• "Att sprida olika typer av innehåll är en central del inom Social Selling."

    Fredrik Steinholtz

  • "Enkelt sätt att lära känna journalister – missa inte senaste avsnittet i PR-skolan!"

    Anna Fagerström

  • "6 guldregler som räddar din förhandling från stressade beslut som kan kosta massor!"

    Ulla-Lisa Thordén

  • "Fem råd för att få kunderna mer nöjda."

    Anders Andersson

  • Fredrik Steinholtz
  • Anna Fagerström
  • Ulla-Lisa Thordén
  • Anders Andersson

8 nummer

545 kr

Prenumerera
  • Niklas Gerholm

    Niklas Gerholm

    Entreprenör

    Niklas Gerholm är entreprenör som sagt upp sig från jobbet för att sjösätta flera idéer. Han ligger bakom rollspelet Starchallenge och podcasten Punschverandandär han och hans kollega Stefan intervjuar äldre människor om deras liv.

    I bloggen få du ta del av hans erfarenheter som Niklas hoppas ger er stöd i ert entreprenörskap. “Man måste oftast misslyckas för att lyckas.”

Gott Nytt År kära entreprenörer

Blogg

Hej på er alla,

Jag är ledsen över att jag försummat bloggandet. Det var inte alls min mening då jag åtog mig uppdraget. Men som ni vet gäller det att i första hand se till att pengarna kommer in. Och i andra hand gäller det att försäkra sig om möjligheterna att pengarna kommer in.

Jag tänkte så här kring nyårstider sammanfatta lite av det år som gått för min del. I juni sa jag alltså upp mig från mitt jobb för att satsa på entreprenörskapet. Jag visste det innan men vårt land är inte det mest företagarvänliga. Jag beundrar alla som kavlar upp ärmarna och startar upp det om de tror på. Så vilka lärdomar tar jag med mig från 2016?

Att marknadsföring är det viktigaste i din rörelse

Under hösten byggde jag 3 webbsidor som fokuserar på marknadsföring men jag har inte haft tiden att gå offentligt med dem än. En småföretagares största problem är att nå ut. 2016 kan bli det år då jag fokuserar på att lösa det problemet åt oss. Kontakter är etablerade men som min svåger alltid sa mig: ingenting är klart förrän det är betalt. Jag tror i alla fall ni kommer gilla det.

Ingenting är klart förrän det är betalt

Besvikelser och lyckorus avlöser varandra i en startupfas. Man lär sig ganska snabbt att aldrig ta ut något i förskott. Jag minns en gång för länge sen då en mycket stor rörelse var en millimeter från att signa ett mångmiljonsponsorskap med mitt företag men det blev aldrig något. Folk hördes inte av. Åsikter förändrades. Möten ställdes in. Ändå hävdar jag att man har rätt att fira vissa delmål ibland. Men inget är klart för än det är betalt.

Sponsorskap är tunga grejer

Går din intäktsmodell ut på sponsorskap? Försök tänka en gång till. Sponsorskap är svårt och ingenting en rörelse bör överleva på i längden. Men ibland är det inte bara den enda möjliga utan också en rätt väg. I mitt fall med podcasten Punschverandan är det en bra väg att gå. Än så länge har vi inga intäkter även om dialoger finns och har tagits. Det har varit så där nära igen men olika omständigheter välter vagnen. Men hey… Det är entreprenörskap. Det är därför vi sitter här och inte på ett kontor 9-5 och längtar till nästa semester.

Alla entreprenörer är inte nödvändigtvis alltid de skarpaste knivarna

Det gäller även mig. Man ska tvivla på det man gör då och då. Ju mer jag rör mig på entreprenörstorgen desto mer inser jag att även entreprenörer har fel och brister. Det är skönt att inse att alla omkring en bara är lejonhannar.

Håll många bollar i luften men jonglera inte med fler du kan klara av

Jag är en säkerhetsmänniska. Då jag sa upp mig valde jag att skaffa mig backupplan 1,2,3… 6 och så vidare. Här har ni en man med hängslen, livrem och skyddsnät. Jag har förberett 6 webbplaster, jobbar på ett manus, tagit flertalet kontakter inför 2016 gällande uppdrag, tagit två konsultuppdrag, arbetar på Punschverandan och lanserar en podcastsida till. Dessutom har jag sparat undan mängder med jobb att söka om allting skiter sig. Men som sagt: ingenting är heller klart förrän det är betalt. Allt det här kan jag heller inte klara av. Men hellre säga upp sig från uppdrag än att inte ha några.

Jag skulle kunna hålla på länge till med lärdomar jag gör så gott som dagligen. 2015 har låtit mig identifiera att skrivande, kreativitet, ide och energi är mina färdigheter. Det är en hyfsat unik kombo som jag förpackar in i mitt varumärke att bygga nästa år. Årets sista fyra månader var en startsträcka. Nu lyfter vi. Jag vill tillönska er alla ett riktigt gott nytt 2016. Jag vet inte hur det är med er men jag kan inte vänta tills helgerna är över så man kan börja jobba igen. Jag brinner! Brinner som fan.

Tills nästa gång, Niklas.

Dela post
Kommentarer (2)
  • Suck… skrev fel förstås… 2016 ska det vara :-)

    Willa

    2016-01-30 23:16

    Svara

  • En sak man måste jonglera med är allt som ska skickas in till skatteverket… alla olika datom som gäller. Gud nåde den som glömmer att skicka in sin momsdeklaration i tid till SKV…
    Här är i alla fall en lista med alla datom som gäller för 2016: http://wp.nanofirma.se/firmakalender/ Ladda ner, skriv ut och gör livet liiite lättare 2015 :-)

    Willa Wickman

    2016-01-30 23:15

    Svara

Vill du att en profilbild syns till din kommentar? Registrera din e-postadress på www.gravatar.com så hämtas bilden därifrån automatiskt.

Kommentera
De sociala medieexperternas tidevarv

BloggDet finns många som kallar sig för “experter på sociala medier”. Jag har själv träffat många. Det finns de som har koll på Facebooks alogaritmer och kan förklara när något syns i ens flöde. Det finns de som påstår sig veta när det är bäst att tweeta och hur man bör marknadsföra sig på Facebook.

Jag har jobbat med sociala medier i över ett år. Jag har en rätt bra koll på hur en del av dem funkar. Jag har läst samma skolor om och om igen över “Hur man når ut bäst med sociala medier”. Jag har gått webbinariekurser. Och jag har inte lärt mig speciellt mycket mer än det jag kunnat räkna ut själv

Mindfullnesskurser
Folk gör en hel del pengar på att hålla föredrag. Det finns mindfullnesskurser i Norrland för 20000 för en helg där du lär dig att uppskatta nuet. Här är mitt gratistips: titta på din partner eller barn för några sekunder. Det slår alla norrländska högslätter alla dagar i veckan och sparar dig 20000 om du bara fattar att du faktiskt är lycklig där och då. Folk berättar också om hur du ska vara närvarande i sociala medier. Det är faktiskt inte så svårt som man kan tro och inte heller så effektivt som de vill få er att tro heller. Det stämmer att vissa verkligen slagit igenom men för att knyta an till mitt förra inlägg: hur många har inte misslyckats? Även om de följt skolornas tips?  Återigen är det bara mina erfarenheter. Jag har ingen “skola”.

