit oaktsam för att få ersättning för den uteblivna vinsten.

    Oaktsamhet i detta fall skulle till exempel kunna vara att banken planerat illa för installationen av varan eller tagit onödigt lång tid på sig att åtgärda felet. Normalt sett är det dock svårt att få ersättning för indirekta förluster.

  • Är det olagligt att tillverka produkten?

    Fråga:

    Om man har en företagsidé med en viss produkt som innehåller en tillsats som är olaglig i Sverige men laglig i utlandet – är det då lagligt att tillverka produkten i Sverige och sälja utomlands?

    Vincent Alston


    Expertsvar:

    Svaret på din fråga varierar beroende på vilken tillsats, typ av vara och vilket land produkten ska säljas i. Generellt sett är det inte lagligt att producera en vara, oavsett typ, här i landet när tillsatsen är förbjuden enligt lag. För ett mer precist svar krävs att man vet vilken typ av vara och tillsats det gäller.

    Inom EU gäller till stor del så kallade harmoniserande regler vilka innebär att sådana varor som tillverkas i ett land och får säljas i tillverkningslandet även får säljas i övriga EU-länder. På de områden där harmonisering inte skett gäller i stället principen om ömsesidigt erkännande, alltså om en produkt tillverkas eller säljs lagligt i ett EU-land får den säljas i övriga EU-länder även om den inte uppfyller dessa länders regler till fullo.

  • Varför hjälpte inte försäkringen mig?

    Fråga:

    Min stallbyggnad brann ner för några år sedan. Jag hade en så kallad fullvärdesförsäkring men när jag skulle bygga upp stallet fick jag ändå stå för en stor del av kostnaden. Jag trodde att jag var fullt försäkrad och kände mig lurad. Hur kunde det bli så här?

    Missnöjd!


    Expertsvar:

    Med fullvärdesförsäkring menas att det inte sätts något fast värdebelopp på byggnaden när försäkringen tecknas. Byggnaden värderas i stället till marknadsvärdet vid en eventuell skada. Det är dock viktigt att känna till att försäkringsbolaget kan minska ersättningsbeloppet både genom åldersavdrag och genom andra skadevärderingsregler.

    Ersättningsbeloppet kan också minskas om du inte uppfyllt eller har brustit i aktsamhetskraven. Allt det här framgår av försäkringsvillkoren.
    I princip kan du aldrig få full ersättning, du kommer alltid att få betala en viss del själv.

    Ordet fullvärde kan därför tyckas lova mer än vad det egentligen gör.

    Christina Lindblad-Hrasteu,
    försäkringsspecialist

  • Får jag betala för annonsklick?

    Fråga:

    Är det lagligt att betala folk för att de klickar på annonserna på min webbplats?

    Daniel S


    Expertsvar:

    Det finns inget i lag som förbjuder dig att betala dina besökare för att de klickar på annonserna på din webbplats.

    Däremot kan det finnas hinder mot detta i avtalet mellan dig och din annonsör. Annonsören lär inte vara intresserad av att betala dig per klick på sin annons om du i din tur betalar dina besökare för att klicka där, annonsören vill ju sälja varor med sin annons.

    Om du betalar besökare för att klicka på annonserna kan det leda till att fel målgrupp klickar på annonsen.

  • Hur ansöker man om mönsterskydd?

    Fråga:

    Jag har ett utvecklat program med ett unikt mönster. Men hur ansöker man om mönsterskydd? Och vad innebär det?

    Tage


    Expertsvar:

    Mönsterskydd kallas även designskydd. Ett mönster i lagens mening definieras som en produkts eller produktdels utseende, som bestäms av produktens detaljer.

    Den som skapat ett mönster kan få ensamrätt till mönstret, genom registrering hos Patent- och registreringsverket, under förutsättning att mönstret är nytt och särpräglat (speciellt).
    Det går dock inte att skydda datorprogram med hjälp av mönsterskydd. Det är svårt att skydda datorprogram upphovsrättsligt. Det skydd man kan få är det skydd som ges enligt upphovsrättslagen.

    För att skyddet ska komma i fråga krävs att datorprogrammet har så kallad verkshöjd, vilket innebär att det har originalitet och särprägel. Skyddet uppkommer automatiskt när programmet skapas.
    I och med att skyddet inte registreras bör programmet dokumenteras så mycket som möjligt. Dokumentationen görs för att ha försprång i bevishänseende om upphovsrättsintrång skulle ske.

    Emma Wasberg, jurist

  • Vad kan jag kräva för nätuppkoppling?

    Fråga:

    Dålig bredbandsuppkoppling är ett gissel för mitt företag. Kan jag kräva en lägsta nivå/basnivå på bredband till mitt hus eller mitt företag?

    Och vem ska tillhandahålla bredbandet i så fall?

    Emma


    Expertsvar:

    Bredbandsmarknaden i Sverige är oreglerad och det finns inte någon part att ringa till för att beställa/kräva en bra bredbandsuppkoppling. Inom EU finns dock ett direktiv om digitalt skyddsnät, USO, som fastslår att medborgarna ska garanteras en uppkopplingshastighet på minst 1 Mbit/sekund.

    Om så inte är fallet kan Post- och telestyrelsen kontaktas som då upphandlar den hastigheten av lämplig operatör.

    Hushåll med dålig bredbandsuppkoppling kan också anmäla sig till ”PTS bredbandslista”. Där finns reserverade medel som Telenor och Tele2 (genom bolaget Net4mobility) ska använda för att täcka områden utan mobiltäckning eller där uppkopplingshastigheten är lägre än 1 Mbit/s.

    Björn Galant, allemansrätt och infrastruktur

  • Får konkurrenten göra så mot oss?

    Fråga:

    Jag driver ett företag och såg på nätet att en konkurrent på sin hemsida har gjort en jämförelse av sitt företag med de andra som finns i samma bransch här i stan. Problemet är att uppgifterna om vårt företag är felaktiga. De har också skrivit enbart positivt om sitt eget företag men ogiltiga uppgifter om andra företag, till exempel vad som ingår i tjänsten och andra beskrivningar. Dessutom har de använt min logga som är registrerad som nationellt varumärke hos PRV utan att fråga mig innan.

    Är det lagligt att göra så här? Ska jag kontakta dem?

