Frilansskolan del 35: Så bokar du in möten med framtida uppdragsgivare

Hej alla härliga frilansare! Hoppas allt är toppen med er. Nu ska vi snacka möten.

Jag har hittills gått igenom hur man pitchar artikelidéer via mejl och lite på telefon (nya läsare: bläddra tillbaka i bloggen så hittar ni mycket info om hur man gör). Men det finns ytterligare ett sätt – att boka in möten med uppdragsgivaren och pitcha idéer på plats.

Det finns många fördelar med att träffa en uppdragsgivare på ett möte:

• Du får chansen att visa upp din fantastiska personlighet – vilket gör att uppdragsgivaren kan vilja jobba med dig bara av den anledningen.
• Du kan ställa frågor om vad tidningen/sajten själva är ute efter för artiklar, vilket är ovärderligt.
• Ni kan bolla dina artikelidéer. Kanske passar de inte tidningen just i den form du presenterar dem, men då kan du fråga hur de skulle vilja vinkla artiklarna i stället. Kort sagt, ni för en dialog och inte en monolog.

Att boka in möten kan även frilansare som redan har mycket uppdrag dra nytta av. Att lägga ut trådar och knyta kontakter med nya uppdragsgivare är alltid bra och kan resultera i både bättre betalda uppdrag och trevligare människor att jobba med.

”Men döööh! Det fattar väl jag också att det är bra med möten, men det är inte så enkelt!” säger du kanske nu och tycker att den där Camilla Björkman är ett riktigt härke. Låt mig därför börja med det första, absolut nödvändiga och grundläggande rådet vad gäller möten:

Du måste höra av dig till många uppdragsgivare. Minst fem – helst tio.

Du måste nämligen räkna med att de flesta du hör av dig till inte kommer att svara, hittar på någon ursäkt att de har fullt upp, säger att de inte behöver frilansmaterial osv osv. De kommer helt enkelt att dissa dig. Det är den bittra sanningen och bara att acceptera. Och vet du om det så är det mycket, mycket lättare att hantera. Det har absolut nada med dig att göra – så ta det aldrig aldrig aldrig personligt! Om jag skulle få en tia för varje "nej" jag har fått i mitt liv skulle jag ta mig fan vara miljonär tio gånger om.

Dock kan jag tillägga att de flesta frilansare faktiskt INTE hör av sig till tidningar och försöker boka in ett möte. Och de flesta formulerar inte ett snyggt, proffsigt mejl när de väl gör det. Med andra ord: vet du bara hur du gör har du stora chanser att lyckas.

Så hur gör man då? Låt oss utgå från att du mejlar. För det första, se till att mejla rätt person. Redaktionschefen i första hand. Och finns ingen sådan, kontakta chefredaktören direkt. Du kan också mejla båda två.

I mejlet ska följande vara med:

1. Vem vilka du skriver för idag. Har du inte skrivit för några, säg bara att du är ny frilansjournalist. Min personliga åsikt: Skriv inte att du brinner för att skriva eller för att bli frilansjournalist. Du vill verka som ett proffs och inte som en nybörjare.
    
2. Varför du vill skriva för just dem. Detta är viktigt! Kom ihåg, alla älskar beröm (läs mer om det HÄR).
    
3. Vilka dina kunskaper är inom området. Också jätteviktigt. Vad har du som inte alla andra frilansare har som kontaktar dem varje månad? Det behöver inte vara att du redan skriver om deras ämnen, men försök rota fram något. Det kan vara att du själv är deras målgrupp och därmed vet vad läsarna vill ha eller att du äger fem katter och därmed kan det mesta om just katter.
    
4. Din eventuella nisch. Jag tycker dock att det är bra att poängtera att du skriver/vill skriva om det mesta, men att du även har nischat dig inom xxxxxx. Detta för att inte missa några uppdrag.
    
5. Ditt förslag. Skriv att du förstår att de får många förfrågningar, men att du har ett antal artikelidéer som du tror skulle passa dem och därför undrar du om du får komma förbi deras kontor och presentera dig och idéerna under en halvtimme. Jag skulle även lägga till att jag tar med kaffe latte och sen avsluta med en smiley :)

Slutligen kan du lägga till att du befinner dig i närheten av dem nästa vecka. Detta för att pressa dem att svara. Dock bör du inte säga ett datum eftersom de kan vara borta just den dagen.

Viktigt är att du låter cool, skön och framgångsrik. Tänk att du är en sjukt grym frilansskribent som alla rycker i - men att du har kläckt ett gäng idéer för just den här tidningen, och därför drar du iväg ett mejl och kollar om de vill ses. Sen kan du fortfarande ge beröm och komplimanger, såklart!

Obs! Du behöver inte ha en enda idé när du kontaktar en uppdragsgivare. Idéerna fixar du sen – nu gäller det bara att få till ett möte. Och kom ihåg: MÅNGA mejl! Sätt dig med 10 tidningar du gillar och dra iväg ett mejl till varje. Lägg ner tid och omsorg på varje mejl - det får absolut inte vara ett massmejl du drar iväg. Kort, koncist och proffsigt ska det vara. Det tar en halvdag upp till en heldag men kan ge hundratusentals kronor i framtida intäkter.

Om du inte har fått svar inom en vecka: Ring och fråga glatt om personen i fråga har sett ditt mejl, och säg "Så jag tänkte helt enkelt bara höra om jag kan kika förbi lite kort och ta med mig några artikelidéer jag har?"

I nästa del av Frilansskolan: Så gör du när du har fått till ett möte med en uppdragsgivare.

LYCKA TILL!

PS: Vill du ha ett mejl nästa gång jag uppdaterar bloggen? Mejla mig på camilla@driva-eget.se.

23 januari 2012

Skriv din kommentar

Glöm aldrig att det är du som bestämmer hur långt du vill nå

Det är lustigt hur ett årsskifte kan bli så stort. Det är ju bara några dagar som passerar förbi – ändå är det som att hela världsbilden har roterat omkring en.

Och så kommer januari. Ett utmärkt tillfälle att sätta upp nya mål för året som kommer. Vad vill du uppnå? Hur vill du må? Vad vill du tjäna? Vilka vill du jobba med? Vilka vill du absolut inte jobba med?

Ja, vad vill DU?

En av de sämre delarna med att vara frilansjournalist är att man lätt börjar springa efter andras pipa. Det är inte så konstigt: Uppdragsgivarna bestämmer vad de vill betala för en artikel – i stället för att fråga vad du tar för den. Omgivningen säger att du ska vara glad att du har jobb – och du biter i det sura äpplet och säger ja till ett uppdrag fast du helst inte vill. Har man så få uppdrag att man knappt kan försörja sig är det förstås ännu lättare att hamna här.

Under året som har gått har jag några gånger tackat ja till saker som jag egentligen inte velat. Syltat in mig i saker. Mått dåligt och känt att jag varit som en fånge i en bur. Lägg därtill att jag har jobbat alldeles för mycket. Och det är inte lätt att stanna upp och tänka till när livet rusar på i 180.

