Varför saknar vi konsumentskydd?

Anders Andersson

Publicerades: 14 juni, 2010

När en privatperson köper en vara finns det en konsumentköplag som skydd. Det finns då ångervecka för den som blir erbjuden något och ångrar sig.

Men varför har vi småföretagare sämre skydd? Om vi vilseleds av en säljare i telefon och säger ja till ett luddigt erbjudande har vi mycket sämre möjligheter att dra oss ur. Varför är det på det sättet , och vad är det för lagar som skyddar oss från att blir lurade?

Som du skriver gäller inte konsumentköplagen när en näringsidkare gör en affär med en annan näringsidkare. Vid köp av lös egendom gäller då i stället köplagen.

Konsumentköplagen är tvingande och innehåller paragrafer om exempelvis ångervecka.  Köplagen är inte alls lika stark och utgår ifrån att det är två ungefär jämnstarka parter i en affärsuppgörelse. Den kan dessutom förhandlas bort när parterna gör upp om en affär.

Den är därmed inte avpassad till situationen när ett skojarföretag ringer och försöker lura en enmansföretagare, som ju kan anses vara i samma situation som en privatperson. Det utnyttjar de företag som med fräcka metoder försöker få småföretagarna till att säga ja i telefon till erbjudanden om att exempelvis vara med i någon katalogtjänst som ibland inte ens existerar .

Om företagaren säger ja till något märkligt erbjudande spelas detta in på band och används som bevis emot de företagare som inte betalar den faktura som sedan kommer.  Det är två svårt att komma undan, även om man bör försöka.

Det gäller alltså att se upp för att bli lurad.  Se upp särskilt för företagen på Svensk Handels varningslista, och ta hjälp här: www.svenskhandel.se och www.driva-eget.se/varningslista.