    Stefan


    Expertsvar:

    Konkurrenten får självklart inte publicera felaktiga uppgifter om ert företag och inte heller använda er skyddade logga.

    Du bör omedelbart kontakta konkurrenten och uppmana dem att omedelbart ta bort uppgifterna om ert företag och även kräva ersättning för den eventuella ekonomiska skada ni kan ha lidit på grund av konkurrentens agerande.

    Om konkurrenten inte tar bort uppgifterna och vägrar ersätta er för eventuell skada kan ni väcka talan vid Marknadsdomstolen och yrka att konkurrenten förbjuds använda uppgifterna vid marknadsföring och även yrka skadestånd för den eventuella skada ni har lidit.

    När det gäller yrkande om skadestånd är det viktigt att ni kan styrka att ni verkligen lidit ekonomisk skada.

  • Kan kommunen bara säga upp avtalen?

    Fråga:

    Jag driver ett bemanningsföretag som har ett antal tidsbegränsade konsultavtal med olika vårdenheter i samma kommun. Nu ska kommunen ogiltigförklara samtliga avtal inför en allmän upphandling av nytt ramavtal, och ignorerar då uppsägningstiden samt skriftliga uppsägningen, som står i avtalet som annars hade löpt till 2015. Det är avtalat tre månaders uppsägning skriftligt.

    Kan kommunen bara ignorera avtalen och hur ska jag kunna skydda mitt företag, som inte har avtal med kommunen utan kommunala vårdenheter? Vad är det som gäller?

    Hannu


    Expertsvar:

    Samma lagar och regler gäller för kommuner som för alla andra. En kommun måste fullfölja ingångna avtal. Om kommunen bryter avtalet i förtid så begår de ett avtalsbrott och ska ersätta den skada avtalsparten förorsakas på grund av avtalsbrottet.

    Det framgår inte av din fråga om de vårdenheter du har avtal med är kommunala verksamheter eller verksamheter som bedrivs i bolagsform (kommunalt eller privat).

    Är det kommunala verksamheter så är det ju kommunen du har avtal med och kommunen du ska rikta dina krav mot. Bedrivs vårdenheterna i bolagsform så är det respektive bolag du ska rikta dina anspråk mot.

    För att skydda ditt företag skulle jag råda dig att redan nu kontakta dina avtalsparter och påpeka att du anser att de begår ett avtalsbrott om de bryter avtalet och att du har för avsikt att kräva ersättning för den skada ditt företag förorsakas till följd av detta.

  • Kan jag skriva avtal själv?

    Fråga:

    Jag vill hyra ut en stol till en tjej på min frisersalong. Kan jag skriva ett avtal själv med vilken formulering jag vill eller måste jurister vara inblandade? Vad ska jag i så fall tänka på när jag skriver det?

    Alexandra


    Expertsvar:

    Det finns inga formella krav på att du måste anlita en jurist för att skriva avtalen. Men min rekommendation är att du tar hjälp av en. Det är en förhållandevis billig försäkring för att du får ett avtal som reglerar det som bör regleras i avtalsförhållandet. Det är inte roligt att hamna i tvistigheter som hade kunnat förebyggas med ett bra avtal. Dessutom är sådana tvistigheter långt mycket mer kostnadskrävande än kostnaderna för att låta en jurist upprätta avtalet. Tvister är också oerhört energikrävande. Det är bättre att använda den energin till att driva din verksamhet på ett bra sätt.

  • Får leverantören ändra förfallodatumet?

    Fråga:

    Om man har kommit överens muntligt med en leverantör om att få 30 dagars betalningsvillkor och fått detta på första fakturan från leverantören, kan de då sedan utan att meddela bara ändra och sätta 20 eller 10 dagar på nästkommande fakturor?

    Ann-Christine


    Expertsvar:

    Den som påstår att det finns en muntlig överenskommelse måste kunna styrka både att den finns och vad man kommit överens om. Om leverantören nekar till att det finns en muntlig överenskommelse står här ord mot ord. Det som talar för att överenskommelsen är 30 dagars betalning är att det gällde för den första fakturan.
    Men oavsett om det går att bevisa eller inte så kan leverantören inte själv bestämma att det bara ska vara 20 eller 10 dagars betalning. Det krävs att ni båda är överens om detta. Så länge någon överenskommelse om kortare betalningstid än 30 dagar inte finns så är det alltså 30 dagar som gäller.

  • Hur gör vi med kunden som inte vill betala?

    Fråga:

    Vi har råkat ut för en kund som inte vill betala sin faktura utan ska bestrida den eftersom han inte är nöjd med tjänsten vi levererat. Vi anser oss dock ha levererat enligt avtal. Hur ska vi göra – skicka fakturan till inkasso eller försöka göra upp i godo? Vi har ett skrivet avtal och mejlkorrespondens där vi vid flera tillfällen bett kunden om respons på det jobb vi utfört men inte fått någon reaktion.

    Anonym


    Expertsvar:

    Börja med att försöka göra upp i godo. En nöjd kund är den bästa marknadsföring du kan få. Och det du tappar i pengar kan du vinna tillbaka i goodwill. Men för att ändå få in pengarna finns det flera saker att tänka på. För det första måste kunden kunna specificera felet på den vara eller tjänst ni levererat. Att bara vara allmänt missnöjd håller inte. Att ni har försökt kontakta kunden talar också till er fördel, av två anledningar. För det första har man som kund ett ansvar för att försöka begränsa sin skada. Hade ni fått kontakt med kunden hade ni kanske kunnat åtgärda felet, oavsett om det rör sig om en produkt eller en tjänst. Dessutom har man bara reklamationsrätt under en viss tid och om det gått lång tid sedan ni levererade kan den tiden ha gått ut. Att lämna ärendet till inkasso kan vara en lösning, men om kunden redan har bestridit fakturan är det långt ifrån säkert att han eller hon betalar om ni skickar räkningen till inkasso. Dessutom är det viktigt att veta att om kunden bestridit fakturan så kommer ärendet inte att gå till kronofogden.
    I stället hamnar det hos tingsrätten, vilket kan medföra ytterligare kostnader för er.

  • Får jag ha flera företag?

    Fråga:

    Jag har en enskild firma där jag säljer tjänster – kroppsbehandlingar, massager och kurser. Nu har jag kommit på en idé tillsammans med en kompis som handlar om att sälja en viss produkt.