Facebook
Jag har använt Facebooks marknadsföringsfunktion. Det gav så där. Facebook lovade mellan 6000-14000 visningar. Vi fick 4000 tror jag. Vi klagade. Vi fick inga svar. Vi gjorde det igen. Av någon anledning visade sig invandrarungdomar i Västra Götaland vara mycket intresserade av vår podcast Punschverandan som handlar om de äldres berättelser. Jag är smått osäker på om det här fungerade. Och ja: vi gjorde rätt då vi fyllde i kriterierna. Så svårt är det inte och är det så svårt att inte två normalbegåvade begriper så är det en värdelös funktion som bara suger pengar från folk. Så träffade jag en annan poddare som också marknadsfört sin pod (i en helt annan kategori) på Facebook. Gissa vilka som gillade hans sida. Japp! Precis!

Vi har använt Twitter. Twitter är till för kända personer som vill säga meningslösa saker. För det mesta. Att använda Twitter som hjälp till att marknadsföra sig är ungefär lika effektivt som Instagram. Det finns smarta tips för hur man använder hastaggar med mera för att sprida sitt budskap. Absolut. Men det är ändå väldigt svårt.

Vad vi gjorde
Återigen: det har aldrig varit lättare att nå ut med en digital produkt men problemet är att du alla kan göra det. Och då alla kan göra det blir bruset oändligt mycket större än var det var. Förut stoppade mediekanalerna dig. Idag stoppar ingen dig. Och då förstår du vad som händer. Då ska alla försöka marknadsföra sig i de fria medier som finns. Det slår “experter” mynt av. De som egentligen tjänar pengar är dem.

Vår podcast ökade i antal lyssningar från ca 200 i månaden till 10000 i månaden på fyra månader. Hur? Vi har en bra produkt, vi såg till att använda traditionell media på de ställen vår produkt var relevant och vi låg i av bara helvete. Det kostade oss noll kronor. Har du en bra produkt – se till att bli publicerad. Hur? Det kan vi ta i en annan blogg :)  Använd sociala medier som en back up. Det är mitt “expert”-tips. Lycka till!

Dela post
Kommentarer (0)

Vill du att en profilbild syns till din kommentar? Registrera din e-postadress på www.gravatar.com så hämtas bilden därifrån automatiskt.

Kommentera
Att ta ett steg tillbaka

BloggStatus: en podcast sedan september 2015. En podcast sedan en månad tillbaka. En ny podcast eventuellt till hösten. En samlingssida för alla podcasts. Intäkter? 0 kronor. Men med sponsorskap från i maj! Men det är om podsidan jag ska tala om nu.

Podcasters

Podcasters är en samlingssida för alla svenska mindre podcasts. En genial idé. Vi har över en miljon svenskar som lyssnar på podcasts idag men det finns ingen sida som samlar de små poddarna. Därför har podcasts blivit mycket ett spel för de som redan har kändisskap. Men det var inte det podcasten handlade om. Det handlade om att vem som helst skulle kunna ge uttryck i sitt eget speakers corner. Men återigen: då alla ges möjlighet till utrymme så försvinner alla i ett folkhav som håller på att drunkna. Man klättrar på varandra och till slut räddas bara kaptenerna som redan sitter i båten (läs Alex och Sigge eller Fredrik och Filip). Det var inte tanken.

Därför startade vi sidan och sökte upp över 600 svenska poddar som vi nu kontaktar. Vi berättar för dem om vår sida (återigen ett hårt arbete för att nå ut istället för att betala Facebook 129 kronor och rikta sig till alla som reggat sig med taggen Podcasts – du ska synas där du är relevant och ingen annanstans. Ibland kostar det tid och svårigheter). Vi har sökt upp varje podd för sig och skaffat deras kontaktuppgifter.

Kodningen

Problemet som uppstod direkt efter vi beslutat oss för att genomföra idén var – vem ska koda? Svaret var: ingen! Av bitter erfarenhet har jag lärt mig att inte lägga ut kodarbete. Du gör dig helt beroende av en enda person och den dagen den personen lämnar dig för att du inte kan betala eller för att denne hittar någon som kan betala bättre så sitter du där utan möjlighet att ens byta font på sidan. Om de som ingår i konstellationen inte kan koda ska man inte låta en extern part göra det om inte mycket pengar finns. Nej. Inte off-shore heller. Låt ingen övertala dig till det. I så fall ska du ha pengar till löpande uppdateringar. Det ska du ha i vilket fall som helst.

Vi tog hjälp av ett sk CMS system som helt enkelt låter dig bygga sidan via ett gränssnitt och gör all kod åt dig. Vita Husets hemsida är byggd i ett sådant. Fördelarna är att du inte behöver lära dig koda. Det är inte bara tidskrävande utan dessutom ställer det krav på dig att undvika SQL-injections (vad är det? Visste du ens om vad det var? Var lär man sig om det? Kan man lita på den informationen? Är den uppdaterad?), andra angrepp, säkerhetsuppdateringar, webbläsarkompatiblitet, responsiv design mm mm. Men nersidan är att du inte förfogar över designen på så sätt som du skulle önska. Den är låst och CMS-makarna tar bra betalt för att låsa upp den. Du kan jämföra CMS med ett DUPLO-Lego. Det går att bygga med men inte på så många sätt. Vill du det får du köpa till nya dyra askar.

Lansering och feed back

Så hur gick det? Jo. Vi började kontakta användare ur vårt register och de började registrera sig och tillropen var glada. Det här är något som folk vill ha. Men vi fick också kritik. Kritik för en dålig design/gränssnitt. Men vad gör man om man är låst och inte kan ändra på så mycket och dessutom inte är designer? Om vi inte åtgärdar detta kan det bli problem att få in lyssnare såväl som poddare. Vi tog ett steg tillbaka.

Att minimera designen

Det slog mig att man kunde minimera designen. En kille hade hört av sig till oss och ville hjälpa till med designen. Jag hade alltså turen att slippa gå ut och leta efter hjälp vilket är väldigt svårt att hitta om man inte kan erbjuda något. Jag sa att om han inte kunde PHP, dvs koda, så skulle det inte vara till så mycket hjälp. Men nu slog det mig alltså att om han såg över sidan och talade om hur man kunde dra ner på designen för att få den bättre kanske jag hade möjlighet att i CMS-systemet fixa det och lösa problemet med designen. Jag stoppade rekryteringen och informerade de registrerade användarna att vi hörsammat deras kritik och nu inte bara såg över en lösning utan också genomförde den. Rekryteringen av poddare har avstannat i detta nu.

Nu då?

Så vad händer? Jag kommer träffa denna designer nästa vecka och förhoppningsvis är vi snart på bana igen för att återuppta rekryteringen och dessutom kicka loss en PR-kampanj jag kommer berätta om i en senare blogg. Vet ni vad? Gå in på podcasters.se och kolla själva. Är det innan den 15 mars har troligen inte designen ändrats. Häng med live i utvecklingen och läs om erfarenheterna här på bloggen. Nästa gång ska jag prata lite om just utbildning inom sociala medier och så kallad expertis.

Tills dess

podcasters.se

Dela post
Kommentarer (0)

Vill du att en profilbild syns till din kommentar? Registrera din e-postadress på www.gravatar.com så hämtas bilden därifrån automatiskt.