Jag, som sa upp mig för att vara helt och hållet fri, kände mig plötsligt som alla andras marionettdocka. Sen har jag haft underbara jobbprojekt också – och jobbat med många av mina favoriter (till exempel Driva Eget) – men det gör inte tiden i buren lättare.

I mitt fall har det att göra med att jag är alldeles för dålig på att säga nej. Men att göra saker man innerst inne mår dåligt av kan lika gärna bero på osäkerhet. Oro. Dålig självkänsla. Tänk om det inte kommer några uppdrag nästa månad? Tänk om uppdragsgivaren blir sur? Tänk om mina artiklar är dåliga? Då kan jag ju inte ta så mycket betalt. Kanske är det bara så här lite jag är värd?

Som frilansjournalist är man också så mycket mer sårbar, framförallt om man jobbar hemma. På en redaktion får man pepp, stöd och coachning. Man har personer omkring en som man kan fråga. Man ser hur ens artiklar går genom flera andra personer som nickar och ler och säger att allt är bra, eller hjälper en att rätta till dem. Som frilans ser man ingenting av det. Ibland får man inte ens ett tack.

Inte konstigt om självkänslan får sig en törn. Att man blir sur. Kanske till och med förbannad och bitter.

Därför tycker jag att januari är ett utmärkt tillfälle att påminna sig om att man faktiskt är himla bra. Att man är stark och fri, inte ett offer för någon annan. Lyfta på hakan och säga: ”Det här är mitt år. Jag, och ingen annan, bestämmer vad jag ska göra!”

Fuck för låga arvoden, energitjuvar och uppdrag som ger ångest. Fortsätt leta dig vidare, ta nya kontakter och lär känna nya människor. Våga säga nej när betalningen är för dålig – lägg tiden på att hitta nya uppdrag i stället. Ha is i magen. Sträck på dig. Ta nya steg i nya riktningar och jag lovar att det kommer att ge dig massor tillbaka. Låt ingen säga att du inte ska lyckas med precis det du vill.

Glöm aldrig att det är du som bestämmer hur långt du vill nå.

Så kommer jag tänka det här året. Hänger du med mig?

Foto: Istockphoto

Vill du få ett mejl varje gång jag uppdaterar bloggen? Mejla mig på camilla@driva-eget.se.

5 januari 2012

Skriv din kommentar

Frilansskolan del 34: Så får du bokkontrakt

Det finns många fördelar med att vara frilansjournalist. En av dem är att man kan skriva en bok vid sidan om sitt vanliga jobb. Som journalist är det dessutom mycket lättare att sälja in boken till ett bokförlag, eftersom man har lättare att presentera idén och eftersom man (förhoppningsvis) redan kan skriva.

Egentligen borde jag överlämna det här ämnet till min kära bloggkollega Katarina Widoff, som har en grym bokskola på sin blogg. Men jag kan bara inte låta bli att skriva ett enda inlägg om saken! Jag och Ulrika Ek, min kompis tillika ny chefredaktör för Cosmopolitan, har nämligen precis lagt sista handen vid vår bok Powerprincipen – en karriärbok för unga kvinnor där några av Sveriges mäktigaste kvinnor guidar läsarna till raketkarriär! Den kommer ut 1 mars 2012 på Norstedts förlag.

Det har varit världens resa så jag vill gärna dela med mig med åtminstone några tips, som handlar om hur man säljer in sin bok till ett bokförlag. Man kan självklart ge ut boken själv också, mer om det skriver Katarina Widoff, men skulle man vilja ha ett förlag i ryggen kommer här mina tips för hur du säljer in en facklitterär bok:

1. Hitta din nisch
Har du redan ett område som du skriver om som journalist är detta guld värt. Då kan du redan i första kontakten med förlaget lyfta fram att du är journalist inom området, vilket kommer att göra dem mer intresserade. När jag och Ulrika sålde in vår bok skrev vi om ämnen som karriär och entreprenörskap (detta var innan Ulrika blev chefred) och det är jag övertygad om bidrog starkt till att de nappade på vår bokidé som ju handlade om just det.

2. Använd inte bara intervjuer
Först hade vi tänkt att vår bok enbart skulle vara intervjuer med framgångsrika kvinnor. Men vi fick mycket värdefull feedback från ett första bokförlag som sa att det sällan funkar med intervjuböcker. Som journalist är man ju dock van att bygga sina texter på intervjuer så det blev till att tänka om. Det slutade med att vi intervjuade kvinnorna ändå men använde detta till att skriva vår egen text, vilket blev kanon. Men luras inte av att tro att du måste ha intervjuer i din bok bara för att du bygger dina artiklar på det. Har du skrivit mycket om ämnet tidigare sitter du faktiskt på grymma expertkunskaper. Våga lita på din förmåga som ”expert”!

3. Skriv ett bra synopsis
Vi hade inte skrivit en rad på boken när vi kontaktade två olika bokförlag, varpå det blev Norstedts som vi sedan fick komma på möte hos och skrev kontrakt med. Däremot hade vi skrivit ett bra och fylligt synopsis där vi förklarade tanken med boken. En viktig sak här är att inte gå för mycket in på själva innehållet (det kan komma senare) utan i stället trycka på varför din bok behövs just i detta nu – eller ännu hellre om ett år när boken kommer ut. Varför finns ett sug efter din bok? Vad gör den aktuell? Varför kommer den att sälja som smör? Beskriv det och peka på olika faktorer, så kommer det att göra att du sticker ut i mängden. HÄR kan ni se delar av det synopsis jag och Ulrika skickade till Norstedts, dock är det här omgjort till en mer säljande infotext.

…MEN jag rekommenderar ändå för din egen skull att du skriver något kapitel på boken och framförallt: gör lite research innan du säljer in idén. Risken är annars att du säljer in något som du sen, när du börjar skriva, inser inte håller. Kanske blir slutsatsen en helt annan. Eller så blir en viss del av arbetet blir mer intressant, och du inser att det är just DET du ska skriva en bok om.

4. Hajpa dig själv
Berätta vem du är, vad du skriver om och varför du är bäst lämpad att skriva den här boken. Hajpa dig själv! Lyft även fram att du har kontakter på olika tidningar (om du har det) eftersom de då inser att du själv kan hjälpa till att sprida boken i pressen.

5. Bli inte förtvivlad om du får ett nej
Vi fick först nej från ett annat bokförlag – men eftersom det gick en hel del mejl fram och tillbaka mellan oss fick vi med oss mycket bra feedback som vi kunde använda när vi sålde in boken till Norstedts (t ex det där med att inte göra en intervjubok). Och faktum är: den bok vi först planerade är sjukt långt ifrån den vi har skrivit idag. Så jag är glad att vi fick nej på första försöket.