    Det vill jag hålla skild från min andra verksamhet. Hur gör jag det. Jag har ju redan en enskild firma. Får man har hur många företag som helst?

    Mångsysslare


    Expertsvar:

    Du kan inte ha mer än en enskild firma. Så den nya verksamheten måste du driva i någon annan företagsform. Eftersom ni är två personer kan handelsbolag vara lämplig, men ni kan också lägga den i ett aktiebolag.
    Det finns ingen gräns för hur många bolag man kan ha. Tidigare var det populärt att driva flera aktiebolag parallellt för att kunna ta ut lågbeskattad utdelning enligt schablonregeln ur flera bolag. Men numera går det bara at använda den regeln på ett aktiebolag.

  • Vad händer om vi blir osams?

    Fråga:

    Jag och en kompanjon har ett AB där jag äger 55 procent och min partner 45 procent. Nu undrar jag vad som gäller om vi delägare inte är överens. Kan jag som har majoritet bestämma själv? Och hur mycket kan jag bestämma över?

    Kompanjonen


    Expertsvar:

    Utgångspunkten är att majoriteten äger rätt över minoriteten att bestämma vad som skall anses vara bäst för bolaget. Men det finns regler som är till för att skydda minoritetens intressen.
    Som 55-procentig ägare kan du i många frågor driva igenom beslut trots att din kompanjon inte håller med, men det finns alltså undantag. Större och viktigare beslut kräver ofta en kvalificerad majoritet av aktierna, vilket kan var 2/3, 3/4 eller till och med ännu mer beroende på frågan. Vill du veta exakt vad som gäller i ditt fall bör du ta en titt i Aktiebolagslagen.

  • Vilket ansvar har jag i en styrelse?

    Fråga:

    Jag har fått erbjudande om att gå in som styrelseledamot i ett litet nystartat aktiebolag. Vad ska jag tänka på innan jag tackar ja? Vad har jag till exempel för juridiskt och ekonomiskt ansvar, om företaget skulle gå i konkurs, få ekonomiska problem eller bli stämt?

    Staffan


    Expertsvar:

    Innan du bestämmer dig för om du ska ta styrelseplatsen är det jätteviktigt att du kontrollerar bolagets ekonomi. Om bolagets ekonomi är dålig så ska det upprättas en kontrollbalansräkning. Och har detta inte gjorts på rätt sätt så kan styrelsemedlemmarna bli solidariskt betalningsansvariga för bolagets ekonomi.
    Vanligtvis kan du som styrelsemedlem inte bli ansvarig personligen om bolaget stäms, men det gäller bara om bolaget skötts som det ska.
    Så se till att inte bara ställa ditt namn till förfogande när någon frågar. Du ska ha en avsikt med ditt styrelseuppdrag, och måste ta dig tid att sätta dig in i bolagets ekonomi.

  • Kan företaget bygga hus på min tomt?

    Fråga:

    Jag har ett företag som behöver en verkstad och ett kontor. Jag har tidigare hyrt det, men har nu insett att jag skulle kunna bygga en verkstad med kontor på min stora tomt. Men får mitt bolag bygga hus på min privata tomt?

    Jag förstår att jag kan bygga huset privat och sedan hyra ut det till företaget, men jag har inte de pengarna i min privata ekonomi. Företaget skulle däremot ha råd med det.

    John S


    Expertsvar:

    Det här är en svår fråga och det gäller för dig att vara på den säkra sidan. Bolaget kan rent praktiskt hyra mark av dig och bygga ett hus på marken, förutsatt att bygglov finns.
    Problemet är att bolaget då betalar för något som höjer värdet på din privata egendom, och då kan det bli tal om förmånsbeskattning. Och om du som anställd i ditt eget bolag får en förmån som kanske är värd 100 000-tals kronor, så kommer det att bli dyrt med höga skatter och sociala avgifter på hela förmånen.
    Flera fall i Kammarrätten säger att det är så för tillbyggnader av en befintlig fastighet. Det är lite mer oklart hur det fungerar i ett fall där bolaget bygger en helt ny byggnad, men jag vill höja ett varningens finger för hur det eventuellt kan sluta.
    Det bästa vore om du kunde få stycka av en bit av din tomt och sälja den till företaget. Då är problemen ur världen. Eventuellt kan det också fungera med arrende, men det måste du undersöka med experter först.

  • Hur ska jag sälja min andel i bolaget?

    Fråga:

    Jag är en av delägarna i ett AB. Nu har det uppstått en tvist och jag vill sälja mina aktier. Enligt vårt gemensamma avtal så har de andra delägarna fått förfrågan om att köpa mina aktier, men tackat nej. Jag har därför rätt att sälja dem externt, men det blir svårt eftersom vårt avtal säger att den som köper måste jobba heltid i bolaget – och den möjligheten finns inte. Hur ska jag göra? Det känns som att jag målat in mig i ett hörn.

    Osams


    Expertsvar:

    Det är lite av ett moment 22, och precis som du säger så finns det vissa problem med avtalet. Om du inte hittar någon köpare som kan jobba heltid i bolaget är mitt förslag att försöka säga upp det kompanjonsavtal ni har. Hur och under vilka omständigheter avtalet kan sägas upp brukar finnas angivet i själva avtalet – och gör det inte det finns det annan lagstiftning som reglerar detta.
    Det är viktigt att tänka på dessa saker redan när man formulerar sitt kompanjons- eller aktieägaravtal. Avtalet används ju ofta inte förrän en tvist uppstår, och då är det viktigt att det är anpassat för det ändamålet.

  • Måste jag betala extra TV-avgift?

    Fråga:

    Jag har en enskild firma där jag hyr ut två hus till turister under sommarhalvåret. I dessa finns det TV-apparater, och jag betalar TV-licens för dem. Men nu vill dessutom SAMI, Svenska Artisters och Musikers Intresseorganisation, att jag ska betala 429 för ett halvår till dem för musikanvändning via TV. Har SAMI verkligen rätt att kräva mig på denna avgift?