Kommentera
Vilka egenskaper är viktiga för en entreprenör?

BloggDå jag började röra mig mot entreprenörsrollen trodde jag att alla entreprenörer var helgon. Det vill säga – de visste vad de gjorde, de gjorde saker rätt och framförallt var de krigare av rang. Jag hade fel.
Mina bloggar är ofta skrivna för er som är på väg in i entreprenörsrollen och känner er osäkra kring den. Det här är ytterligare en sån post men ack så viktig.
Att kriga
Vilka egenskaper är det som är viktigta för en entreprenör? Kreativitet säger du. Absolut. Men det beror lite på vad du vill göra. Nyföretagarcentrum är en utmärkt organisation för de som vill starta verksamheter och framförallt verksamheter som tidigare har gjorts. Då jag kom dit med en ide om en site för arbetslösa blev det lite fel i maskineriet. Men det fattade jag inte förrän långt senare. Siten blev ett av de projekt jag initierat och som misslyckats (den kom inte ens upp – och tur var det men det är en annan historia). I de fall där du försöker komma på nydanande idéer är naturligtvis kreativitet viktigt som sjutton.
Pengar säger du. Ja pengar är superviktigt. Om du utvecklar en app kan du göra det utan pengar till en början om du utvecklar den själv. Du jobbar kväller och helger för du är troligen inte så rik att du helt kan sluta jobba och det är heller inget jag rekommenderar. Men sen då? Det kostar att lansera en app. Inte minst i AppStore. Och sen… hur ska du få den synliggjord? Allt kostar pengar – till och med de saker man nästan bygger helt själv utan lagerkostnad, kontorshyra etc.
Driv? Jag skulle påstå att utan driv kommer du ingenstans. Man kan förstås skapa en produkt som är så beroendeframkallande att användarna driver fram produkten i sig som de tidiga sexchattsidorna. Fungerar bara motorn kan du ta betalt med reklam för folk är som flugor på en sockerbit. Men det är väldigt få produkter som fungerar på det sättet.
Förvånansvärt
Ändå är det intressant att se att det finns entreprenörer utan driv. Det finns de som hävdar att andra ska lösa problemen åt dem. Även om du har en massa pengar som möjliggör köp av tjänster så kommer ett oengagemang från din sida leda till att processerna avstannar, ebbar ut eller blir felaktiga. Ditt driv skulle jag säga är din absolut viktigaste egenskap. Utan den blir det ingenting.
Jag har träffat entreprenörer som håglöst planerat sin framtid och då jag kommit med idéer eller förslag har de hmmat lite och tittat ut i luften. Det förvånar mig för jag trodde att alla entreprenörer var krigare. Det har också gjort att en del av mina affärsidéer fallerar – bland annat de som bygger på drivna nätverk. Som en klok man sa till mig en gång: nätverkande är den sämtsa idén att bygga företag på. Och det finns en sanning i det.
Podcasters
Därför blir det nu oerhört intressant att se hur den här krönikan kommer bekräfta sig själv eller ej. Idag startade jag och min poddkollega Podcasters.se – en poddportal för alla Sveriges poddar som inte heter Fredrik och Filip eller Alex och Sigge. De som har svårt att nå ut. De som är små. Vi har givit dem en plattform där de kan presentera sin podcast, prata med lyssnare och andra poddare, nyta tips och idéer, betygsätta andras poddar med mera. Vad det blir av vet jag inte men vår vision är att rita om kartan något för Sveriges poddare och lyssnare. Följ gärna oss på podcasters.se
Btw startade vi en ny podcast som du hittar under blandbandet i podappar och på Facebook. En nostalgiresa från 70, 80 och 90-talet – ibland med kända gäster, senast komikern Marin Soneby. Väl mött.

Dela post
Kommentarer (0)

Vill du att en profilbild syns till din kommentar? Registrera din e-postadress på www.gravatar.com så hämtas bilden därifrån automatiskt.

Kommentera
I nöd och lust

Blogg

Att starta företag med en kompis kan låta som en dröm. Det här riktar sig till alla er där ute som ännu inte vågat ta steget (och I dont blame you… Sverige är långt ifrån det bästa företagarlandet man kan tänka sig) men som när en dröm om att du och din bästa kompis ska starta ett företag. Det här är mina råd till er.

  1. Ni är kompisar. Det är precis det ni är. Kompisar. Inte partners. Tänk så här. Skulle du vilja äta, sova och leva 24 timmar om dygnet med din kompis? Skulle du vilja byta ut hen mot din fru eller man? Inte? Det är nämligen precis det du gör. Eller nej; ännu värre. Du för in en till partner i ditt partnerförhållande.

  2. Har du en samlivspartner? Eller är du singel? Om du inte är singel – kommer din partner stå ut med att få ytterligare någon att dela dig med? Ytterligare en person som kommer ta din tid och uppmärksamhet. Din partner kan komma ringa dygnet runt, ställa frågor, kräva uppmärksamhet i frågor du kanske inte ens tycker är viktiga. Ni kommer bråka, ge energi, stjäla energi, ta tid av varandra. Saker som går ut över familjelivet. Ni kommer bli som ett gift par och kanske till och med mer sammanlimmade än dig och din partner. Kolla med din tilltänkta. Men inte ens hen kommer kunna svara på frågan och veta säkert utan att ha varit med om det förr.

  3. Ni är kompisar. Vad händer om det skiter sig? Ni kan ha hur kul som helst och ha en massa roliga upplevelser tillsammans men nu krävs det att ni båda drar åt exakt samma håll. Ni behöver inte vara lika varandra. Det är en styrka och nackdel att vara olika. Styrkan är att man får mer nyanserade bilder av saker och ting som ni kommer stöta på. (Kan ni ha sansade diskussioner kring det? Är någon mer prestigefylld? Då kan det bli problem). Nackdelen är ni kommer vilja agera olika i olika valsituationer. Det måste ni kunna hantera. Och vad händer med er vänskap den dag valet kan bli ödesdigert och ni båda eller en av er förlorar en massa pengar? Kan ni hantera det?

  4. Arbetsmoralen. Är båda beredda att satsa lika mycket i fråga om arbete? Om inte – hur hanterar ni det?

  5. Pengar. Är ni båda beredda att satsa lika mycket i fråga om pengar? Om inte – hur hanterar ni det.

  6. Skriv papper. Det kan kännas överdrivet fånigt men det handlar faktiskt om att gardera sig om den dagen kommer då en tvist uppstår och det är inte alls ovanligt. Skriv papper på allt. Även på möten. Mejla den andre dina mötesanteckningar och låt denne godkänna dessa om ni vet med er att ni ofta brukar ”minnas olika” från era beslut.

  7. Har ni samma grundläggande värderingar? Inget måste men om företaget har en chans att stöta på händelser där ni måste göra ett val och det konflikterar med just grundläggande värderingar så kommer ni få något saftigt att bita i. Jämför med att en man gör sin fru gravid trots att han inte vill ha (fler) barn men hon är totalt emot en abort.

  8. Döda all prestige. Det är företaget som går först. Inte ditt eller din partners ego. Märker du dessa tendenser kan det bli riktigt farligt.

  9. Ett företag är som att ha ett barn ihop. Det måste vårdas, tas omhand och man bör ha liknande värderingar då man formar det.