Vill du få ett mejl när jag uppdaterar bloggen? Skicka ett mejl till camilla@driva-eget.se.

GOD JUL ALLIHOP!

Ulrika Ek och jag. Foto: Sara Moritz.

Bokomslaget. Gjort av Lukas Möllersten.

22 december 2011

Skriv din kommentar

Frilansskolan del 33: Tre-mejlsprincipen och andra tips som ger dig fasta uppdrag

En otroligt viktig del i att tjäna bra som frilansskribent handlar om att skaffa sig fasta uppdrag. Då ringer/mejlar uppdragsgivaren dig löpande uppdrag och du slipper mycket säljtid. Dessutom går det snabbare att skriva för tidningen i fråga eftersom du kan stilen och upplägget på artiklarna.

Hur blir man då ”favoriten” som alla vill anlita och som redaktören vill fortsätta lägga ut uppdrag på? Här är några av mina bästa tips:

1. Du levererar bra artiklar i tidningens stil
Detta är självklart A och O - och går inte att komma ifrån hur trevlig, serviceminded och ”säljig” man än är. Men vad är då en bra artikel? En nyckelregel är: En artikel som är i stil med tidningens andra artiklar. En sak som många missar är till exempel att se till att rubriken, ingressen och eventuella rutor är i stil med tidningens. Framförallt ingresser är en sådan sak som kan skilja sig radikalt åt mellan tidningar, och skriver man då en som är exakt i tidningens stil kan det lyfta hela texten. Ett tips är att leta upp två tidigare artiklar under samma vinjett (avdelningen i tidningen) och studera dem noggrant. Studera även ingresserna och rutorna. Till exempel kanske rutorna har små underrubriker över varje punkt, eller så har de inte det. Bra att kolla!

2. Du är självgående
Jag har en princip som jag kallar 3-mejlsprincipen. Den går ut på att uppdragsgivaren mejlar ett artikeluppslag (typ xxxxx, kan du skriva detta?), jag svarar med att bekräfta dels själva upplägget av artikeln (här skriver jag ofta en lite mer utförlig synopsis för att kolla att jag fattat rätt) och arvodet (här kanske jag ser till att höja det lite) och redaktören svarar ”okej”. Tre mejl alltså. Alternativt mejlar jag ett artikelförslag, redaktören svarar med någon fråga eller något i stil med ”kör på det men tänk på det här och det här” och sen svarar jag ”okej”. Tre mejl även där. That's it!

Självklart kan det uppkomma frågor under uppdragets gång. Är det viktiga frågor ska man ställa dem - risken är annars att uppdraget inte blir vad redaktören tänkt sig vilket blir merarbete för dig. Men är upplägget tydligt – undvik att diskutera det mer. Det är rakt igenom underbart med en frilans som vågar ta eget ansvar och levererar det man sagt. Har man flera frågor är det bättre att lyfta luren och riva av frågorna vid ett tillfälle. Min erfarenhet är även att det är bättre för alla parter att först komma med ett eget förslag än att ställa en massa frågor. T ex: Redaktören mejlar mig en ”idé” och undrar om du kan skriva – då skriver jag snabbt ihop ett kort synopsis som har med alla delar i artikeln och skriver sedan dit ”blir det bra?”. Ofta får jag bara ”ja!” till svar och alla är nöjda. Jag har fått igenom hur jag vill lägga upp artikeln och redaktören slipper extrajobb. I stället för att ställa en massa frågor till redaktören så att han/hon ska ägna tid åt att behöva svara på dem.

3. Du fortsätter att komma med egna idéer
Många slutar att komma med egna artikelidéer när man har fått till exempel en eller två löpande uppdrag i varje nummer av en tidning. Man blir helt enkelt lite bekväm och tänker att det funkar bra att redaktören tänker ut idéerna och sen kontaktar en, än tvärtom. Jag har själv gjort det misstaget. Men det finns flera risker med detta:

• Någon frilans som är mer het på gröten ligger på redaktören med en massa grymma idéer – och han/hon börjar så småningom att övergå till den personen i stället.
• Det verkar inte som att du har någon passion för tidningen längre, vilket är jätteviktigt för att bli den där fasta medarbetaren på frilansbasis. Läs mer om det HÄR.
• Du missar en grym chans att sälja in fler artiklar till samma uppdragsgivare. Om du har två tidningar varav en du redan skriver för är det mycket lättare att försöka sälja in fler artikelidéer till den, i stället för att sälja in till den nya tidningen. Sälj alltid mer till gamla kunder!

Omvänt är det väldigt uppskattat för redaktören när en person, särskilt en frilans man känner och litar på, kommer med en helt färdig artikelidé – läs mer om det HÄR. De slipper en massa jobb och du blir sedd som en stjärna.

4. Du är en skön person
Det är du självklart redan - men se till att visa det! Din personlighet är nämligen en extremt viktig faktor i om du blir anlitad många gånger om. Egentligen är det ganska självklart: Tänk dig själv att du är redaktör för en tidning och har två frilansare att anlita för uppdrag. Båda är lika bra på att skriva och rapportera men den ena är även glad, trevlig och har humor. Vem anlitar du? Med största sannolikhet, den glada personen. Se därför till att träffa uppdragsgivaren och visa upp din sköna och självsäkra personlighet. Var dig själv, avslappnad och trevlig och se till att dra lite skämt så att du får honom/henne att skratta. Alla älskar folk som får dem att bli glada! Det gör det också lättare att förhandla upp ditt arvode, eftersom uppdragsgivaren gillar dig skarpt och därför inte har hjärta att sitta och hålla in på en tusing hit och dit. Det här kan låta larvigt men jag lovar dig att just denna punkt kommer du långt med. Våga visa den du är!

5. Du fortsätter att leverera
Det låter som en självklarhet, men frilansjournalister som skriver bra, är självgående och levererar det som beställdes senast på datum för deadline finns faktiskt inte i överflöd. Det kan däremot hända att en frilans, när han/hon börjar bli bekväm i att det kommer fasta uppdrag, börjar tumma på det där. Jag har själv gjort så. När jag började som frilans var jag manisk på att alltid leverera i tid – sen blev jag lite bekväm och tänkte att "äsch, det gör väl inget om det kommer en dag senare". Big mistake! Som tur var skärpte jag till mig snabbt när jag insåg vad jag höll på med, men även jag får påminna mig själv då och då. Mitt jobb är en del i en lång rad av människors jobb – redaktionschef, redigerare, layout, korr osv – och strular jag påverkar jag en massa andra. Gör inte samma misstag som jag gjorde!

Vill du få ett mejl nästa gång jag uppdaterar bloggen? Mejla mig på camilla@driva-eget.se.

15 december 2011

Skriv din kommentar

Frilansskolan del 32: Det hemliga knepet som ökar din försäljning

Idag fick jag ett mejl från en trevlig kvinna som skrev att hon efter att ha följt mina tips på bloggen sålt in inte mindre än sex stora reportage till tidningar hon mest av allt ville skriva för - på en vecka. Herregud! Även om jag får en hel del mejl från läsare som ökat sin försäljning måste nog detta vara rekord. Stort tack från mig för de fina orden och framförallt: otroligt BRA JOBBAT!