    Stuguthyrare


    Expertsvar:

    Det stämmer att du som stuguthyrare har en skyldighet att betala avgifter till både SAMI och Radiotjänst om du har TV i din uthyrningsverksamhet.
    Avgifter till SAMI är en del av inkomstkällan för musiker och artister som har medverkat på en inspelning som sedan används offentligt.
    Artister kan inte förbjuda att den musik de har medverkat i spelas via radio, TV eller CD på ett hotell eller i en butik. Men de har ju samtidigt rätt att få betalt. En stor del av de program som sänds i TV innehåller inspelad musik, även om lysnaren inte alltid är medveten om detta.
    Men beloppet 429 kr per halvår låter högt. Avgiften för år 2012 är 1,31 kronor per uthyrd natt. Har du två stugor uthyrda under tre månader blir din avgift till SAMI cirka 236 kr för hela året. Vill du veta mer är du välkommen att kontakta oss eller gå in på www.sami.se.

    Ulrika Wendt, jurist, SAMI

  • Hur kan jag hävda vårt muntliga avtal?

    Fråga:

    För ett par månader sedan startade jag eget med en vän till mig. Vi hade inte råd att starta ett aktiebolag, utan valde då att starta en enskild firma i hans namn. Allt skulle dock delas lika i realiteten – det kom vi överens om muntligt och har också vittnen på. Nu säger min kollega helt plötsligt att han vill fortsätta utan mig. Jag har lagt in en massa tid och dessutom över 20 000 kronor i företaget. Jag vet att man så klart borde skrivit ett avtal från början, men hur kan jag hävda min rätt genom det muntliga avtalet vi ändå har? Finns det något jag kan göra?

    Ledsen


    Expertsvar:

    Det här är en problematisk situation, och som du säger så vore det bättre om ni från början hade haft ett skriftligt avtal. Ni skulle också kunna ha startat ett gemensamt handelsbolag, för att slippa det krav på 50 000 i aktiekapital som ett AB innebär.
    Som situationen nu ser ut kan du inte tvinga din kompanjon att driva företaget vidare med dig, men du kan med dina vittnen förhoppningsvis styrka att du har rätt till hälften av tillgångarna i företaget.
    Jag skulle rekommendera att du först försöker prata med din kompanjon en gång till. Om det inte fungerar så bör du kontakta en jurist som sköter kontakten. Ofta kan det leda till att den andra parten förstår allvaret i situationen och är villig att reda ut problemen.
    Den sista utvägen är att gå till domstol – men glöm då inte att det är upp till dig att bevisa att ett avtal finns.

  • Kan de bryta avtalet innan uppdraget börjat?

    Fråga:

    Jag arbetar som konsult och slöt för ett halvår sedan ett avtal om ett projekt jag skulle påbörja ett år fram i tiden. Nu har kunden brutit avtalet, och projektet har ?skjutits upp på obestämd tid?. Vi har inte skrivit något formellt avtal, men överenskommelsen finns skriftligt via mail. Min fråga är vad som gäller här och vilka rättigheter jag har till eventuell ersättning? Jag har ju avsatt tid för detta projekt och sagt nej till andra uppdrag.

    Adam


    Expertsvar:

    Avtalslagen gäller, och här tolkar jag det som att ni har såväl ett muntligt avtal som delar i skrift via mail. Och om din uppdragsgivare nu inte vill fullfölja er överenskommelse så är det ett avtalsbrott. Villkor i ett avtal kan nämligen bara ändras om ni båda är överens.
    När det gäller fråga om ersättning är det dock svårare. Vid ett avtalsbrott ska den som bryter avtalet ersätta den skada du lidit på grund av detta. Det är dock du som måste bevisa vilken skada du lidit, och att denna skada har ett direkt samband med avtalsbrottet. Det kan till exempel handla om att du sagt nej till ett annat uppdrag för att kunna utföra detta.
    Men det är heller inte så enkelt. Du har nämligen ett eget ansvar att försöka begränsa skadan, så du måste nu försöka få nya uppdrag under den tiden. Egentligen kan man först i efterhand se hur stor skadan egentligen blev.
    Det första du ska göra är att kontakta uppdragsgivaren. Men om ni inte kan komma överens om en lösning så får du fundera på om du vill ta det vidare till domstol. Du kan ha rätt till rättsskydd via din företagsförsäkring, men annars kan det tillkomma kostnader som kanske överstiger den ersättning du får.

  • Hur överklagar jag upphandlingen?

    Fråga:

    Jag har nyss deltagit i en kommunal upphandling som jag borde ha vunnit. Uppdraget gick dock till ett annat företag och min fråga är vad man gör som liten företagare när en kommun inte följer regelverket och LOU?

    Måste jag gå till en advokat och stämma kommunen? Då riskerar jag ju att förlora en massa pengar. Eller kan jag polisanmäla kommunen och få rätt på så sätt?

    Johan A


    Expertsvar:

    Polisanmäla kommunen ska du inte göra, eftersom detta inte finns med i brottsbalken.
    Första steget är i stället att du påpekar problemet för kommunen eller den avdelning inom kommunen som gjort upphandlingen. Om det handlar om ett misstag eller ett förbiseende kanske de omprövar sitt beslut. Men då kan kommunen få problem med det företag som vann upphandlingen.
    Därför är det nog bättre att du överklagar till nästa instans, förvaltningsrätten. Om du behöver en advokat eller inte är en bedömningsfråga, och du måste själv beräkna om du tycker att det är värt pengarna och risken att gå vidare med ärendet.

  • Måste jag kolla kundernas ålder?

    Fråga:

    Jag driver en nätbutik som säljer kläder. Nu har jag läst i avtalslagen att man som handlare ansvarar för att kunderna är myndiga. Innebär det att jag måste kontrollera det vid varje köp, eller skriva i texten i nätbutiken att man måste vara 18 år för att handla. Eller har jag missförstått regelverket?

    Laglydig


    Expertsvar:

    Du som driver en nätbutik har ingen skyldighet att kontrollera att de som handlar kläder i butiken har fyllt 18 år. Däremot ska man vara medveten om att föräldrarna kan kräva att en affär går tillbaka om barn under 18 år handlat i nätbutiken. Det förutsätter dock att de kan lämna tillbaka produkten i originalskick.
    I de flesta fall handlar de som är under 18 år ändå med sina föräldrars tillåtelse. Svensk Handel brukar ändå alltid rekommendera att man på sin webbshop skriver ut att de som är under 18 år ska ha föräldrarnas godkännande.