  10. Företagande är en livstil. En sån klyscha men det är sant. Det här passar inte många alls. Det är därför vi har så få entreprenörer. Kanske är det tur ändå. Men vet du att din partner är redo att börja leva som en företagare? Är hen beredd att leva utan pengar i minst ett år (normal tid innan man får intäkter) och satsa allt hen har? Om hen säger ja: hur tänker hen hantera dessa problem under den tiden? Nöj dig inte med ”det löser sig”. Kräv riktiga planer som är realistiska.

  11. Ha kul! Det är slitsamt men också väldigt kul att ha företag ihop. Det här är hårda ord men jag är inte känd för att linda in saker i mjukhet. Så här är det och det är lika bra att någon säger det. Men kan man hantera det är det helt underbart att driva företag. Jag själv kan aldrig se mig gå tillbaka till ett vanligt jobb efter snart 6 månader i frihet. Jag har inte tjänat en spänn (jo några tusenlappar) än på det jag gör men det måste få ta sin tid och jag har haft mina lösningar för att hantera det. Mitt råd är att du ser till att du har så lite utgifter som möjligt i början och att ni båda täcker dessa. Det är back to back som gäller. Du kommer lära dig enormt, du kommer göra dig illa men framförallt kommer du känna en frihetskänsla som du längtat efter. Annars skulle du inte läst ända hit.

Dela post
Kommentarer (0)

Vill du att en profilbild syns till din kommentar? Registrera din e-postadress på www.gravatar.com så hämtas bilden därifrån automatiskt.

Kommentera
Att lyckas är att misslyckas

Blogg

Det är ganska uppenbart att mina bloggar skiljer sig från mina bloggkollegors här på Driva eget. Det är bra. Jag har inga 8 tips att ge er eller en säljskola.  Jag kan inte sånt tillräckligt bra även om jag självklart jobbar med det och lyckas hyfsat, Jag är skribent och podcastare. Möjligen kan jag bli digital entreprenör i vår på mer än ett sätt men det är osäkert hur. Men framförallt värnar jag om de mjuka värdena i företagandet och nu ska vi ta upp ett sådant.

Det händer aldrig andra

Du sitter där och läser i Driva Eget om ytterligare en framgångsrik entreprenör som just brutit sig igenom utomlands. Glättigt papper, Stomatolleende (Stomatol är en tandkräm från förr i världen), framgång skrivet över hela uppslaget. Precis bredvid ligger en, nej fan två, helvete ÅTTA fakturor som har sista betalningsdatum igår. Det gör ont nu. Det gör extra ont då Stomatolmannen blickar tillbaka på ditt trötta morgonansikte med sin tillika lyckade Stomatolkvinna vid sin sida. Inte fan var deras nysatsning på vad-det-nu-är-de-lyckats-med-och-som-just-gjort-att-de-kan-öppna-verksamhet-i-Kina ett misslyckande. Det var en riktig succé det. En succé kan man inte beskriva det du tramsade till här innan jul vars tänkta positiva effekter just nu är manifesterade i ÅTTA fakturor på ditt matbord signerade olika bolag som var och en önskar betalt nu. Den kortsiktiga vinsten du tänkt för den nya tweeken av bolaget uteblev och någonstans inom dig inser du att det är tillbaka till ritbordet som gäller med utebliven januarilön.

Någon annanstans i närheten av dig sitter någon som precis ansökt om konkurs. Inte för att affärsidén inte höll utanför att hon satsade tillsammans med fel person. Det gick inte att dela som de trodde. De såg sidor hos varandra som de aldrig såg då de var vänner. Inte konstigt. Vänner är inte familj men företag är familj där företaget är ens eget barn. Det här kommer smärta men hon kommer troligen ur det här med. Ett misslyckande? Ja. Men ingen förbannelse.

Misslyckandet är succéernas moder

Någonstans är det sånt här som händer. Men i alla fina entreprenörstidningar och entreprenörssiter så är det något man sällan nämner vilket jag anser är vansinne. Alla misslyckas ständigt och jämnt och det är precis det som gör att vi lär oss och kan gå vidare. Jag har själv ett havererat projekt bakom mig som kostat mig både tid, pengar och mycket mer men det finns absolut ingenting att tjäna på, att gnälla över det. Jag har en massa arbete jag borde låtit bli för det inte ledde någonvart men hur skulle jag lista ut det? Nu vet jag dock bättre.

Kanske kan man likna misslyckanden vid att förlora sin partner? Man lär av förlusten. Misslyckanden behöver inte vara så drastiska. Det kan handla om ÅTTA fakturor och ett återbesök till skrivbordet men normalt sett klarar du situationen och det är det här du älskar: företagandet. I det ryms missarna. Tänk bara på hur många affärsidéer du haft innan just den här lyckades.

Misslyckande är inget negativt i sig. Det är hur du hanterar det som spelar roll. Om något går fel försöker jag alltid se något positivt i det (något jag ganska gott lyckats överföra till min dotter vilket glädjer mig). Missar jag bussen försöker jag tänka: ”Okej. Då får jag lite mer tid att fundera på det där jag måste lösa.” Är det fullt med folk i bassängen då det är dags att simma tänker jag: ”De går snart och då får jag ju bassängen för mig själv”. Regnar det försöker jag tänka: ”Vad skönt det blir då jag kommer hem och får byta om till mjukisbrallor”. Jag är precis så där äckligt positiv som man inte vill att höra. I alla fall oftast. Men jag tror ni är likadana för som entreprenör är det det enda sättet att existera. Samtidigt måste man vara realist och se vad som de facto kan komma att hända om… Det stryper dock inte det positiva flödet. (Min kollega i min podcast Punschverandan tar det här ett steg för långt: om han skulle missa planet till hans utlandssemester pga vagnfel skulle han inte bli upprörd för han kan inget göra åt det. Där går min gräns.)

Lär av misstagen men ta dem inte till er själ. Det är det här som gör att just ni lyckas. För att ni misslyckas. Kom ihåg det nästa gång Stomatolmannen lyser upp er vardag. Han har också misslyckats. Men det talar man tyst om. Egentligen borde det startas en sida för just misslyckanden där man kunde hjälpa varandra.

PS

Btw: Idag skrev jag fel då jag skulle skriva LinkedIn. Det blev KinkedIn. En affärsidé dök upp ;) Troligen ett misslyckande ;)

Dela post
Kommentarer (0)

Vill du att en profilbild syns till din kommentar? Registrera din e-postadress på www.gravatar.com så hämtas bilden därifrån automatiskt.

Kommentera
Jag har en appidé

Blogg

Åldern är inne. Tiden är inne. Vi har nått den epok då varje människa kan kliva upp på scenen och sätta strålkastaren på sig själv. Vi har nått den tid då man faktiskt kan bygga spel alldeles själv och tjäna pengar på dem. Vi har nått den tid då man kan bli artist på ett halvår och få uppträda inför Globen utan att tänka på något annat än att vara bäst. Ingen marknadsföring. Ingen budget. Det är fantastiskt. Det är underbart. Det är ungefär lika svårt som det var förut.