Det här mejlet fick mig att fundera på andra sätt som man kan öka sin försäljning – och jag kom fram till en mycket viktig punkt. Nämligen: Vikten av att pitcha en färdig artikel.

”Eh… Färdig artikel? Det pitchar jag redan!” säger du kanske. Okej, så kanske är fallet men läs vidare ändå.

Ett vanligt misstag frilansskribenter gör när de skriver ett synopsis är nämligen följande: De skriver bara själva "idén" och är inte tydliga i hur de har tänkt vinkla den eller vad artikeln ska innehålla.

Vikten av vinkeln skriver jag om HÄR, men jag ska här visa ett exempel på vad jag menar. Så här ser många pitchmejl ut:

Hej! (kort intro) Jag tänkte höra med er om ni skulle vara intresserade av en artikel om de slitningar som uppkommer i ett förhållande när man får barn. En ny undersökning visar att 30 procent* av alla föräldrar gör slut på grund av dessa. Jag vet några som klarade sig och de är jätteglada nu. Kanske kan en artikel om det här problemet vara något för er?

Det är inget fel med själva idén, och det är bättre att skriva så här än att inte skriva något alls. Men: det är inte en färdig artikelidé! Det här är ett embryo till en artikelidé – men den är inte helt och hållet klar. Här finns nämligen ingen skarp vinkel, och även om man själv vet hur man tänkt vinkla artikeln så har man här inte presenterat det på ett tydligt sätt. Ovanstående text skulle i praktiken kunna betyda allt mellan himmel och jord som har med slitningar på småbarnsföräldrar att göra, t ex:

• En artikel om själva undersökningen.
• En artikel om slitningar på småbarnsföräldrar.
• En artikel som löser ovanstående slitningar.
• En artikel där föräldrarna talar ut om sina slitningar.

Med andra ord: Vad som helst.

För att en redaktör över huvud taget ska ta tag i ovanstående artikel krävs det att hon/han själv sätter sig och tänker ut en skarp vinkel, en rubrik och en ruta. Men då är risken rätt stor att redaktören…

• Inte orkar tänka till och lämnar idén därhän.
• Inte ser dess rätta potential.
• Inte vågar beställa artikeln eftersom han/hon är rädd att du inte kan vinkla artikeln så att den passar tidningen.

…och därmed svarar ”nej tack”.

Vad ska du göra i stället? Jo, du ska ta till ett knep som majoriteten av alla frilansskribenter som pitchar artikelidéer INTE gör, men som är otroligt enkelt och effektivt:

Du ska skriva en bra rubrik på ditt synopsis som direkt förklarar vinkeln.

Jag vågar lova dig att denna, till synes pyttelilla sak, kommer att göra stor skillnad i responsen från redaktörerna. Det tar nämligen ditt synopsis från en ”tanke” till en färdig artikelidé, vilket är något som redaktören direkt kan ta ställning till om han/hon vill köpa. Eftersom många frilansjournalister skickar in ”tankar” och inte konkreta, vinklade artikelidéer – har du chansen att sticka ut rejält. Dessutom gör det att du själv tvingas till om vad vinkeln faktiskt är.

Här är ett exempel på hur du kan skriva i stället, efter introduktionen:

SÅ SLIPPER NI KRISA UNDER SMÅBARNSÅREN
Ny forskning från xxx-universitetet visar att 30 procent av alla föräldrar gör slut inom två år efter att barnet har fötts. Den här artikeln tar avstamp i undersökningen och guidar sedan läsarna i hur man inte blir en av de drabbade. Jag intervjuar en expert som kommer med konkreta och nytänkande råd, t ex Anna Andersson som själv har forskat på just de slitningar som uppstår på relationen efter att man har fött barn. Jag har även ett bra case på föräldrar som hamnade i en sådan kris men som tog sig igenom den, bland annat genom att införa en barnfri stund en gång i veckan och genom att prata med en terapeut. Huvudartikeln kan vara löptext eller bestå av en inledning med punkter. Ruta: ”Bråkfria frågor att ställa varandra”, som tar upp bra frågor man kan ställa sin partner för att prata ut, men utan att börja gräla.

Det du har gjort med ovanstående text är alltså:

• Berättat vilken vinkel du tänker dig.
• Tydligt visat denna för redaktören med hjälp av en rubrik.
• Beskrivit tydligt vad artikeln ska innehålla och vilka personer som är med.
• Visat att du kan leverera alla komponenter i en artikel, i det här fallet: forskning som stöder din vinkel, expertutlåtande, bra och NYA råd (inte bara de gamla vanliga typ "ge komplimanger"), case och till och med en bra ruta.
• Visat att du fattar hur en redaktör tänker. De vill inte bara ha en brödtext, utan ”hela kalaset” som gör en färdig artikel.

Du behöver inte slå knut på dig själv i jakten på en bra rubrik. Det viktiga är att rubriken direkt ska berätta vad artikeln handlar om. ”Så slipper ni krisa under småbarnsåren” sticker t ex inte ut särskilt mycket och chansen är stor att redaktören ändå vill sätta dit något mer kreativt. MEN den säger exakt vad artikeln ska innehålla vilket gör den perfekt i ett synopsis. Ett tips, om det känns svårt, är än en gång: Studera tidningen som du skickar idén till. Hur ser deras rubriker ut?

EDIT: Det här kan du använda även när du ringer en redaktör. Jag brukar t ex ringa en uppdragsgivare och säga något i stil med: "Jag har en grym artikelidé!" och sen säger jag bara rubriken med all min kraft, varpå jag kort förklarar den. Då fattar ofta redaktören direkt. I stället för att ba "jo det är så att jag tänkte att det här med det eller det..."

Vad tycker ni om det här? Lämna gärna en kommentar eller frågor här nedan!

Vill du ha ett mejl varje gång jag uppdaterar bloggen? Mejla mig på camilla@driva-eget.se

*undersökningen är påhittad av mig.

7 december 2011

Skriv din kommentar

Frilansskolan del 31: Så säljer du in tester

Till att börja med skulle jag vilja råda alla att delta och sprida Hanna Fridéns Portföljjakten vidare. Det är ett fantastiskt projekt som hon driver på sin blogg och hjälper illustratörer, formgivare osv att sätta ihop en bra portfölj. Nu behövs fler deltagare för att den ska fortsätta, så hjälp till och sprid till era vänner som är illustratörer och formgivare! Det är ju för guds skull både superbra och konkret hjälp – och gratis!

Sen tänkte jag att vi skulle prata om ett lite annorlunda uppdrag, nämligen: tester. Många tror att tester är förpassade till tjejtidningarnas sex- och kärlekssidor men så är absolut inte fallet. Jag snackar alltså inte om att testa grillar eller tomtemössor och ge betyg, utan om att göra tester där läsarna kan kryssa i olika alternativ och sedan få ett resultat som passar dem.