  • Varför kan inte fakturaskojarna stoppas?

    Fråga:

    Liksom många småföretagare är jag irriterad över de faktutaskojare som ringer och försöker lura mig att teckna katalogtjänster och internettjänster som ibland inte existerar. Hur kan de få hålla på att skicka ut falska fakturor? Varför finns det inte lagar som stoppar dem?

    Om man som privatperson vill ta tillbaka något man beställt kan man ju senare utnyttja sin ångerrätt. Varför gäller inte det också småföretag?

    Ilsken småföretagare


    Expertsvar:

    Jag är minst lika ilsken som du, och Driva Eget bedrivert kampanj mot detta. På facebook.com/stoppafakturaskojarna finns det också en grupp i ämnet.

    Det är märkligt att konsumentskyddet med ångerrätt och annat inte också gäller för en enmansföretagare. Det beror på att samma lagar gäller för en enmansföretagare som för storföretag som Volvo och Ikea. Egna regler bprde gälla för de riktigt små företagen.

    Fakturaskojarna utnyttjar denna orättvisa och ringer småföretagare för att försöka få dem att säga ja till rena blufferbjudanden. Sedan skickar de fakturor och hotar med kronofogden. Ett ja i telefon har de spelat in på band.

    Mitt råd är att skicka tillbaka fakturorna och skriva ”bestrides” på dessa. Men det gäller att kunna visa när de bestreds. Det kan man göra genom att scanna in fakturan och skicka dem i ett mejl där det ju finns datum.

    De blufföretag som finns på Svensk Handels varningslista stoppas hos UC, och det kan då inte bli betalningsanmärkningar.

  • Hur får man rätt mot oärliga säljare på storföretagen?

    Fråga:

    Mitt företag tecknade två mobilabonnemang med en av landets största teleoperatörer. De var på 24 månader och inkluderade bland annat två datorer och bredband. Efter fyra månader ringer samma säljare och erbjuder uppgradering till dubbelt så snabbt bredband och bättre datorer – till samma pris.

    Men det blev ingen uppgradering, utan i stället fick vi två nya abonnemang. Säljaren vägrar nu att annullera dessa, utan säger att vi måste betala tills de går ut om 24 månader. Vårt samtal finns på band, men säljaren vägrar ändå att avsluta abonnemangen. Hur kan jag gå vidare med det här ärendet?

    Rickard


    Expertsvar:

    Det första steget brukar vara att du bestrider fakturan, och förklarar varför du inte tänker betala. Om företaget motsätter sig din bestridan får de gå till domstol för att lösa frågan.
    Men du ska också från början kräva att få lyssna till den bandinspelning som gjordes. Det har du rätt till och det kan vara väldigt viktigt för ditt fall. Framgår det av bandinspelningen att du blivit lovat något annat än det du fått är det bara för dig att häva avtalet. Om teleoperatören ändå vägrar att häva avtalet så är domstolen nästa steg – som företagare kan du nämligen inte vända dig till allmänna reklamationsnämnden.
    Problemet i dessa fall är ofta att säljarna inte arbetar på själva företaget, utan på provision hos ett säljbolag. Och det är inte ovanligt att säljarna lovar vitt och brett innan de sätter igång inspelningen. Om det inte framgår att du har rätt av själva inspelningen kan det bli jobbigt för dig. Då är det nämligen upp till dig att bevisa att du inte beställt den tjänst du har fått.

  • Vilka krav kan ställas i ett hyresavtal?

    Fråga:

    Jag är frisör och egenföretagare och ska nu hyra en stol på en frisörsalong. Ägarinnan till salongen har en klausul i hyreskontraktet som säger att vi hyresgäster inte får bedriva någon rörelse, arbeta eller ens hyra en annan stol i närområdet om vi slutar eller blir uppsagda från hennes salong. Och detta gäller så länge hon har kvar sin salong!

    Nu undrar jag om det är lagligt att inskränka min möjlighet att jobba på det här sättet? Det är ett ganska stort område hon anger att man inte får jobba inom. Så jag skulle behöva flyta till en annan stad om jag vill arbeta som frisör någon annanstans. Är detta rimligt och bör jag skriva på ett sådant kontrakt?

    Orolig


    Expertsvar:

    I stort sett kan man ställa vilka krav som helst i ett avtal, och du kan inte förbjuda henne att formulera ett avtal på det sättet. Du kan alltså inte tvinga henne att ändra sitt avtal.
    Men det är ett orimligt krav, och du bör därför inte skriva på avtalet. Försök hyra en stol någon annanstans.

  • Hur mycket ska jag få betalt för produktidén?

    Fråga:

    Jag håller på att utveckla en ny produkt som fortfarande är på idéstadiet. Nu har jag fått en förfrågan från ett företag som under tystnadsplikt hjälper mig att utveckla idén. De undrar om jag kan tänka mig ett partnerskap och driva detta projekt tillsammans med dem.

    Hur gör man detta på ett fördelaktigt sätt, och vad är rimligt att släppa ifrån sig vad gäller ägandeandelar? De kommer att stå för det mesta av kapitalet, men idén är helt och hållet min.

    Uppfinnaren


    Expertsvar:

    Det här är en mycket komplicerad fråga, som du inte kommer att klara av på egen hand. Du behöver vända dig till en affärsjurist eller en specialist på dessa frågor.
    Generellt kan man säga att du ska försöka behålla röstmajoritet i ert gemensamma företag. Du vill inte hamna i en situation där någon annan har majoritet, och kan ta beslut som är dåliga för dig.
    Det viktigaste är att ni upprättar ett ordentligt avtal (kompanjonsvatal eller konsortialavtal), där ni på förhand reglerar vad som gäller i olika lägen. Ni bör fundera över tvister som skulle kunna uppstå och sedan reglera dem på förhand.
    Så måste ni reglera de immateriella rättigheterna, alltså vem som äger idén. Det kanske bolaget ska göra, men du kan också äga idén själv och låta bolaget nyttja den.
    Ta alltså hjälp för att lösa de här frågorna.

  • Kan jag bryta muntligt avtal?