Jag har en appidé

En av de mest attraktiva områdena inom entreprenörsskap har blivit att bygga appar. Många räds det området för att det krävs mycket kunskaper inom programmering. Räds icke. Den tiden är över. Redan i år kommer produkter för dig som vill bygga ej native-appar mot en mycket fördelaktig kostnadsmodell (ej native innebär att appen kan göra allt man kan göra på en webbplats men den kan inte anropa funktioner knutna till mobilen. Det här är dock också på väg att luckras upp). Du behöver ibland kunna lite programmering men det finns också appbyggen där du inte behöver kunna någonting alls. Det är som att jobba i Photoshop. Drag and drop! Skitenkelt. Snabbt har du din app lanserad och du står reda att tjäna pengar. Själv gjorde jag 6 webbplatser med interaktivitet och communityfunktioner genom att använda en open source lösning utan att betala en enda krona. Det här är snart (eller redan) verklighet för appar också.

Frågor på det?

Problemet med att var man kan skapa appar är detsamma som att var man kan skapa en egen podcast, en egen youtubekanal eller för all del en egen avancerad webbplats. Om vi säger så här: det finns en anledning till varför det finns bokförlag. Anledningen är att de vet vad som är en bra text och vad som inte är det. De vet vad folk vill ha. Ingen är intresserad av 400 sidor om din farmor om det inte finns en riktigt bra historia i det. Du är intresserad för att det är din farmor och din idé. Detsamma gäller appar och webbplatser. Vem bryr sig om din app och varför? Du ska inte ens tänka på att göra en app utan att ta den frågan. Det gäller i och för sig alla affärsidéer så varför tar jag upp det här? Därför att du tror att det är så enkla stålar att skapa ett Candy Crush och bli rik. Glöm det och glöm det igen.

Glödhet marknad

Ta mig till exempel. Jag har två idéer på appar. Den ena är inom datingindustrin. Den är helt ny. Den passar vår skandinaviska marknad. Den tilltalar användarna på ett mycket bra sätt. Den är beroende framkallande och liknande appar går som tåget. Flera IT-byråer har visat intresse om jag kan komma upp med delar av riskkapital. Jag har potentiella samarbetspartners i fråga om kodning. Ändå inser jag att det är ett sju helsikes jobb för mig att lansera den här appen. Troligen måste jag gå via andra parter. Jag tror inte jag har musklerna själv och riskkapital är ett måste bortsett från kodningen. Ganska säkert kommer den behöva säljas till en gigant inom datingindustrin. Inget fel i det för vissa. För andra är det helt fel väg att gå. Och då pratar vi en app inom en marknad som alltid alltid har potential. Var ligger din app?

Behöver jag en app?

Det går inflation i appar. Jag har fått förfrågningar från programmerare som velat skapa en app tillsammans med mig där min roll är marknadsföring och etablering. De appar jag sett fyller inte rätt behov och har ibland varit undermåliga. Då appar som ska kommunciera med telefonen faktiskt än idag kostar en hel del att utveckla (för att inte tala om uppgradera – hej OS10 nu måste vi bygga om appen) och inte kan byggas med drag and drop så är frågan om det verkligen är en app du behöver. En lösning är en webbapp. De är enkla att utveckla och fungerar som en hemsida fast anpassad till mobilen. Så länge du inte behöver anropa skakfunktioner eller pushnotiser till exempel kan du lika gärna utveckla en webbplats på internet i ett verktyg som automatiskt mobilanpassar webbplatsen. Det finns nämligen appar som man kan använda sig av som anropar din webbplats så det ser ut som en app. Varför måste din idé bli en app?

16 miljoner appar

Idag finns det ca 16 miljoner appar på marknaden. Min fråga är: hur ska du synas i GooglePlay och AppStore? Och just det. En sak till. Hur ser din intäktsmodell ut? Det är inte många som är redo att betala för sig där ute.

Nu kan jag låta väldigt pessimistisk men se det snarare som en del av din affärsplan för din idé. Det är inte bara att bygga en app. En app går igenom samma steg som vilken idé som helst. Budget. Marknadsföring. USP. Behov. Utveckling. Intäktsmodell. Man luras lätt att tro att bara för att det är en het marknad och bara för att snart vem som helst kan göra det (vilket inte alls behöver vara bra för din marknad – plötsligt har vi 32 miljoner appar), så har man ett eget guldläge. Så är det inte. Mitt råd är: tänk igenom din app innan du satsar på den för det tar tid och det kommer kosta pengar. Det finns väldigt få Minecraftsunderverk där ute. Har ni frågor så mejla mig gärna på:

niklas.gerholm@bredband.net

Dela post
Kommentarer (0)

Vill du att en profilbild syns till din kommentar? Registrera din e-postadress på www.gravatar.com så hämtas bilden därifrån automatiskt.

Kommentera
Autodeduct – finare än så blir det inte

Blogg

Jag har gått fyra eftergymnasiala utbildningar: Desktop Publishing som blev min första kontakt med desktopdatorernas värld. En multimediautbildning som gav mig en insikt i vart vi var på väg med webben. En manusutbildning som gav mig dramaturgiska kunskaper och en projektledarutbildning som egentligen inte gav så mycket alls.

Jag sa upp mig från mitt jobb som säljare i juni. Under den här hösten har jag skapat 6 webbplattformar från att ha skapat 0 de senaste tio åren. Dessa sex siter är färdigställda men ännu ej officiellt lanserade (några av dem finns länkade på min hemsida). Tidigt 2016 kommer de se dagens ljus och de inriktar sig på nöje och på att ge företag fler kunder. För att bygga dessa plattformar har jag arbetat i ett verktyg som kallas Joomla. Joomla låter dig bygga en avancerad webbplats med många interaktiva funktioner under ganska fria tyglar. Lär du dig en del kodning kan du själv öppna upp för större förändringar. Det är dock inget du lär dig på en dag.

Så hur går man från 0 byggda sidor till 6 byggda sidor på tre månader? För det första har jag alltså sagt upp mig från mitt arbete och ägnar nu min tid åt att förverkliga idéer jag tror på. För det andra satsar jag upp mot 10-12 timmar per dag och även delar av helgen. För det tredje har jag en förstående familj. Men inget av det här hade fungerat om jag inte försökt lära mig hur Joomla fungerar.

Låt oss också kort backa tiden fem år innan allt det här svamlet når konsensus. För fem år sedan fick jag för mig att ägna ledig tid åt att konstruera ett spel. Spelet skulle bli ett så kallat rollspel där man iklär sig en roll i en given värld och ger sig ut på äventyr. Under tre år arbetade jag fram regler för spelet. För att se hur bra reglerna funkar så måste man simulera dem i spel. Att själv sitta med tärningar och bokföra resultat tar för lång tid medan en dator kan lösa det på en bråkdel av en sekund. Därför lärde jag mig att koda Visual Basic för Excel. Basic kunde jag sedan tonåren och det här var en mycket bättre version är den jag använde på 80-talet.

Resultatet av allt mitt slit (där jag dessutom lärde mig hur man bygger spännande världar att äventyra i – tro inte att det bara är att skriva om länders geografi och historia) blev att ett förlag ville ge ut spelet, att en illustratör jobbade gratis åt mig (!!!) och att det faktiskt fick bra recensioner. Jag hade under dessa tre år skapat en regelmotor, lärt mig Visual Basic och skapat en spelvärld.