Här är några av de test jag har gjort genom åren:

• Passar du som företagare?
• Vilken pengapersonlighet är du?
• Vilken träning passar dig?
• Vad är ditt mål i karriären?
• Är du en bra säljare?
• Vad tänder du på i sängen? (skratta ni!)

Det finns flera orsaker till att tester är bra att sälja in. Några är:

• Väldigt få gör dem. Det är ju inte direkt urtypen av journalistjobb, om man säger så…
• Det sticker ut. Bland hundratals personporträtt kommer ditt test att vara en rolig uppstickare!
• Du får en specialistkunskap som inte många andra har.
• Det blir en paus i det ”vanliga” skrivandet. Även om du skriver här också blir det på ett annat sätt.

Hur gör man då ett bra test? Enligt mig är det perfekta testet en bra mix av seriositet, humor och konkreta tips. Det ska inte vara en massa larv, utan frågorna ska vara genomtänkta och resultaten som testet leder fram till ska vara seriösa och ge bra tips och råd.

Samtidigt får man inte ge sken av att testet ska lösa ett stort och allvarligt problem, eller välja ett ämne som är för vetenskapligt (eller hur jag nu ska uttrycka mig). Dels blir det tufft för dig att sätta ihop ett sådant test på egen hand, dels tar det väldigt mycket mer tid. Jag skulle till exempel aldrig sälja in ett test om vilken terapimetod som passar hos psykologen.

För att vara tydlig med ovanstående försöker jag att alltid skriva något i stil med följande i ingressen: ”Gör xxx-tidningens test och få en hint om du …” På så sätt ger du inte sken av att ge läsaren något annat än ett kul och praktiskt test. Sen att det faktiskt ger riktigt bra råd blir en bonus.

Hur gör man då ett test? Låt oss ta DET HÄR enkla testet som exempel, som jag gjorde till tidningen Driva Eget och som sedan lades upp på nätet. Då rekommenderar jag att göra det i den här ordningen:

1. Välj ämne och rubrik. Som här: ”Passar du som företagare?”

2. Bestäm vilka olika resultat testet ska leda fram till. Du börjar alltså bakifrån. Till exempel, som i fallet med det här testet ovan, så är resultaten:

• Ja – men se till att fokusera.
• Nja, du behöver mer säljfokus.
• Nej, än passar du bäst som anställd.

Skriv några korta stödanteckningar under varje resultat. Detta är viktigt att göra först eftersom det blir mycket lättare att sen skriva frågorna och svarsalternativen.

3. Skriv frågorna och svarsalternativen. Det vill säga: först en fråga och sedan t ex A, B och C med olika svarsalternativ. Har du tre resultat som testet mynnar ut i är det praktiskt att ha tre svarsalternativ på varje fråga. Det här är ofta det svåraste. Undvik att skriva frågor som direkt svarar på själva testrubriken. Till exempel är det ingen idé med en fråga i stil med: ”Hur skulle du se på att vara företagare?”. Nej, det gäller att hitta på frågor som på olika sätt hintar vad man vill få fram. Se mina frågor i företagartestet ovan för att se exempel. Det blir lättare om du tänker att varje svarsalternativ ska peka mot ett av resultaten.

4. Skriv sedan resultaten som löptext. De ska först beskriva personen i fråga, typ ”så här är du”. Gärna på ett lite humoristiskt sätt, om det passar. Därefter tar du hjälp av en expert för att ge råd till läsaren. I ”Passar du som företagare?”-testet är svaren lite väl korta enligt min åsikt. Jag gillar när de är åtminstone 1 000 tecken/alternativ och då varvat med citat från experten.

5. Slutligen matchar du ihop svarsalternativen med resultaten. Jag gillar inte test i stil med: ”Flest C – du är så här” eftersom läsaren då snabbt fattar vilken typ hon är och kommer att påverkas när hon svarar. Jag blandar därför om frågorna rejält och gör en ruta som layoutas in upp och ner: ”Räkna ut ditt testresultat”. Varje svarsalternativ blir då X, Y eller Z. På så sätt blir resultaten i stället: ”Flest X – du är så här”. Hoppas ni förstår hur jag menar?

EDIT: Jobbar man ihop med en illustratör är det här ett utmärkt jobb att sälja in tillsammans. Många redaktioner använder nämligen illustrationer till tester, t ex för att göra en illustration av varje resultat som testet leder fram till. I det här Driva Eget-testet hade det till exempel varit fint och kul med talande illustrationer på entreprenören, "halv-entreprenören" och den anställde.

Vad tycker ni om det här? Lämna gärna en kommentar och/eller en fråga!

Om du vill få ett mejl när jag uppdaterar bloggen, mejla mig på camilla@driva-eget.se.

1 december 2011

Skriv din kommentar

Frilansskolan del 30: Så gör du när du förlorar ett uppdrag

I gruppen Frilanjournalisterna på Facebook kan det gå hett till i debatter och eftersom jag aldrig kan hålla tyst är jag involverad i en del av dem. Nu senast fick jag tre frågor att svara på, som bland annat gäller hur man ska agera när man blir av med uppdrag.

Här kommer frågorna - och mina svar.

1) En dagstidningsredaktör säger att nu har vi bestämt att en del texter ska dubbelpubliceras i en annan tidning inom huset. Vi ska betala för det, säg 15 procent extra. Det är redan bestämt, jag kan som redaktör inte göra något åt det, så vill du inte att dina texter ska dubbelpubliceras så kan vi tyvärr inte köpa fler texter av dig. Vad gör frilansjournalisten då?

Så här skulle jag gjort:
Mitt absolut första råd till mig själv är: STÄNG NER MEJLEN! Det är nämligen lätt hänt att man blir så förbannad att man drar iväg ett sjukt argt mejl och då minskar chanserna till att få dem att ändra sig (been there, didn’t work). Jag skulle alltså försöka vänta en dag – under vilken jag bitchar loss till kollegor och vänner – och sedan svarar jag. I samtalet eller mejlet skulle jag svara följande:

• Att jag beklagar situationen de är i och vet att tider är tuffa.
• …men tyvärr kan jag inte gå med på det låga arvodet för återpublicering. På en artikel för, säg, 3 000 kronor innebär det att jag skulle få ut 450 kr vilket är cirka 250 kronor efter skatt. Jag föreslår i stället att jag får 50 procent av arvodet för återpublicering, vilket ändå är ett bra pris! Sen skulle jag lägga till en mening i stil med: "Ni vet ju att jag älskar att skriva för er och vill verkligen fortsätta med det. Och det verkar också som att ni gillar de texter jag skriver. Så hoppas att vi kan mötas!"