    Fråga:

    Jag kom överens med ett företag om att de skulle bygga en webbshop åt mig. För detta skulle de få ett arvode på 16 000 kr. Vi skrev inget avtal, utan kom fram till det muntligt. Nu har det gått fem månader och jag har fortfarande inte fått någon webbshop, trots påtryckningar. Visserligen har jag inte heller betalat, men jag behöver ju webbshopen. Hur länge får de dra ut på denna leverans innan jag har rätt att bryta det muntliga avtalet och se mig om efter en annan leverantör?

    Tålmodig


    Expertsvar:

    Ett muntligt avtal väger lika tungt som ett skriftligt, men är ju svårare att bevisa. Om du inte avtalat någon tid när webbshopen ska vara klar ska leveransen ske inom “skälig och rimlig tid”. Fem månader låter som alldeles för lång tid.
    Skicka ett brev till företaget där du underrättar dem om att du förväntar dig att ha webbshopen på plats inom 14 dagar, annars kommer du att häva avtalet.
    Sannolikt har du rätt att häva avtalet redan i dag, men om frågan skulle hamna i rätten är det alltid bättre om du kan visa upp ett skriftligt brev där du upplyst om dina krav.

  • Hur löser vi fakturatvisten?

    Fråga:

    Vårt företag har råkat ut för en kund som inte vill betala sin faktura. Han påstår att han ska bestrida fakturan, eftersom han anser sig missnöjd med det vi levererat. Vi anser oss dock ha levererat enligt avtal. Hur ska vi göra ? skicka fakturan till inkasso, eller försöka göra upp i godo? Vi har ett skrivet avtal och mejlkorrespondens där vi vid flera tillfällen bett kunden om respons på det jobb vi utfört men inte fått någon reaktion.

    Oskyldig


    Expertsvar:

    Jag tycker att man alltid ska försöka göra upp i godo i alla affärssituationer. En nöjd kund är den bästa marknadsföring man kan få, och det man tappar i pengar kan man vinna tillbaka i goodwill. Men man kan ju inte sälja sig hur billigt som helst.
    Om chansen att göra upp i godo är förbi finns det flera saker att tänka på för att få tillbaka pengarna. För det första måste kunden kunna specificera felet på den vara eller tjänst ni levererat. Att bara vara allmänt missnöjd håller inte.
    Att ni försökt kontakta kunden talar till er fördel. Kunden har nämligen ett ansvar att försöka begränsa sin skada. Hade kunden svarat när ni sökte kontakt hade ni kanske kunnat åtgärda felet.
    Tänk på att en kund bara har reklamationsrätt under en viss tid. Om det gått lång tid sedan ni levererade kanske den tiden har gått ut.
    Att lämna till inkasso kan vara en lösning, men om kunden redan bestridit fakturan så går ärendet till tingsrätten och inte till kronofogden. Det kan medföra ytterligare kostnader.
    Detta är saker ni måste fundera över när ni väger mellan att göra upp i godo eller att göra en rättssak av frågan.

  • Hur ska sambon kompenseras?

    Fråga:

    Jag och min bror driver ett familjeföretag ihop. Jag är sambo och min bror är gift. Eftersom vi jobbar väldigt mycket “offrar” våra respektive sina karriärer för att företaget ska kunna fungera.

    De jobbar deltid, vilket innebär mindre lön och pension. Det är ju ett problem för dem om förhållandena skulle spricka, och de vill därför få en ägarandel i företaget. Hur löser vi detta bäst?

    24-timmarsföretagaren


    Expertsvar:

    Olika regler gäller för dig som sambo och för din bror som är gift. Enligt sambolagen ingår inte företaget i bodelningen vid en eventuell skilsmässa. En lösning kan då vara att ni skriver över något annat som ni äger tillsammans på sambon, till exempel bostaden. På så sätt skapar ni en säkerhet för henne i fall att förhållandet skulle ta slut.
    Som gift ingår däremot bolagets värde i det som ska delas upp vid en skilsmässa. Själva bolaget ingår alltså inte, men däremot värdet av det. Så din brors fru har säkerhet på det sättet.
    Att låta era respektive äga en del av företaget kan skapa problem för hur företaget ska drivas i framtiden. Därför kan det vara en bra idé att upprätta ett kompanjonsavtal inom företaget, där ni skriver att båda ska upprätta ett äktenskapsförord som anger att företaget ska vara enskild egendom.

  • Får jag starta en cigarrbar?

    Fråga:

    Jag vill starta en bar där huvudkonceptet är att sälja och servera fina cigarrer, men även alkoholhaltiga drycker. Nu är min fråga om man får göra detta rent lagligt?

    ?Kubanen?


    Expertsvar:

    Nej, verksamheten som du beskriver den skulle du inte få starta i Sverige. Sverige införde rökförbud på kaféer, krogar, restauranger och andra serveringsställen den 1 juni 2005. Det är visserligen tillåtet med avskilda rökrum inomhus, men där får det inte förekomma någon servering eller förtäring. Vid utomhusservering gäller dock inte rökförbudet.

    Glöm inte heller att grundregeln i Sverige är att man måste ha tillstånd för att servera och sälja alkohol. För att få tillstånd krävs bland annat att lokalen är godkänd ur miljösynpunkt och att den är godkänd för allsidig matlagning. Kom ihåg att alkoholdrycker aldrig får serveras om det inte sker i samband med matservering.

  • Kan utlandssvensk ha svensk bolag?

    Fråga:

    Jag är utlandssvensk, bor i Thailand och är utskriven/avregistrerad ur Sverige. Nu vill jag dock starta eget i Sverige. Tanken är en resetjänst som tar svenskar till Thailand via en lokal agentur här.

    Får jag som utlandssvensk starta ett företag i Sverige, och vilka restriktioner finns det?

    Thailandssvensken


    Expertsvar:

    Det finns flera restriktioner mot att starta ett svenskt företag när du är bosatt i utlandet. Du måste till exempel vara bosatt inom EES-området (EU-länderna och Island Lichtenstein och Norge) för att få starta aktiebolag eller ekonomisk förening i Sverige.

    Däremot kan du som utlandssvensk i Thailand starta enskild näringsverksamhet, men då måste du anmäla en i Sverige bosatt person som ansvarig föreståndare.

  • Försvinner betalningsanmärkningen i nytt bolag?