Så vad är det jag vill ha sagt? Jo! Då jag träffar affärspartners eller arbetsgivare som frågar mig om vad jag gjort tidigare så svarar jag bland annat detta. Vad som blir så tydligt är att de sällan förstår vilken kapacitet som de faktiskt har möjlighet att samarbeta med. I de olika processerna ovan så lärde jag nämligen mig allt själv. Jag har inga fancy universitetsutbildningar eller högskolor bakom mig. Jag har ingen gamedesigner-utbildning. Vad jag har är blod, svett och tårar skrivet i mitt slit att lära mig saker för att skapa en bra produkt. I dessa handlingar ligger motivation, villighet att lära, envishet, kreativitet och förmågan att forma något som andra kan använda. Det kallas autodeduct och anses inte vara det mest glänsande myntet i börsen vilket jag tycker är mycket märkligt.

Ni är många därute som är just autodeduct inom massor med områden. Tack vare ert slit har ni nu nått dit ni har nått. Autodeduct kräver mod, nyfikenhet och vilja – allt sådant som kännetecknar en entreprenör. Det ni lärt er på egen hand målar en bild av ert entreprenörskap som jag önskar att fler tog på allvar. Var stolta över det ni åstadkommit med det ni lärt er på egen hand. Det är fantastiskt att ni orkat ta er tiden och lyckats erövra nya områden. Låt andra förstå det. I min värld smäller det högre än en skolad utbildning. Ni har avsatt er egen tid, ordnat med försörjning under den tiden, lärt er något utan professionell hjälp bara genom er egen vilja och riskerat. Och det har ni gjort för att ni tror på en ide som är er egen. Nästa gång ni träffar en kund eller uppdragsgivare så förklara för dem varför ni är rätt person för dem. Beskriv just det som tagit er hit. För egen maskin. Med egen vilja. Viljan att lära för att skapa. Gör det face to face, i era nyhetsbrev eller på er webbplats. Men gör det! Det vi gör är det inte många som mäktar med. Därför ska du berätta det.

Niklas Gerholm – grundare av Small Solutions – smallsolutions.se

Dela post
Kommentarer (0)

Vill du att en profilbild syns till din kommentar? Registrera din e-postadress på www.gravatar.com så hämtas bilden därifrån automatiskt.

Kommentera
Alla dessa dagar…

Blogg

1991 debuterade den då 60-årige före detta finansministern Kjell Olof Feldt med boken Alla dessa dagar som handlade om hans tid i regeringen. Det intressanta för mig är inte boken i sig (eller den är säkert intressant – jag borde köpa den) utan titeln. Alla dessa dagar… inleder nämligen den oerhört tänkvärda devisen: Alla dessa dagar som kom och gick – inte visste jag att det var livet…

JOOOOO!!!!! Det är vad jag vill skrika ut. Du måste för sjutton vetat att det var livet. Upptäckte du att livet var alla dessa passerade dagar då du blev 60? Visserligen vill jag gratulera dig till ett yrkesliv där du inte uppfattade att det var livet som passerade dig förbi då du satt i plenisalen och riksdagskamrar (eller var politiker nu sitter). Du måste varit väldigt uppfylld av ditt då du inte förstod att den här onsdagmorgonen i november som måhända är anskrämligt ful i sitt regniga blåsiga jag, aldrig kommer åter. Det gör heller inte dina barns dag just den här onsdagen då de ritat en teckning föreställande en trollslända från i somras. Jag hoppas bara du tog dig tid att titta på den, berömma den och kanske till och med fantisera något om den du kunde tala med ditt barn om på kvällen då du läste saga (för du läste väl saga Kjell Olof)?

Jag hoppas du tog dig tid att stanna upp och se ut över fjärdarna vid riksdagshuset och skänka en tanke till hur det såg ut här förr och kanske fundera ett kort tag över det. Eller att du kunde njuta av wallenbergaren du åt till lunch någon dag utan att ha siktet inställt på nästa möte. Gud – jag hoppas du blev lite berusad någon fredag, la på en platta du och din fru gillade och dansade och glömde bort EU, FN och Sveriges riksdag bara för ett kort tag och drömde er till ett trettiotals New York till tonerna av My Way.

För det gör jag! Jag vet att alla dessa dagar som passerar är livet. Jag valde entreprenörsvägen av en enda anledning. Det handlar inte om pengar och absolut inte om karriär. Jag kan tänka mig att jobba på fritids. Då slipper man en massa tråkiga vuxna med sina åsikter och värderingar och får bygga lego med barnen eller komma på ett fantasyspel med dem. Men den friheten hittar jag också i entreprenörskapet. Däremot så tillåter en anställning inte friheten att äga min tid så jag kan säga till mig själv Alla dessa dagar som kom och gick – det visste jag var livet (och jag tog hand om dem) – den dagen det randas. Den friheten hittar jag i entreprenörskapet där jag ges rätten att bestämma över min egen tid. Där kan jag bestämma över min tid och vikta den mot förtjänst. Med den friheten kommer också mitt arbete att bli det jag älskar. Med den friheten motas pliktkänslan och jante på flykt och jag lever istället för att arbeta. Det är den största friheten. Och då kan man säga som Abbe i Astrid Lindgrens Madicken att ”man känner livet i sig”. För jag känner livet i mig en junimorgon på Jungfrufjärden då inte en båt är ute. Eller då jag hämtar min dotter tidigare för att gå och simma. Eller då jag kan äta en lång lunch med min älskade en vanlig torsdag utan att känna stress. Det kan jag göra för att jag styr min tid. Och då det är dags att gå till arbetet så är det inte arbetet jag går till. Jag går till webbutveckling som jag älskar (och älskade som ungdom). Jag går till min pod och bäste vän för att göra något som vi brinner för och älskar. Jag bygger mitt liv. Då känner jag livet i mig och då jag känner livet i mig vet jag också att det är just de dagar som kommer och går.

Varje dag måste räknas. För att varje dag ska räknas måste jag ges största möjliga utrymme att få den att räknas. Därför måste jag få möjlighet att göra exakt det jag vill när jag vill. Det är entreprenörskapets största del för mig. Friheten att styra sin egen tid och friheten att göra allt man älskar. För att de dagar som kommer och går är livet.

Nyss fick jag erbjudande om anställning eller konsultverksamhet. Jag ska starta upp min andra firma och för första gången sälja något på riktigt. Jag övervägde inte ens anställning. Jag vill aldrig mer vara anställd. Jag vill vara fri. Och jag vill kunna skriva sådant här när jag vill, var jag vill. Glöm aldrig att den här dagen bara är en del i ditt liv. Gör så att den räknas. Gör så att varje dag räknas. Du har bara ett liv. Lev det. Du är entreprenör. Du vet hur du ska göra.

PS

Jag älskar lego. Jag har alltid gillat det bättre än låt säga pussel. Med olika bitar formar du det du vill bygga upp. Du måste vara kreativ och du ges oändlig frihet. Det är som entreprenörskapet. Jag brukar säga att medan en del andra lägger sitt livspussel i vardagen så bygger jag mitt livslego i frihet. Det är entreprenörskap för mig. Därför vill jag vara entreprenör. För att alla dessa dagar som kommer och går är livet. Jag hoppas Kjell Olof ändå förstod det.

Dela post
Kommentarer (0)

Vill du att en profilbild syns till din kommentar? Registrera din e-postadress på www.gravatar.com så hämtas bilden därifrån automatiskt.