Här kan jag tillägga att alla såklart får göra som de vill. Kanske är man glad för de pengar som kommer in av återpubliceringen, eller så vågar man inte säga emot. Men 15 procent är väldigt lågt för att få publicera en artikel på nytt, även om den är ”gammal”. Man brukar rekommendera 50 procent av priset, även om inte det följs jämt.

Sen: Jag väntar inte på svar utan ringer direkt upp min kille med ett enda meddelande: Jag kommer inte att komma hem till middagen – på minst två dagar. Nu börjar nämligen en intensiv kampanj att skaffa en bättre uppdragsgivare. Risken finns ju att jag inte får några nya uppdrag av denna tidning, och då måste jag vara steget före. Jag försöker rensa kalendern och vandrar raskt över till Stadsbiblioteket som ligger på andra sidan gatan från mitt kontor och sätter mig i tidningshörnan. Sen skumläser jag fem tidningar som jag gillar och framförallt: som jag känner att jag redan kan rätt bra. Utifrån det skriver jag ner tre artikelidéer till varje tidning och mejlar iväg dem till redaktionschefen på direkten. Nästa dag gör jag samma sak, och nästa dag igen. Sammanlagt 15 idéer per dag alltså, och 45 idéer totalt (vissa kan man säkert återanvända i flera tidningar). Sjukt många!

Får jag inga nya uppdrag då så är det något som är skumt. Antagligen beror det på att mina idéer inte är tillräckligt anpassade efter tidningen. Jag sätter mig då och läser min egen blogg uppifrån och ner – och upprepar proceduren med nya tidningar. Då lovar jag att det åtminstone har droppat in ETT uppdrag, vilket i praktiken betyder en chans till en långvarig och lönsam kund.

Sen är det klart att man kan gå till kamp och sätta sig upp mot sådana fulavtal kollektivt. Det tycker jag också är en bra idé. Men personligen skulle jag bli så förbannad att går de inte med på mitt förslag om 50 procent så skulle jag inte vilja jobba med den tidningen. Eventuellt skulle jag göra det bara för att - och sen skulle jag "säga upp mig". Min tes är också att lägger jag 10 timmar på att gå runt och ha ångest och vara arg över ett fulavtal så är det 10 timmar missad säljtid. Då väljer jag hellre säljtiden - och hittar en ny, bättre kund.
 

2) Du har i ett par år skrivit säg en krönika i varje nummer av en månadstidskrift men nu säger redaktören att innehållet ska göras om och då ska man också skaffa nya krönikörer. Tyvärr kan det inte bli fler krönikor. Hur reagerar frilanskrönikören?

Jag svarar: Först och främst – grattis! Att skriva krönikor är nämligen i de flesta fall riktigt dåligt betalt. Dessutom tar det tid att klämma fram en åsikt och är man inte en förbannad person i grunden kan det vara jättesvårt. Nu kan du i stället lägga samma tid på att skriva artiklar, vilket brukar vara klart mer lönsamt. Hurra!

Men för att svara på frågan. Exakt detta hände en av mina bästa vänner, som dessutom bara skrev en krönika i månaden och ingenting annat. De skulle göra om tidningen och hans krönika rök. Så vi satte oss ner över en kaffe och pratade om vilka andra ämnen han skulle kunna skriva om. Hans förslag var konst, mode och historia – varpå jag raskt sågade de första två eftersom konkurrensen är stor här. Kvar var då historia, och efter att ha filat ett bra tag på tre synopsis om olika historieknäck (med en aktuell vinkel) skickade han dem till tre olika tidningar. En, Minnenas Journal, nappade på två av idéerna. Sedan dess har han fortsatt att sälja in olika artikelidéer och tjänar mycket bättre än som krönikör.

Mitt råd är alltså: Låt dig inte slås ner av att du förlorar ett frilansuppdrag! Sådant händer när man är frilansjournalist, man får räkna med det. Och är du bara aktiv och säljer in uppdrag, och gör ett bra jobb, så kommer du snart att ha för många uppdrag. Och då slipper du oron över att inte tjäna tillräckligt.
 

3) Du har skrivit som frilans åt en tidning/tidskrift och nu undrar redaktören om du inte kan hoppa in på tidningen ibland och sitta där och skriva. Fortfarande som frilans. Och du får förstås använda kameran på tidningen och tidningens bil osv. Regelbunden betalning som om du är anställd men eftersom du som frilans väl har lite övriga kostnader så tänker man lägga på 10 procent lönen, över de anställdas alltså. Hur reagerar frilansjournalisten då?

Jag svarar: Först och främst är det viktigt att komma ihåg en sak: Uppdragsgivare är sällan hemska personer som försöker lura in en i något som inte är bra. Däremot har de ibland rätt dålig koll på villkoren som företagare har, att vi måste lägga på en hel del på vårt timarvode för att täcka in sociala avgifter, försäkring osv. När de förslår att du ska sitta på tidningen utan att innefattas av de anställdas villkor, gör det de alltså med stor sannolikhet för att de inte vet bättre.

Här är det alltså upp till dig att glatt svara att det tyvärr blir alldeles för lite med 10 procents påslag. Säg med beklagande röst att du ju måste räkna in allt som de anställda redan innefattas av i frilansarvode, så du har helt enkelt inte råd att gå med på hans/hennes förslag. Kom inte med någon sorts uppläxning, det funkar sällan, utan säg bara att du gärna vill fortsätta frilansa för dem men att du kan göra det utanför redaktionen och förhandla varje ny artikel för sig. Alternativt att ni kan göra ett frilanspaketpris, men min erfarenhet är att det i 9 av 10 fall inte är så fördelaktigt för frilansaren. Sen kan du såklart föreslå att du får vanlig a-skattlön de dagar du sitter på redaktionen. Jag skulle dock inte göra det eftersom det i praktiken lätt blir så att man jobbar över (utan övertidsersättning) plus att du inte kan ta andra uppdrag från andra tidningar under tiden.

Säger man det bara på ett trevligt och glatt sätt är det självklart ingen som blir arg och bara: ”NEJ NU JÄVLAR FÅR DU ALDRIG MER SKRIVA FÖR OSS!!!”. Faktum är, står du på dig och förklarar att du tyvärr, tyvärr har andra uppdragsgivare att tänka på och att du inte har råd att ta uppdrag som betalar så här lite gör dig bara mer åtråvärd. Det är precis som när man går på dejt. Visst kan de ta in en annan person för det priset, men då är det upp till dig att agera som i punkt 1 här ovan, och då löser det sig ändå.

Kom ihåg: Du är GRYM och du ska aldrig låta ett förlorat uppdrag/jobb få dig att tro något annat. Precis som när man blir dumpad finns det fullt av andra fiskar i vattnet, och i de flesta fall får man ju någon som är ännu bättre och som man blir ännu lyckligare med. Eller hur?

Kram!