    Fråga:

    Jag har en schaktfirma som jag driver som enskild firma. Förra året fick jag en betalningsanmärkning genom rent slarv. Detta enda misstag förföljer mig. Nu har jag fått förfrågningar om ett större jobb som kräver så stora investeringar så att jag behöver banklån. Men banken säger nej och hänvisar till betalningsanmärkningen.

    Jag funderar nu på att köpa ett bolag som har fin historik och lägga det nya uppdraget i bolaget. Då när det inte finns någon betalningsanmärkning borde det väl gå lättare att få lån?

    John


    Expertsvar:

    Att bilda ett nytt aktiebolag kommer tyvärr inte att lösa problemet. När man räknar på kreditvärdigheten i ett företag tittar man inte bara på själva bolagets historik och ekonomi. Även  styrelseledamöternas  bakgrund granskas ?  och då dyker tyvärr din betalningsanmärkning upp.

    Men ge inte upp. Gå till din bank och berätta ärligt hur intäkterna i ditt företag ska komma in och hur du ska amortera av ditt lån. Att bland in privata bostäder och borgen från släktingar som säkerhet ska man försöka undvika, men ibland kan det ändå vara en utväg.
    Om din bank ändå fokuserar på ditt misstag med betalningsanmärkningen tycker jag att ska byta bank och gå till någon som är mindre stelbent.

    Det är inte en sådan här sak som avgör om aktiebolag eller enskild firma är bäst för dig. Det finns fördelar och nackdelar med båda företagsformerna. Skaffa dig information om det här: www.driva-eget.se/bolagellerfirma. Fundera sedan noga över hur du ska göra.

  • Kan vi tvingas till söndagsöppet?

    Fråga:

    Jag och min bror driver ett bageri i ett litet köpcentrum, och nu vill hyresvärden och företagarföreningen tvinga oss att ha söndagsöppet. Vi har tidigare haft dispens som de nu vill återkalla. Kan de verkligen lagen tvinga oss att ha öppet på söndagar?

    Söndagsfirarna


    Expertsvar:

    Ja, det är ganska troligt att de kan kräva det, även om inte lagen reglerar just den frågan. I lagen står det bara att hyresvillkoren ska vara skäliga. Men i ett köpcenter har man ofta bestämmelser om gemensamma öppettider ? i sådana fall står det i hyresavtalet.

    Det är till exempel vanligt att det i hyresavtalet står att man förbinder sig att vara medlem i företagarföreningen och att följa vad företagarföreningen bestämmer. De villkoren kan ni inte ta er ur under pågående hyresavtal.

    Er möjlighet här är att säga upp avtalet för villkorsändring, och när avtalet går ut försöka att förhandla bort det kravet.

  • Kan jag starta en bank?

    Fråga:

    Som vanligt verkar ju bankerna och dess ägare bara bli rikare och rikare. Därför har jag börjat fundera på att starta en bankverksamhet av något slag. Vad krävs juridiskt för att starta, bedriva och kalla sig för bankverksamhet i Sverige?

    Wallenberg


    Expertsvar:

    Det är inte helt enkelt att starta en bank. Hur bankverksamhet får bedrivas i Sverige regleras i lagen om bank- och finansieringsrörelse – banklagen.

    För att få starta en bank i Sverige krävs tillstånd från Finansinspektionen. Tillstånd ges bara till svenska aktiebolag, sparbanker eller medlemsbanker. Bolagsordning, stadgar eller reglementen för verksamheten måste stämma överens med den omfattande banklagen.

    Det första hindret är dock att ett bankaktiebolag eller en medlemsbank måste ha ett startkapital på minst fem miljoner euro, eller drygt 50 miljoner kronor.

  • Kan jag skydda min affärsidé?

    Fråga:

    Jag har en affärsidé som jag ska starta tillsammans med en vän. Jag skulle vilja skydda den idén från konkurrenter och även ha dokumenterat att jag har äganderätten till idén. Hur tryggar jag min idé, och därmed mitt företag, på bästa sätt så att ingen annan snor den?

    Stefan K


    Expertsvar:

    När det gäller en affärsidé så är den sällan så unik så att den inte går att kopiera av andra. Enbart en affärsidé kan alltså inte skyddas upphovsrättsligt, vilket innebär att vem som helst som får kännedom om idén kan använda sig av den.

    Genom att upprätta ett sekretessavtal mellan dig och din kompanjon eller med en annan eventuell affärspartner kan ni minska risken för att idén sprids. Avtalet bör upprättas i skriftlig form där det framgår att informationen inte får spridas och att man inte ensam får använda sig av affärsidén. En skadeståndsklausul bör finnas med i avtalet om avtalsparten bryter mot avtalet.

    Den typ av ensamrätt som exempelvis ett patent eller en varumärkesregistrering innebär kan man inte få enbart för själva affärsidén. Det kan därför i ett senare stadium vara klokt att skydda det som går att skydda genom att ansöka om varumärkesregistrering, patent och eventuellt mönsterskydd.

    Om du däremot utvecklar någon typ uppfinning som du vill skydda kan du ansöka om patent hos PRV. Den som gjort en uppfinning som kan utnyttjas industriellt och som tidigare inte är känd kan få ensamrätt eller patent på denna. Ensamrätten innebär att uppfinnaren under viss tid kan hindra andra från att yrkesmässigt utnyttja uppfinningen.

  • Gäller garantin för företagare?

    Fråga:

    Jag har enskild firma och har hamnat i “tvist” om vilka garantier som gäller vid inköp som jag gör. Jag hävdar att det inte är någon skillnad mellan enskild firma och privatperson, men leverantören håller inte med. Vem av oss har rätt?

    Johan


    Expertsvar:

    Om du har en enskild firma eller aktiebolag spelar ingen roll i det här fallet. Det som har betydelses är för vilket ändamål du gjort inköpet. Om du köpt produkten för att använda den  i din näringsverksamhet räknas det som att en juridisk person gjort inköpet.

    Utan att ha läst garantivillkoren är det svårt att svara på vad som gäller, eftersom villkoren för garantin kan variera. Men om inköpet gjorts inom ramen för din näringsverksamhet gäller alltså inte garantin om denna enbart omfattar privatpersoner.

  • Bestämmer jag som har 55 procent

    Fråga:

    Jag och en kompanjon har ett AB där jag äger 55 procent och min partner 45 procent. Nu undrar jag vad som gäller om vi delägare inte är överens. Kan jag som har majoritet bestämma själv? Och hur mycket kan jag bestämma över?