Kommentera
The silent treatment

Blogg

Förra gången berättade jag om marknadsföring. Under den knappa vecka som gått har jag erfarit än mer lärdomar om marknadsföring men det sparar jag till senare. Den här veckan är förkyld men en massa intressanta möten via telefon har tagits, Svenska dagbladet har skrivit om min podcast här, P4 Stockholm har med oss i direktsändning i morgon och fler möten väntar i veckan. Idéer frodas och växer. Framtiden är ett oskrivet blad – precis som jag önskar att det ska vara då man är 42 år. Inga rutmönster och linjer utan istället massa överraskningar, lycka och besvikelser. Det är säkert att åka tåg men roligare att åka berg och dalbana säger barnet i mig. Därför är jag entreprenör.

Mitt uppdrag består i att ta många kontakter. Rätt kontakter och avböja de kontakter eller möjligen de produkter kontakterna vill samarbeta i. Det är svårt att veta vem som kommer generera ett bra samarbete och vem som inte kommer göra det. Just nu arbetar jag på två stycken appidéer som kan bli mycket framgångsrika (ja det är bara att mejla mig på niklas.gerholm@bredband.net om ni är kodare och vill driva startup). Eller arbetar och arbetar. Jag har två idéer. Ganska enkla med stor potential. De är prövade på olika byråer som ser just den här potentialen. Några av dem vill samarbeta men har inte styrkan nu. Därför letar jag alternativ och alternativ leder till nya kontakter. Och nya kontakter kan vara underbara men de kan också ge dig the silent treatment.

The silent treatment innebär att du svarar på en förfrågan eller själv ställer en förfrågan. Den är välanpassad till mediet och till forumet. Ibland har du till och med blivit tillfrågad att komma med något, levererat ett förslag. Dialogen ligger i mottagarens knä. Därefter händer… ingenting. Du drabbas av The silent treatment. Tystnad. Ingen återkoppling. Du vet ingenting om varför. Vad var fel? Du? Produkten? Pitchen? Ligger felet hos dem? Du står utan återkoppling, utan möjlighet att förbättra, göra om eller kanske till ochmed förklara. Jag har ingen erfarenhet av annan marknad än Sverige men SKÄMS på er som utsätter entreprenörer, leverantörer, frilansare, jobbsökare med flera för detta. Jag hoppas ni kan komma med era förklaringar i kommentatorfältet nedan för jag begriper inte hur ni resonerar.

Om ni inte vill ta er tid för att ge personen feed back så ha ingen kontakt alls. Be inte personen lägga ner sin tid på att ge er något att bedöma utan att ge personen kritik och en anledning till varför de inte fick gå vidare. Min podcast missade just nära en miljon på en ansökan hos Kulturbryggan. De kommer om några veckor gå igenom rutinen och berätta för de ca 300 ansökande som inte kom med varför de inte valdes ut. Det är stort. Det är fint att ta sig den tiden. Det gjorde inte vissa andra organisationer som stoltserar med sin godhet och möjlighet att utvecklas med dem. De gav bara the silent treatment om man approcherade dem.

Så om du vet med dig att du brukar the silent treatment så sluta med det! Du kommer inte stå i bra dager den gången någon du utsatt för detta lyckas och går om dig. Vi entreprenörer ska nätverka och inte motverka. Jag vet att det finns massa mellanchefer som inte fattar det där men det är din uppgift att få dina anställda att samverka istället för att motverka. Så! Nu har jag gnällt av mig om den saken! Diskussion uppmuntras i kommentarsfältet. Ha det så bra tills nästa gång.

Dela post
Kommentarer (0)

Vill du att en profilbild syns till din kommentar? Registrera din e-postadress på www.gravatar.com så hämtas bilden därifrån automatiskt.

Kommentera
Läs mer i tidningen Driva Eget
8 nr 545 kr

Nr 7/2016 – bara i papperstidningen:

TEMA: Växla upp!
Väx och var uthållig
Jobba nära kunden
Så lyckades vi

Hörde jag marknadsföring?

Blogg

Idag släppte jag ett avsnitt av min podcast som alla borde lyssna på. Det handlar om 93-åriga Gabriella Kassius som arbetade tillsammans med Raoul Wallenberg i andra världskrigets Ungern. Vi träffade och intervjuade Gabriella under två underbara dagar och resultatet ligger ute här och på iTunes under punschverandan. Hennes historia är helt hissnande. Ska ni lyssna på en enda pod den här veckan eller kanske tom det här året är det här en bra bubblare för det ändamålet.

Så vad har det med entreprenörskap att göra? Jag skulle vilja säga att podcast är entreprenörskap. Inte minst då det kommer till marknadsföring. Oavsett hur fantastisk din idé än är (i det här fallet är Gabriella idén men ni fattar) så krävs det en sak av dig. Marknadsföring. Ok du visste det? Då vet du också att du vid din lansering var helt beroende av denna variabel i entreprenörskapet. Men det var också ett bekymmer du gärna inte ville ta i. Jag är övertygad om att du gärna polerade vidare på din fantastiska produkt och räknade på hur stor volym du skulle kunna åstadkomma. Men hela tiden kom du tillbaka till försäljning. Det blir ingen försäljning utan kunder och det blir inga kunder utan marknadsföring. Stoppade du huvudet i sanden igen eller tog du dig an och brottades med problemet? Erkände du för dig själv i den mörka natten med din partner snarkandes bredvid dig det surt jobbiga faktumet: du har inga pengar att marknadsföra dig med.

Men, tänker du! Det klarar jag galant ändå. Man kan ju använda sig av sociala medier och word of mouth metoden. Starta en blogg och ett facebookonto. Ja visst. Det kan man göra. Men faktum är att så länge du inte betalar för dig så kommer du inte nå många fler än dina kompisar. Vem ska läsa din blogg? Vem förutom dina vänner ska klicka på din länk. Utanför dina vänner så syns du inte i det så kallade bruset. Idag är det så illa ställt att om en kompis skickar ett längre klipp till dig (och med längre menar jag 1 minut) så är chansen att du tittar på hela klippet väldigt liten om det inte verkligen talar till dig. Så varför ska någon utanför din vänkrets bry sig om om en kompis dem delar en av dina länkar? Det talar också emot den billiga Facebookannonseringen eller bannerplacering. Du måste nå kunden på kundens villkor. Facebook tillåter det men du hamnar mitt i ett flöde av gulliga djur och middagsbilder från vänner. Du konkurrerar på väldigt hårda marknad: Kundernas vänner. Podcasten Punschverandan är en empirisk studie i exakt detta faktum. Mitt rollspel Starchallenge är också ett raden av exempel. Ett annat podexperiment ett tredje. Och så vidare.

Annars är Punschverandan en bra produkt. De som lyssnar säger att det är en väldigt bra podcast och vi har hyfsat antal lyssningar givet i princip ingen marknadsföring.

Det finns massa fina termer och utbildningar i marknadsföringens konst. Jag är inte expert på dem men du kan googla. Problemet är att det inte hjälper dig inte särskilt mycket. Då du snubblar över artiklar som ”Konsten att marknadsföra sig gratis” så handlar det om att försöka få någon att nämna dig på en blogg eller kanske bli intervjuad i lokaltidningen. Och bara det är inte helt enkelt vill jag lova.