PS: "Men alla är inte bra på att sälja" kanske man kan säga. Eller, som när jag föreläste på JMK och någon i publiken hade sagt om mig att "hjälp, måste man bli som hon för att lyckas?" (jag var typ sjukt peppig och ba: "kom igen nuuu!!!!" - lärde mig efter det att det går att inspirera på andra sätt). Mitt svar: Nej, alla har inte lätt för att sälja in nya uppdrag. Men det sitter i deras eget huvud - inte i några sorts gener. Och det handlar om att mejla! Du ska skicka artikelförslag på mejlen! Du behöver inte ringa en enda person eller stå på gatan och försöka kränga artiklar. Tro mig, det kan ALLA :)

PS 2: Mejla mig på camilla@driva-eget.se om du vill att jag lägger till dig på min lista så att du får ett meddelande varje gång jag har uppdaterat bloggen.

På jakt efter ett nytt jobb? Kolla in min jobbguide "Nya vägar till drömjobbet" i senaste Elle.

15 november 2011

Skriv din kommentar

Frilansskolan del 29: Så säljer du till bransch- och förbundstidningar

Hej alla härliga frilansare!

Nu var det ett tag sedan jag skrev. Jag har jobbat alldeles för mycket – borde skriva ett inlägg om att hantera stress men känner inte att jag är rätt person att guida :) MEN i alla fall, nu kommer här ett inlägg som jag verkligen längtat efter att skriva!

För några veckor sedan träffade jag min killes brors tjej, som berättade att hon går en utbildning i hästmassage. Man masserar alltså hästarna vilket gör att de mår bättre. ”Är det här en växande trend?” frågade jag och spetsade öronen. Jag känner nämligen ägarna till en veterinärtidning och tänkte att här har jag ett tips till dem, alternativt ett knäck att sälja in.

”Absolut”, bekräftade Frida. ”Det är inte bara hästmassage som växer, idag finns det till och med solarier för hästar!"

Klockrent, tänkte jag och såg min chans till en artikel om den nya spatrenden hos veterinärer.

STOPP! STOPP! STOPP!

Här höll jag på att begå ett stort misstag, insåg jag i nästa sekund. Ett som en hel del av oss som skriver för kommersiella tidningar, och då och då säljer till branschtidningar, begår.

Nämligen: Att tro att man vet vad som är ”nytt” i en bransch som man inte vet särskilt mycket om. Det är vanligt att man hör talas om något inom en profession, till exempel en spatrend för hästar eller ett nytt material inom byggbranschen, och direkt kontaktar branschtidningen och tänker att man berättar värsta grejen.

Problemet är: Eftersom medarbetarna på tidningen jobbar med ämnet måndag till fredag och har kanske gjort i många år, vet de med ganska stor sannolikhet redan om trenden. Det är som att försöka sälja in ”den nya trenden spets/sammet/army” till ELLE eller Damernas Värld. De lever med mode 24/7 och har med största sannolikhet redan uppmärksammat detta – från front row under Paris modevecka för ett halvår sedan.

Vad kan man då göra åt saken? Lägga sig ner och dö? Såklart inte! Vet man om den här fällan är det så enormt mycket lättare att sälja in andra saker.

Här kommer mina tips på hur du knäcker bra artikelidéer till bransch- och förbundstidningar:

1. Ta trenden i fråga och lägg på ytterligare en aktuell krok. Då kan du pitcha något i stil med: ”Som ni vet är hästmassage en växande trend. Men nu riktar xxx-myndigheten kritik mot utbildningarna eftersom…”. Detta är dock inte helt lätt, eftersom man ju också måste hitta den där aktuella kroken. Men lyckas du är det guld.

2. Ta trenden till en tidning som inte är en branschtidning. T ex skrev DN om den nya lågprisveterinärkedjan Cityveterinärerna för några veckor sedan – något VeterinärMagazinet redan snappat upp för länge sedan. För branschtidningen var alltså lågprisveterinärvård inget nytt – det var det däremot för DN. Eller som i början av min frilanskarriär när jag bodde i Shanghai och kontaktade fina tidningen Gourmet (tror jag) för att försöka sälja in ett knäck om världens högsta bar. ”Våra läsare är kräsnare än så”, svarade chefredaktören och syftade på att det inte räcker med en hög bar – det måste till en massa annat om maten och vinet i artikeln (sådant jag inte kunde ett smack om). Det var värdefull input från honom, tyckte jag, och jag sålde knäcket till en resetidning i stället.

3. Bästa tipset: Skriv om något som INTE är direkt relaterat till själva yrket. En läkartidning skriver till exempel inte bara om att operera, utan kan även ha artiklar om ekonomi, marknadsföring och inredning. Så är det i de flesta branschtidningar, vilket man upptäcker om man studerar dem. I min tidning DentalMagazinet har vi till exempel en artikel om bluffakturor i senaste numret, och hade tidigare en artikel om hur yrkeskläderna inom tandvården har förändrats genom åren. Se bara upp för punkt 4 nedan.
 

UNDVIK DÄREMOT:

1. Guidande artiklar om själva yrket. Till exempel en pitch i stil med: ”Nu kommer flera nya material i byggbranschen. Men vilka är bäst? Jag undersöker.” Problemet är: Hur kan du veta vilka som är bäst och framförallt: Hur kan du veta det bättre än en byggarbetare som jobbat 30 år i branschen? Risken är att man tar sig vatten över huvudet. Risken är också att en redaktör inser detta och inte vågar lägga ut jobbet.

2. Att tro att branschtidningar är mindre kräsna än kommersiella tidningar. T ex skulle det vara svårt att sälja in ett knäck om en ”inspirerande person” till Aftonbladet – det är inte tillräckligt speciellt. På samma sätt är det svårt att sälja in ett knäck om en inspirerande tandläkare, veterinär, läkare eller journalist. Det måste till något mer!

3. Att skriva om nya produkter. Branschtidningar, framförallt de som har ett stort förbund bakom sig, kan inte hylla eller såga en produkt hur som helst. Det krävs vetenskapligt underlag – och det kan inte ges av enbart dig som journalist.

4. Att mästra. Till exempel ”tandläkare är dåliga på att sälja sina tjänster – jag visar hur de ska göra”. Problemet är: Även om tandläkare skulle behöva sälja betyder inte att de VILL göra det. De flesta har dessutom patienter så det räcker och blir över, därför kan en sådan artikel bli lite verklighetsfrånvänd. På samma sätt vill många frilansjournalister inte läsa om hur de ska bli mer serviceminded och ”göra kunden mer nöjd”, eftersom de redan tycker att de gör alldeles för mycket för kunden för alldeles för lite pengar. Däremot vill de gärna läsa om hur de ska sätta hårt mot hårt när kunden strular, eller om hur förjävliga alla uppdragsgivare är. Med andra ord: Varje profession har sin käpphäst eller svaga punkt. Därför är det alltid bra att först prata om sina artikelidéer med någon i branschen för att se att man inte är ute och cyklar.