    Oense


    Expertsvar:

    Utgångspunkten är att majoriteten bestämmer över minoriteten. Men det finns undantag och regler som är till för att skydda minoritetens intressen.
    Som 55-procentig ägare kan du i många frågor driva igenom beslut, trots att din kompanjon inte håller med. Men större och viktigare frågor kräver ofta att du har en kvalificerad majoritet av aktierna, vilket kan var 2/3, 3/4 eller till och med ännu mer beroende på vad det är för fråga. Aktiebolagslagen klargör vilka frågor det gäller.

  • Måste jag betala 1,26 kr i ränta?

    Fråga:

    Jag har i dag fått en räntefaktura från en leverantör för att jag varit sen med betalningar. Jag faktureras för en massa småbelopp ? 2,06 kronor och 1,26 kronor till exempel. Det är ränta för tre dagar här och fem dagar där.

    Vad säger egentligen räntelagen? Får det här företaget verkligen begära ränta för så korta perioder? Och för så små summor?

    Dessutom har de tagit ut en kravavgift på 100 kronor, hur höga kravavgifter får man egentligen ta ut?

    ?Många bäckar små?


    Expertsvar:


    Om inte annat avtalats mellan parterna så är det räntelagen som styr hur dröjsmålsränta får tas ut. Enligt räntelagen finns möjligheten att ta ut en dröjsmålsränta efter det att 30 dagar gått från fakturadatum. Förutsättningen är att förfallodagen passerats.

    Det finns alltså ingen begränsning av hur små belopp eller för hur korta perioder som man kan ta ut dröjsmålsränta på. Räntan ska beräknas för år och motsvarar den gällande referensräntan med ett tillägg av åtta procentenheter. Referensräntan fastställs av Riksbanken.

    Kravavgift kan inte tas ut om detta inte avtalats. Däremot kan en avgift tas ut för betalningspåminnelse, men den får högsta vara på 50 kronor.

     

     

  • Kan hyran höjas under finanskrisen?

    Fråga:

    Jag och min man driver en inredningsbutik i södra Sverige och hyr butikslokalen av en medelstor fastighetsägare. Liksom många andra har vi blivit oroade av det höga ränteläget och allt kaos på finansmarknaden, och undrar vad som kan hända med vår hyra. Kan fastighetsägaren höja hyran eller säga upp oss utan förvarning?

    Inredarna


    Expertsvar:

    Först och främst är hyresvärden bunden av er kontraktstid. Om kontraktet löper till den 31 december 2009 kan uppsägning för villkorsändring ske först till den tidpunkten. Hyresvärden måste även iaktta den uppsägningstid som hyreskontraktet eller hyreslagen stipulerar.

    Om hyrestiden är längre än nio månader gäller nio månaders uppsägningstid, såvida inte en längre uppsägningstid är avtalad. Om hyrestiden är kortare gäller kortare uppsägningstid. Om hyreskontraktet löper på obestämd tid gäller en uppsägningstid på minst nio månader. Ni behöver alltså inte oroa er för att få en högre hyra från ena dagen till den andra.

    När det gäller en hyreshöjning i sig så får hyresvärden endast ta ut en så kallad marknadshyra. Vad som är gällande marknadshyra är inte helt enkelt att bedöma. Den beror på vad andra intresserade kan vara villiga att betala på den öppna marknaden.

    Vid en sådan bedömning gör man normalt en jämförelse med liknande lokaler på orten. Den lokal som ska jämföras med ska även ha ett jämförbart läge och även till utformningen vara likvärdig, annars bör en justering göras.

    Det är denna värdering som ska avgöra hyrans storlek och inte vilka finansieringskostnader eller andra kostnader som hyresvärden har för fastigheten.

  • Hur reglerar vi vårt kompanjonskap?

    Fråga:

    Nyligen startade jag och en gammal kompis en klädbutik tillsammans. Vi hade en affärsidé och var ivriga att pröva den. Så vi körde igång utan att riktigt tänka igenom eller bestämma saker som hur vi ska fatta beslut om investeringar, hur vi gör om någon vill hoppa av eller hur vi ska göra med en eventuell vinst i företaget. Kan vi bestämma detta nu i efterhand och hur gör vi?

    Anonym


    Expertsvar:

    Bättre sent än aldrig. Det är bra att ni nu tar tag i den här frågan. Ett bra sätt att reglera viktiga frågor och förebygga tvistigheter är att upprätta ett kompanjonavtal. Även om ni tycker det finns förutsättningar för ett bra kompanjonskap kan man aldrig vara säker på att det kommer att löpa problemfritt. En tvist mellan kompanjoner som känner varandra väl kan dessutom äventyra vänskapen. I ett kompanjonavtal kan ni reglera en mängd frågor:

    • Hur företaget ska drivas?
    • Hur mycket pengar var och en ska satsa?
    • Vilken arbetsinsats som förväntas av delägarna?
    • Vilken lön ni ska ta ut?
    • Hur ni ska besluta om investeringar?
    • Hur ansvaret ska fördelas?
    • Hur eventuell vinst ska fördelas?
    • Hur ni ska gå tillväga om en vill hoppa av och sälja sin del eller om en delägare avlider?

    Oavsett om ni har ett aktiebolag, handelsbolag eller kommanditbolag så är det viktigt att ha ett kompanjonavtal. Ni bör ta hjälp av en affärsjurist så att avtalet reglerar det som är viktigt för just er.

Fråga våra experter

Vill du ha proffssvar på dina frågor om dig och ditt företag? Då kan du få hjälp av Driva Egets experter. Vi väljer ut några av de frågor som kommer in och besvarar dem i vår tidning och på sajten.


Tack för din fråga. Om den väljs ut kommer den att besvaras i tidningen och här på sajten.
Följ Driva Eget
Följ oss på facebook
Följ oss på Twitter
Följ oss på Instagram
Följ @drivaeget
Följ oss på LinkedIn
Följ oss på Google+
Läs mer i tidningen
8 nr 545 kr

TEMA: Starta eget utomlands
Försäkringarna för dig och ditt företag
Betalar du för mycket för bokföringen?
Maxa utdelningen