Med vår podcast Punschverandan har vi försökt marknadsföra oss en masse. Vi har kontaktat tidningar, artister, relaterade organisationer, kändispoddar, fackpress, äldrehem, you name it men det har än så länge, efter hela 4 veckor, bara resulterat i en tweet från Fredrik Wikingsson och en från Kristoffer Triumf (Värvet). Nu kommer vi förvisso förekomma i en artikel nu på onsdag i Svenska Dagbladet som har en räckvidd på över 160 000 personer men det är så långt vi kommit. Däremot har vi fortfarande krut kvar i bössan. Och en artikel i Svenskan kan ge ringar på vattnet. Jag lär återkomma i marknadsföringens fråga. Jag kommer snart börja jobba med det på allvar men Punschverandan och ett annat experiment under 2015 har en hel del att lära.

Har vi lyckats med marknadsföringen? Kanske. Har du tänkt tanken att lyssna på Gabriellas historia som jag inledde med så har jag i alla fall kommit en bit på väg. Och jag sprängde dessutom in det i något du är intresserad av. Det kallas i de fina rummen för Content marketing – och är väl ett lika hett ord som sociala medier var för fem år sedan. Vi ska prata mer om om det senare – det lovar jag. Den här gången satte jag mer fingret på problemet än gav lösningar. Men det kommer. Förr än du anar. Jag har utvecklat hela hösten vilket är superkul men nu vill jag marknadsföra. Så låt oss tala mer om detta ämne snart.

PS

Vad är det för utveckling jag talar om? Eftersom jag själv brottats med marknadsföringsproblem ville jag hitta lösningar på problemen. Jag kommer snart berätta om mina tekniska landvinningar denna höst. De kommer ge dig nya verktyg att ta dig an marknadsföringsproblemet. Och en annat problem i idéfasen. Se där – en hint om en lösning. Ha det så bra så länge.

PS2

Vi marknadsförde idag Gabriellas avsnitt på Facebook för ynka 130 kronor. Låt oss se vad det genererar. Ja – jag ska ge er en recension av Facebooks marknadsföringsmotor helt enkelt.

PS3

Jag blev refuserad av ett Bonnierförlag idag med mitt spänningsromanmanus Den Femte världens skymning (se trailer här). Mina andra fyra refuseringar var hyfsat väntade. Bonnier är lite mer svårsmält särskilt som de släppt en bok i samma genre men det kanske var just därför. Manuset var lite otrovärdigt. Nej det är inte en beskrivning av diskbänksrealismen jag söker. Its a story för f-n. Det gör ont men är väntat. 16 förlag kvar…

Dela post
Kommentarer (0)

Vill du att en profilbild syns till din kommentar? Registrera din e-postadress på www.gravatar.com så hämtas bilden därifrån automatiskt.

Kommentera
To work for the man (every night and day)

Blogg

I morse slog den här textraden mig som en slägga i skallen: I work for the man every night and day. Nu tänker ni på den sångraden tills dess jag avslöjar vem som framfört låten.

Hur som helst. Textraden talar till mig. Det här är exakt det jag inte vill. Work for the man. Every night and day. Jag vill inte jobba for the man en enda timme. I wanna be the man! The man som bestämmer över mina egna tider. The man som tar besluten och får glädjas eller lida med dem. The man som får det att hända. The man som skapar. The man som säljer det han tror på. Den the man vill jag vara.

Vill ni ha en anledning till att inte work for the man every night and day? Okej. Mellanchefer. Mellanchefer är bland det värsta jag råkat ut för. Mellanchefer är som mellanöl. Ett mittemellanalternativ för den som inte kan bestämma sig för om det gäller att festa till eller hålla sig lugn och sansad. Missförstå mig rätt. Jag älskar mellanöl. Men där mellanölet erbjuder ett vettigt alternativ till en mixad kväll med noll huvudvärk erbjuder mellancheferna mest omixade dagar med kraftig huvudvärk. Jag har sällan jobbat mig högre upp än att jag har tjänat direkt under en mellanchef. Jag tror det beror på mina entreprenörsegenskaper. En entreprenörsegenskap sägs vara att göra sig omöjlig på kontoret för man sätter sig emot allting. Det är inte sant. Jag sätter mig bara emot sådant som jag tycker är helt onödigt. Som veckomöten där man beskriver topplistor på bästa säljare då det bara tar min tid att sälja. Eller möten där man ska sätta ”strukturer” som ändå bryts efter någon vecka. Eller peppsnack som inte har någon som helst underbyggnad. Alla de här epiteten tillskriver i alla fall jag mellanchefer, mellanchefer och mellanchefer.

Fler anledningar? Visst. Att göra sin grej. Zlatan gör sin grej. Han gör mål. Han är en av de bästa anfallarna i världen. Och han är det för att han älskar sin grej. Zlatan tränade ett tag den koreanska kampsporten tae-kwon-do men han blev inte bäst på den. Troligen för att han inte älskade den. Du blir inte bäst om du inte älskar. Jag älskar det jag gör. Det kanske inte gör mig allra bäst men det gör mig bra. Och då man gör något som man tycker är bra och som man trivs med blir fritiden = arbetet och gränserna suddas ut. Jag älskar att sudda gränser. Mellan jobb och fritid. Mellan barn och vuxen. Mellan nationaliteter. (Jag tror mellanchefer i gemen ogillar att sudda gränser – jag tror de gillar att ha gränser – jag tror de måste ha gränser).

Men mest av allt handlar det om att göra SIN grej. Inte the mans grej. Det är min grej och jag älskar den. Just nu bygger jag flera digitala produkter som jag ska berätta mer om senare. Det är min grej. Det och min podcast Punschverandan (lyssna för sjutton på Punschverandan.com eller i en podapp, då heter vi punschverandan) där jag och en kollega intervjuar äldre om deras liv. Det är helt fantastiska berättelser. De har något att lära oss. De har historier. Och jag är så stolt att jag får göra den här podcasten. Min grej.

John Fogerty, frontfiguren i Creedence Clearwater Revival, gjorde sin grej bland annat då han sjöng Proud Mary som börjar ”Left a good job in the city, I worked for the man every night and day”. Till next time friends.

Dela post
Kommentarer (2)
  • Haha. Tack för det och du har helt rätt. Bad research här. Klart det är workin som är rätt ord.

    Niklas

    2015-11-01 14:52

    Svara

  • Jag kunde inte ha sagt det bättre själv och ändå har jag försökt flera gånger i de här spalterna. Fast den korrekta textraden är väl “Working for the man…”?

    Henrik Hall

    2015-11-01 10:38

    Svara

Vill du att en profilbild syns till din kommentar? Registrera din e-postadress på www.gravatar.com så hämtas bilden därifrån automatiskt.

Kommentera
Följ Driva Eget
Följ oss på facebook
Följ oss på Twitter
Följ oss på Instagram
Följ @drivaeget
Följ oss på LinkedIn
Följ oss på Google+
Sök allabolag.se
Dagens aktieindex
Läs mer i tidningen
8 nr 545 kr

TEMA: Växla upp!
Väx och var uthållig
Jobba nära kunden
Så lyckades vi

Dessutom:

  • Moms – vi guidar
  • 3 måsten vid konkurshot
  • De gick från 0 till 4 miljarder