Nu verkar det som att jag vill avskräcka er från att skriva för branschtidningar. Så är det inte! Tvärtom: Tar man sig tid att sätta sig in i en bransch har man fantastiska möjligheter att sälja hur mycket som helst och dessutom tjäna bättre än om man skriver för typ dagstidningar eller kommersiella magasin. Läs mer om det HÄR!

Edit: HÄR finns en massa bra bransch- och förbundstidningar (klicka på "sök tidskrifter" i höger hörn. Kontakta redaktionen och be dem skicka ett exemplar om du inte kan köpa dem i butik.

PS: Menar inte att ge en massa pekpinnar, men tänker att det är av misstagen/fällorna man lär sig.

PS2: Vill du få ett mejl varje gång jag uppdaterar bloggen? Mejla mig på camilla@driva-eget.se. Och lämnar gärna en kommentar här!

29 oktober 2011

Skriv din kommentar

Jag i Halv åtta hos mig!

Missa inte mig i tv-programmet Halv åtta hos mig den här veckan! HÄR kan man se programmet om man är intresserad.

BIlder: TV4

11 oktober 2011

Skriv din kommentar

Frilansskolan del 28: 5 tips när du ska förhandla

Läs hela inlägget ...

10 oktober 2011

Läsarfråga:"Är det någon vits med frilansbanker?"

Läs hela inlägget ...

2 oktober 2011

Frilansskolan del 27: Varför du ska bli en sensationsjournalist

Läs hela inlägget ...

22 september 2011

Frilansskolan del 26: Därför svarar inte redaktören på ditt mail #2

Läs hela inlägget ...

31 augusti 2011

Frilansskolan del 25: Därför svarar inte redaktören på ditt mail #1

Läs hela inlägget ...

26 augusti 2011

Vill du skriva för Driva Eget?

Läs hela inlägget ...

18 augusti 2011

Frilansskolan del 24: Knepet som gör ditt säljmail till något alldeles extra

Läs hela inlägget ...

14 augusti 2011

Hanna Fridén-bombning

Läs hela inlägget ...

8 augusti 2011

30 saker jag älskar med att vara frilans

Läs hela inlägget ...

1 augusti 2011

Frilansskolan del 23: Så säljer du artiklar vidare

Läs hela inlägget ...

24 juli 2011

Lite inspiration...

Läs hela inlägget ...

15 juli 2011

Frilansskolan del 22: Öka tempot - och höj din inkomst radikalt

Läs hela inlägget ...

29 juni 2011

Frilansskolan del 21: Så kommer du över din säljfobi (och börjar kränga artiklar som tusan)

Läs hela inlägget ...

23 juni 2011

Två tips!

Läs hela inlägget ...

22 juni 2011

Frilansskolan del 20: Så lyckas du som reseskribent

Läs hela inlägget ...

9 juni 2011

Läsarfråga: "När kan jag försörja mig på att frilansa?"

Läs hela inlägget ...

31 maj 2011

Läsarfråga: Kan jag skriva för konkurrenten?

Läs hela inlägget ...

21 maj 2011

Läsarfråga: "Hur justerar jag upp mitt arvode?"

Läs hela inlägget ...

13 maj 2011

Frilansskolan del 19: Om att inse sin egen makt och kränga i alla situationer

Läs hela inlägget ...

11 maj 2011

Frilansskolan del 18: Att vara passionerad - men inte bara för att skriva

Läs hela inlägget ...

7 maj 2011

Frilansskolan 17: Vikten av vinkeln

Läs hela inlägget ...

28 april 2011

Frilansskolan del 16: Att tänka på när du tar betalt

Läs hela inlägget ...

21 april 2011

Försöker tjäna pengar på semesterresan

Läs hela inlägget ...

20 april 2011

Om att göra bort sig ibland

Läs hela inlägget ...

20 april 2011

Frilansskolan del 15: Fler tips på hur man blir redaktörernas favorit

Läs hela inlägget ...

16 april 2011

Frilansskolan del 14: Knepet som gör dig till redaktörernas favorit

Läs hela inlägget ...

12 april 2011

Jobbtips!

Läs hela inlägget ...

7 april 2011

Frilansskolan del 13: Tid är pengar

Läs hela inlägget ...

1 april 2011

Läsarmejl

Läs hela inlägget ...

17 mars 2011

Frilansskolan del 12: Varför du inte ska skriva personporträtt

Läs hela inlägget ...

16 mars 2011

Driva Eget afterwork

Läs hela inlägget ...

15 mars 2011

Frilansskolan del 11: Nätverka dig till fler uppdrag

Läs hela inlägget ...

8 mars 2011

Frilansskolan del 10: Nischa dig till framgång

Läs hela inlägget ...

28 februari 2011

Frilansskolan del 9: Grundkurs i betalning

Läs hela inlägget ...

24 februari 2011

Tips på böcker och föreläsning

Läs hela inlägget ...

20 februari 2011

Frilansskolan del 8: Hitta "okända" tidningar att skriva för

Läs hela inlägget ...

18 februari 2011

"Tänk om någon snor mina artikelidéer?"

Läs hela inlägget ...

16 februari 2011

Frilansskolan del 7: Det finns alltid undantag

Läs hela inlägget ...

16 februari 2011

10 misstag frilansjournalister gör

Läs hela inlägget ...

14 februari 2011

Frilansskolan del 5: Öka dina chanser till försäljning radikalt

Läs hela inlägget ...

12 februari 2011

Lyckas som frilansjournalist, del 4: Lär dig pitcha

Läs hela inlägget ...

12 februari 2011

Frilansskolan del 3: Ännu fler vinnande artikelidéer

Läs hela inlägget ...

11 februari 2011

Dagens skratt

Läs hela inlägget ...

11 februari 2011

Frilansskolan del 2: Så kommer du på vinnande artikelidéer

Läs hela inlägget ...

10 februari 2011

Så lyckas du som frilansjournalist, del 1

Läs hela inlägget ...

8 februari 2011

Hur man blir mer kreativ

Läs hela inlägget ...

16 januari 2011

En nörd är pånyttfödd på Twitter

Läs hela inlägget ...

21 december 2010

Bästa dagarna på länge

Läs hela inlägget ...

18 december 2010

Du får inga jobb som journalist - så bli frilans!

Läs hela inlägget ...

10 december 2010

Så lyckas du som småföretagare på en mässa

Läs hela inlägget ...

21 november 2010

När snor man en idé?

Läs hela inlägget ...

4 november 2010

Varför gör man livet så svårt för sig?

Läs hela inlägget ...

13 oktober 2010

Glassa och driva företag - går det?

Läs hela inlägget ...

4 oktober 2010

När mentorn röt ifrån

Läs hela inlägget ...

23 september 2010

Jag går tillbaka till skolbänken

Läs hela inlägget ...

15 september 2010

Varför det känns tufft ibland

Läs hela inlägget ...

13 september 2010

Drivkraft kan man hitta överallt

Läs hela inlägget ...

6 september 2010